The evolution of the media landscape and the introduction of social media have increased the number of communication channels tremendously during the last decade. These new channels have also made an impact on the information control, which has shifted focus from organisations to consumers. In order to communicate one coherent image in the numerous existing channels, organisations need to create strategies that take this into account and makes sure the same messages are communicated through all channels. One way to do this is to use integrated marketing communication (IMC). Since the social media is a relatively new phenomenon, there is no clear way of how to include social media into an IMC strategy. Therefore, a case study was conducted to investigate how a organization could include social media when developing IMC strategies. The findings suggest that organisations can work integrated over the marketing disciplines and include social media in channels and content in the IMC strategies.

<p>This report was written as a result of a Bachelor Degree Project at the School of Technology and Society at University of Skövde, first semester 2007. The assigner was Tibrokök in Tibro, Sweden. The commission was originally to design a sliding door concept for kitchen. Later it was expanded to also include bathrooms.</p><p>During the feasibility study of the project Internet was used as an information source. Kitchen brochures and magazines were ordered from different companies to give inspiration and ideas. A wide range of products from both Tibrokök and their competitors were examined through phone calls, visits and interviews. Because the final products would have to be manufactured by Tibrokök it was also important to know about the company’s resources. The factory was therefore also visited during the feasibility study.</p><p>A design specification was written together with Tibrokök. This was to work as a control document during the project. To simplify the making of the design specification, a design brief and an objectives tree were first made. The design brief summarizes the commission and goals. The objectives tree helps to clarify all the requirements.</p><p>With the design specification as a foundation, the period of idea generating was started. During that period a number of creative methods were used to enhance creativity. Methods used were: 6-3-5, brainstorming and collective notebook. Some simple mock-ups were also made to help with three-dimensional thinking.</p><p>The next step, after the period of idea generation, was to develop the ideas further into concepts. Firstly a selection of ideas had to be made. The remaining ideas were then developed into concepts. The best concepts were then, during meetings with Tibrokök, selected for further development. This procedure was repeated several times. All changes made were recorded into the design specification.</p><p>The final result was four products: two bathroom cabinets, one room divider and one show case. Prototypes were made of the bathroom cabinets and room divider. All products were also displayed with rendered computerized images.</p><p>At the conclusion of this report a discussion is given, where the design group members give their opinion of the project, the cooperation with Tibrokök, the final products and what will happen after the project.</p> / <p>Denna rapport skrevs i samband med ett examensarbete i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde våren 2007. Uppdragsgivaren var Tibrokök och uppdraget bestod i att utveckla nya skjutdörrskoncept för köksmiljö. Uppdraget utvidgades senare till att innefatta även badrum.</p><p>Till en början, och igenom hela förstudien, användes Internet som en stor informationskälla. Kökskataloger, vilka gav idéer och inspiration, beställdes från olika köksföretag. Med hjälp av telefonsamtal, studiebesök och intervjuer undersöktes konkurrenternas och Tibroköks sortiment. En annan viktig del av förstudien var att undersöka företagets resurser eftersom tillverkningen måste kunna ske i Tibroköks befintliga maskinpark.</p><p>Efter förstudien upprättades en designspecifikation tillsammans med företaget, vilken skulle komma fungera som ett styrdokument igenom hela arbetet. För att förenkla skapandet av designspecifikationen gjordes först en designbrief, där uppdraget och målsättningen kortfattat beskrevs, och sedan ett kravträd, där i stort sett alla krav fanns representerade.</p><p>Med designspecifikationen som underlag inleddes idégenereringsfasen. Under fasen användes flertalet kreativitetsmetoder för att underlätta och öka kreativiteten. Metoderna som användes var 6-3-5, brainstorming och kollektiv anteckningsbok. Det byggdes även flera enklare mock-ups som underlättade det tredimensionella tänkandet.</p><p>Steget efter idégenereringen var att vidareutveckla idéerna till koncept. Denna process inleddes med ett konceptval av de idéer som framkommit under idégenereringen. Därefter utvecklades de valda koncepten vidare för att återigen genomgå ett konceptval och så vidare. Under tiden hölls en nära kontakt med företaget. Alla ändringar som gjordes resulterade i nya krav som fördes in i designspecifikationen.</p><p>Resultatet blev fyra stycken olika skåp: två varianter av badrumsskåp, en rumsavdelare och ett dekor-/väggskåp. Till badrumsskåpen och rumsavdelaren byggdes prototyper och dessutom gjordes slutgiltiga renderingar till alla skåpen.</p><p>I avslutningen av rapporten återfinns en diskussion där produktutvecklingsgruppen resonerar kring projektets upplägg, samarbetet med företaget, de slutgiltiga koncepten och även tiden efter projektets slut.</p>

Sjuksköterskebrist är ett stort problem och rekrytering är särskilt svårt i glesbygden. Vårdarbete i glesbygden är komplext, där sjuksköterskor behöver vara flexibla och mångsidiga. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om vad som påverkar arbetstillfredsställelse för sjuksköterskor som arbetar i glesbygd. En integrerad litteraturöversikt utfördes där 19 vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk databassökning och som därefter ingick i analysen. Av dessa hade elva kvantitativ ansats, fyra kvalitativ ansats och fyra hade mixad metodansats. Tre kategorier och nio subkategorier av faktorer som påverkade arbetstillfredsställelse framkom i resultatet. De kategorier som framkom var social förankring i glesbygden, sjuksköterskeprofessionen, samt organisation och vårdgivare. För att kunna rekrytera sjuksköterskor till glesbygd behövs kunskap om villkoren för att utföra omvårdnad i glesbygd, ett lyhört ledarskap, kontinuerlig fortbildning och adekvata resurser för sjuksköterskor så att de kan tillgodose patienters behov av vård och omvårdnad. Förslag på ytterligare forskning är att belysa sjuksköterskors arbetsvillkor i skandinaviska glesbygdsmiljöer för att få kunskap om möjligheter att bedriva vård och omvårdnad med god kvalitet i glesbygd.

Smärta är ett stort och centralt fenomen inom hälso- och sjukvården där sjuksköterskor har ansvaret för att lindra smärta. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har en god kunskapsnivå inom området samt att deras attityder inte påverkar patientens behandling. Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder och kunskap om smärta inom aktuell omvårdnadsforskning, med fokus på två specifika frågeställningar; vilka attityder har sjuksköterskor till smärta och hur ser sjuksköterskors kunskap om smärta och smärtlindring ut? Studien genomfördes som en integrerad kunskapsöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes, där ett resultat som svarade mot syftet framkom. Resultatet visade att det fanns attityder som resulterade i att patienters smärtupplevelser tas på allvar men även attityder som gjorde att sjuksköterskor nonchalerade patientens upplevelse av smärta. Det fanns attityder kring personer med missbruksproblematik och kring mäns och kvinnors olika smärtupplevelser, vilket tenderar att påverka smärtbedömning och smärtlindring. Resultatet visade att sjuksköterskor har behov av mer kunskap gällande smärta och smärtlindring. Kunskap beskrevs vara relaterat till tidigare erfarenheter samt den utbildningsnivå sjuksköterskor hade.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör den största andelen av vårdskador, både globalt och i Sverige. Ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner, vilket orsakar extra vårddagar, extra kostnader, lidande och kan i värsta fall leda till att patienten dör. Följsamheten till hygienriktlinjer inom hälso- och sjukvården är därför en viktig preventiv åtgärd för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots omfattande evidens för sambandet mellan vårdrelaterade infektioner och följsamheten till hygienriktlinjer hos hälso-och sjukvårdpersonal förekommer brister i följsamheten till dessa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som påverkar följsamheten till hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan inom den somatiska vården av vuxna patienter i industrialiserade länder. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Resultatet som framkom visar att sjuksköterskors följsamhet påverkas av en rad olika förutsättningar. Vissa av dessa förutsättningar kan sägas handla om hela organisationen, så som tiden och arbetsbelastningen, tillgången och tillgängligheten av material och organisationskulturen. Andra förutsättningar kan sägas handla om sjuksköterskor på en mer individuell nivå, så som kunskap och utbildning, den egna säkerheten och det egna ansvaret. Slutsats: Flera förutsättningar påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer. Genom att medvetandegöra dessa förutsättningar kan sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer förbättras, vilket i sin tur leder till att patienter löper mindre risk att drabba av VRI.

Sjuksköterskan är en yrkeskategori som finns tillgänglig under dygnets alla timmar. Nattarbete utförs under särskilda förhållanden med utmaningar som trötthet och dygnsrytmsanpassning. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskan för att kunna arbeta patientsäkert. Syftet med arbetet var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och utgick från två frågeställningar: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskan att arbeta patientsäkert nattetid? samt Vilka strategier kan sjuksköterskan använda för att arbeta patientsäkert nattetid? Litteratursökningen gjordes i två databaser och resulterade i sexton artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att de faktorer som påverkar möjligheten att arbeta patientsäkert nattetid var bemanning, rutiner, arbetstider och sjuksköterskans arbetsförhållanden. Strategier som sjuksköterskan kan använda för att arbeta patientsäkert nattetid var tupplur under nattrasten, planering av nattarbetspasset och kontroll av ljusexponering. Slutsatser som drogs av arbetet var att ett systematiskt patientsäkerhetsarbete skulle kunna öka förutsättningarna för sjuksköterskan att arbeta patientsäkert. Interventioner som nattsjuksköterskan skulle kunna använda riktas på att minska risk för misstag och undvika nödsituationer, vilket  är aktuellt under nattskift då sjuksköterskan kan vara trött och sömnig, samt bemanningstätheten är lägre.

No description available.

Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem är komplext med många faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli så bra som möjligt krävs det därför att arbetet genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgå som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och är avsedda att ge stöd i själva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller å andra sidan behandlar olika sätt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingå i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istället för att behandla dessa som två separata delar. Utifrån analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingå i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förändringsstudie, projektstart och projektavslut.

Forskning inom grammatikundervisning har under de senaste decennierna inte prioriterats i Sverige trots att svenska elever har bristfälliga kunskaper inom grammatik. I svenskämnets kursplan för åk 4–6 läggs stor vikt vid språkriktighet, vilket berör den del i grammatiken som rör normbrott i det formella skriftspråket. Av egen erfarenhet, genom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), är just språkriktighet en svårighet för många elever. Detta gäller främst när de ska skilja mellan de och dem som är nominativ och ackusativ av ett personligt pronomen i tredje person plural. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning kortvarig, riktad grammatikundervisning kan leda till bättre språkriktighet hos elever i årskurs fyra. Studien fokuserar på en viss språkriktighetsregel, som valts ut för att den ofta vållar problem både i elevers och äldre skribenters texter, nämligen valet mellan formerna de och dem när detta personliga pronomen följer efter det finita verbet. Undersökningen gjordes genom en interventionsstudie med kvantitativ ansats där det empiriska materialet samlats med hjälp av ett fältexperiment. Experimentet utfördes i två jämförbara elevgrupper som en del av deras ordinarie undervisning. Det omfattade ett förtest i form av ett frågeformulär (lucktext), därefter ett kort undervisningspass baserat på olika metoder i de två grupperna, och slutligen ett eftertest i samma form som förtestet. Eleverna har alltså blivit studerade i en naturlig miljö och blivit utsatta för en nyckelvariabel (grammatikundervisningsmetod) med syfte att kunna se vilken inverkan den har. Materialet har sedan analyserats statistiskt. Resultatet visar att när det gäller kortvarig, riktad undervisning kan isolerad grammatikundervisning gynna elevers språkriktighetsutveckling mer än integrerad grammatikundervisning. Dock är inte studien statistiskt signifikant, vilket gör att en absolut slutsats inte kan dras. Den teoretiska ansats som valts för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande vars vanligaste tolkning är att lärande inte kan ske i en isolerad lärkontext. Min studie visar dock motsatsen när det gäller kortvarig grammatikundervisning, vilket reser frågor kring hur strikt teorin bör tolkas. / <p>Svenskdidaktik</p>

Titel: Integrerad rapportering i Europa – En kvantitativ studie av förklarande faktorer Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi med inriktning redovisning. Författare: Anton Haeger &amp; Felix Jonsson Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - mars <img src="file:///page3image3741776" /> Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida användningen av integrerad rapportering ökat till följd av publikationen av The International &lt;IR&gt; Framework och om detta har något samband med bransch, sektor och storlek. <img src="file:///page3image3701424" /> Metod: För att besvara studiens syfte är den skriven med ett positivistiskt förhållningssätt och med en deduktiv ansats. Studien är av kvantitativ karaktär där sekundärdata i form av GRI:s databas använts. Datan har analyserats med hjälp av multipel regressionsanalys och Pearsons korrelationstest. <img src="file:///page3image3791696" /> Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar på att användningen av integrerad rapportering ökat sedan The International &lt;IR&gt; Framework publicerades. Resultatet visar även på att användningen av integrerad rapportering har ett positivt samband med företag inom den offentliga sektorn. <img src="file:///page3image3792528" /> Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier inom integrerad rapportering skulle kunna utföra liknande undersökningar i andra geografiska områden och även undersöka fler faktorer. <img src="file:///page3image3792112" /> Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med empiriska data specifikt för Europa. Studien undersöker även hur användandet av integrerad rapportering förändrats sedan The International &lt;IR&gt; Framework publicerades.