I denna kvalitativa fallstudie undersöks elevers uppfattningar om möjligheten att av lärare få den stöttning som de är i behov av i en integrerad undervisningsgrupp i svenska och svenska som andraspråk. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och bygger på semistrukturerade enskilda intervjuer med sex elever som ingår i samma undervisningsgrupp i årskurs 7 på en mångkulturell högstadieskola. Tre av eleverna läser svenska och tre svenska som andraspråk. Resultatet visar att det dubbla lärarskapet, med två lärare som gemensamt ansvarar för den integrerade undervisningen i klassen, är en framgångsfaktor. Eleverna uppfattar lärarna som ett samspelt team som har god struktur och ger bra stöttning på lektionerna. Fem av sex elever vill att undervisningen fortsatt ska vara integrerad, men några framhåller behovet av att ibland få arbeta i mindre grupper med elever som befinner sig på ungefär samma nivå som de själva språk- och kunskapsmässigt, för att utmanas och utvecklas efter egna förutsättningar.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur sortimentsplanering arbetas fram i större och mindre modeföretag och koppla ihop detta med hur man planerar sitt sortiment, vilka beslut som tas, vilka faktorer som påverkar, hur sortimentsplanering sker i butik och hur man förbereder en sortimentsplan. Genom att undersöka och analysera arbetet kring sortimentsplanering har vi kommit fram till skillnader och likheter mellan de medverkande modeföretagen. För att uppnå syftet med studien och för att få svar på hur modeföretag arbetar med sortimentsplanering och vilka skillnader och likheter som uppstår beroende på en verksamhets storlek och företagsform, har vi utgått från fyra företagsintervjuer. Två av dessa skedde genom ett personligt möte, ett via telefonkontakt och ett via mejlkontakt. Utifrån de frågor som ställdes och respondenternas svar var det möjligt att både analysera och dra slutsatser gällande ämnet i fråga. Studien utgår från bland annat Hernant och Boströms (2010), Nordfälts (2007) och Clodfelters (2009) teorier där till exempel produkternas roller och de fem stegen vid utformandet av en sortimentsplan presenteras. Genom dessa har vi kunnat skapa en överblick av vad sortimentsplanering handlar om och hur man kan framställa en så strukturerad sortimentsplan som möjligt. Genom att analysera svaren från respondenterna har vi kommit fram till konkreta skillnader och likheter som uppstod mellan samtliga modeföretag. Alla företag arbetar med sortimentsplanering, men vikten av processen skiljer sig beroende på vilken modestil företaget vill förmedla till kunderna och vilka behov som ska tillfredsställas. Slutligen har vi kommit fram till att sortimentsplanering är ett brett begrepp som innebär olika för olika företag. Av större företag krävs det ett större engagemang och ansvar kring den planering av sortimentet som utförs. Planeringen påverkar hela företaget, från huvudkontor till butik. För mindre modeföretag är sortimentsplaneringen inte lika komplex då det endast ansvarar för den enskilda butiken. / Program: Butikschef, textil och mode

Oron för miljön och hållbarhet har ökat dramatiskt under de senaste åren. Men problem och frågor som rör kommunikation av hållbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hållbarhetsredovisning är vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hållbarhetsredovisning och redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hållbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen är att integrera rapporteringen i företagens årsredovisning.Studien har ett jämförande perspektiv och kommer att fokusera på fyra branschledande företag. Två företag har redan integrerat sin hållbarhetsredovisning medan de andra två företagen har separata rapporter.Det övergripande syftet är att se hur och varför de utvalda företagen använder hållbarhetsredovisning och kvalitén på de uppgifter och åtgärder som vidtagits mot hållbarhet. För att analysera detta har vi använt följande frågor (1) Varför hållbarhetsredovisar företag? (2) Hur presenteras hållbarhetsinformation i företagens rapporter? (3) Hur behandlas företagens hållbarhetsmål?Den teoretiska delen av studien tolkar variationer i definitionen av företagens sociala ansvar. Därför har flera vetenskapliga artiklar om CSR studerats. Vi kom fram till att CSR som helhet bör ses som ett etiskt begrepp. CSR bör ses mot bakgrund av handling samt kommunikation av handling i form av tillförlitliga rapporter. Etiken bör inte vara bunden av kontext men handling och kommunikation av handling är. Vi har sedan studerat företagens väsentligaste händelser, påståenden, mål och annan information i rapporterna. Vi har sedan analyserat de insamlade uppgifterna och kom fram till att (1) Företagen ser lönsamheten i samband med hållbarhetsarbetet. Företagen med integrerade rapporter ser även hållbarhet som en del av lönsamheten. Vilket betyder att lönsamhet inte uppnås om inte hållbarhetsmål uppnås. (2) Företagen som använder integrerad rapportering har bättre koppling mellan sina mål och information kring målen. (3) Företagens mest fokuserade mål i hållbarhets-redovisningen visade sig vara utdelning, vilket kan anses problematiskt när det är ett kortsiktigt mål och hållbarhet bör ses över tid, på lång sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med denna studie är att undersöka hur textila modeföretag kan använda sociala medier. Vi frågar oss också hur företagen ska använda medierna för att få en närmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stärka textila modeföretag. Vi gör en studie på hur textila modeföretag ska lyckas skapa närmre relationer utanför sociala medier och går in på budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att få svar på vårt problem kände vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn på sin närvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer med företagen för att få en lagom strukturerad intervju med utrymme för följdfrågor och diskussioner. De fyra företagen som ställde upp i vår empiriska undersökning hade alla en sak gemensamt och det är att de har olika tankar bakom varje social mediekanal. Det finns olika syften med varje kanal och fungerar nästan som en andra hemsida eller kundservice portal. Vi ser också hur bloggen har blivit mindre intressant hos företagen och kanaler som Facebook och Instagram har tagit över allt mer. Vi såg att företagen har en strategi för social mediekanalerna men att den inte var tillräckligt tydlig och utarbetad som den annars hade varit om det hade varit en ”typisk” marknadsföringsstrategi. De slutsatser vi kommit fram till genom vår undersökning är att företagen måste börja se sociala medier som ett strategiskt val då det krävs mycket resurser och tid för att underhålla och sköta. Det är enkelt att starta ett konto, det är oftast gratis och företagen syns för stor del av sin målgrupp men utan strategisk tanke bakom och omhändertagande utnyttjar företag inte möjligheterna med sociala medier. De bör se det som ett verktyg i deras relationsmarknadsföring och interaktiva kommunikation. Sociala medier är en stor tillgång om företag använder det på rätt sätt. Vad vi menar med det är att allt som ett företag publicerar sprids som en löpeld och därför måste allt material som läggs ut handskas med försiktighet. Ett felsteg är svårt och omständligt att reparera. / Program: Butikschef, textil och mode

På en marknad där fler och fler aktörer slåss om konsumenternas uppmärksamhet räcker det inte längre att konkurrera genom ett uppdaterat sortiment och aggressiv prissättning. Den ökade vikten av att förmedla mervärden till kunden har bidragit till att varumärkesbyggande fått ökad betydelse under de senaste åren. Ett varumärke är en tillgång som sänder ut företagets värderingar till kunden som förhoppningsvis tilltalas av den image varumärket förmedlar. En metod för företaget att stärka sitt varumärke är att genomföra en omprofilering, vilket innebär att företaget tillämpar en strategi där de vill ändra sin image och signalera till kunder och andra intressenter att företaget förändrats.Trots att omprofileringens syfte är att ändra kundens uppfattning om varumärket till det bättre innebär en omprofilering svårigheter och det är vanligt att företag som tillämpar strategin misslyckas. En av svårigheterna i att skapa önskad image är komplexiteten i kommunikationen till kunden, det är kundens samlade erfarenheter från varumärket som skapar kundens uppfattning. Det är därför väsentligt att alla budskap och den kontakt kunden får med varumärket är enhetlig. För att lyckas med detta har tidigare forskning visat att integrerad marknadskommunikation (IMC) kan användas som strategi, vilket innebär att all kommunikation, såväl extern som intern förmedlar samma sak. Det är av stor betydelse att strategin även impliceras i interaktionen mellan ledning och personal. Många forskare inom området pekar på vikten av att butikspersonalen, genom intern marknadsföring, tagit del av de nya värden varumärket står för. Detta eftersom de genom interaktion utgör en kontaktpunkt mellan företaget och kunden.Risken att uppfattningarna kring vad varumärket står för skiljer sig åt mellan ledning, personal och kund kan bidra till att gap uppstår mellan dessa parter vilket minskar effekten av omprofileringen. Syftet med vår rapport har varit att studera omprofileringsproblematiken genom att utforska de uppfattningsgap som kan uppstå och hur de påverkar omprofileringen. För att kunna besvara frågeställningen och syftet har vi studerat två fallföretag; Hemtex och Rut&Circle, som båda genomfört en omprofilering. På dessa företag undersöktes ledningens respektive personalens uppfattningar genom semistrukturerade intervjuer och resultaten jämfördes senare med kundernas uppfattning som vi fuppfattning sammanfaller, av detta kan slutsatsen dras att problematiken är starkt förknippad med faktorerna intern marknadsföring, marknadskommunikation och interaktion. Brister inom dessa områden kommer leda till att gap skapas vilket drar ner effekten av omprofileringen i den mening att önskad image inte skapas hos kunderna. Det är också viktigt att omprofileringen bygger på visuella uppdateringar men också att dessa faktiskt speglar en verklig förändring i organisationen, endast om det finns en balans mellan dessa kommer omprofileringen nå ut till kunden. Studien visar dessutom att det är essentiellt att det varumärket förmedlar känns tydligt och enhetligt, detta gäller såväl personalens beteende, butiksutformningen, sortimentet och marknadskommunikationen.En annan slutsats studien visat på är att ett företag som genomför omprofileringen i syfte att ta avstånd från negativa förknippelser måste bryta mot tidigare associationer i allt man gör. Det är svårt att ändra sin image om förändringen mot det gamla inte är tillräckligt markant.Nyckelord: Omprofilering,ått fram genom att genomföra fokusgruppsintervjuer.De resultat vår studie visat belyser vikten av att ledningens, personalens och kundernasuppfattning sammanfaller, av detta kan slutsatsen dras att problematiken är starkt förknippad med faktorerna intern marknadsföring, marknadskommunikation och interaktion. Brister inom dessa områden kommer leda till att gap skapas vilket drar ner effekten av omprofileringen i den mening att önskad image inte skapas hos kunderna. Det är också viktigt att omprofileringen bygger på visuella uppdateringar men också att dessa faktiskt speglar en verklig förändring i organisationen, endast om det finns en balans mellan dessa kommer omprofileringen nå ut till kunden. Studien visar dessutom att det är essentiellt att det varumärket förmedlar känns tydligt och enhetligt, detta gäller såväl personalens beteende, butiksutformningen, sortimentet och marknadskommunikationen.En annan slutsats studien visat på är att ett företag som genomför omprofileringen i syfte att ta avstånd från negativa förknippelser måste bryta mot tidigare associationer i allt man gör. Det är svårt att ändra sin image om förändringen mot det gamla inte är tillräckligt markant. / Program: Textilekonomutbildningen

Sammanfattning: I denna forskningsöversikt har vi sammanställt den forskning som finns om fysiska pausaktiviteter i skolan och redogjort för den med fokus på ämnet matematik. Forskningen belyser vikten av att röra på sig under skoldagen och vilka effekter det har för elevers akademiska prestationer. Syfte: Denna forskningsöversikt syftar till att klargöra vad som kännetecknar forskningen inom området fysiska pausaktiviteter. Fokus ligger på det skolämnet matematik och fysiska pausaktiviteter i klassrummet för elever i åldrarna 6-12 år. Forskningsöversikten är avgränsad till att enbart undersöka pulshöjande pausaktiviter och således ingår inte massage, avslappningsband eller liknande. Utöver ovan nämnda syfte besvaras även frågeställningen:- Vilka effekter återfinns, såväl positiva som negativa på elevers matematikresultat, av fysiska pausaktiviteter? Metod: I litteratursökningen till denna kunskapsöversikt användes databaserna Primo och ERIC Proquest. Physical activity, school, primary school, mathematics, breaks och grades var de sökord som sökningarna baserades på. Sökningen gjordes även på svenska med orden matematik och fysiska pausaktiviteter, dock utan sökresultat. Resultat: Utifrån analys och kartläggning av de utvalda åtta studierna har det framkommit både positiva och oförändrade matematikresultat. Då resultatet skiljer sig åt finns inga tydliga mönster eller riktlinjer att förhålla sig till. Forskningen inom detta område är begränsad där medicinska och psykologiska studier dominerar. För att bredda forskningsfältet skulle det vara befogat med vidare forskning inom området men även inom närliggande områden till exempel ett pedagogiskt fält. Pedagogisk forskning skulle kunna bidra till en helhetsbild över fysiska pausaktiviteters påverkan i ett matematikklassrum men även över hela den pedagogiska verksamheten.

<p>Kusoffsky, Magnus (2010) <em>Spårväg eller trådbuss – Idéstudie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen</em> [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivå Masteruppsats för masterexamen i Samhällsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell Språk: Svenska</p><p>Den här uppsatsen handlar om samhällsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte är att presentera en vision för en långsiktigt hållbar Örebroregion, med ett hållbart transportsystem där kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.</p><p>Visionen preciseras i två <em>scenarier</em>, som bygger på två olika trafiksystem, nämligen spårväg och duospårväg, respektive prioriterad busstrafik med trådbuss. Båda scenarierna bygger på det nuvarande busslinjenätet i Örebro, och båda innehåller en direkt anslutning från Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.</p><p>Metoder som används i uppsatsen är scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.</p><p>Avhandlingen innehåller en litteraturstudie, som bygger på tre målbilder för samhällsplanering i Sverige: <em>integrerad trafik- och samhällsplanering med kollektivtrafik som norm</em>, <em>kollektivtrafik med strukturerande egenskaper</em>, och <em>integrering av lokal och regional kollektivtrafik</em>.</p><p>I två scenarierna beskrivs bland annat grundläggande tekniska specifikationer, linjenät, täckningsgrad, restider, kostnadsberäkningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhällsplanering. Systemens för- och nackdelar jämförs, och rekommendationer lämnas för åtgärder på kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg. Med hjälp av backcasting presenteras ett förslag på tidsplan för att förverkliga visionen inom 20 år.</p><p>Nyckelord: <em>Kollektivtrafik</em>, <em>Integrerad planering</em>, <em>Backcasting, Spårväg</em>,<em> Duospårväg</em>,<em> Trådbuss</em>, <em>Bus rapid transit</em>, <em>Örebro län.</em></p>

<p>Bakgrund: Ett problem vid varumärkeshantering är att det vanligen finns ett gap mellan varumärkesidentiteten och varumärkesimagen. Gapet förklaras, i den traditionella litteraturen, av bristen på tid, kunskap och resurser. Vi anser dock att detta inte tillräckligt förklarar denna ”mismatch”, varför vi således vill nyansera förklaringen till varför detta gap uppstår. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla teoribildningen kring varumärkeskommunikation. Denna teoriutveckling kommer att ske med en intern fokusering på varför ett gap uppstår mellan varumärkesidentitet och varumärkesimage. Vidare kommer vi även att ge förslag till hur företag bör agera för att minimera detta gap. </p><p>Avgränsningar: Vi har i denna uppsats valt att enbart fokusera på företag som verkar på konsumentmarknader i Sverige. Vidare har vi även valt att avgränsa studien från företag som inte använder sitt företagsnamn i kommunikationen av de produkter eller tjänster de levererar. </p><p>Genomförande: Vi har genomfört en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Urvalet har genomfördes med ett experturval och ett snöbollsurval. Totalt har vi genomfört 27 intervjuer. </p><p>Resultat: Allt kommunicerar! Företag måste samordna all organisatorisk handling för att kunna hantera gapet mellan identitet och image. Den klassiska betraktelsen av ett varumärke leder till en allt för snäv syn på varumärkeskommunikation. Varumärket måste hanteras på en strategisk nivå i företagen. För att möjliggöra att samtliga kommunikationsbärare likformas och aktiveras måste varumärket förankras i organisationen.</p>

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p> </p><p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner.</p><p> </p><p>Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.</p><p> </p><p>Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.</p><p>                                                                                                                                   </p><p>Nyckel ord:</p><p>Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.</p>