Bakgrund: Opioidberoende är ett ökande folkhälsoproblem och en utmaning för sjuksköterskors förhållningssätt samt kompetens kring smärtlindring. Sjuksköterskors attityder till smärtlindring av patienter med opioidberoende kan påverka omvårdnaden som ska bedrivas med respekt för patienters lika värde.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityd till smärtbehandling för patienter med ett opioidberoende.Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturstudie.Resultat: Under analysen framkom sex huvudkategorier som besvarade studiens två frågor. Sjuksköterskans kunskap, påvisar att sjuksköterskorna ansåg sig ha dålig kunskap och erfarenheter av att vårda patienter med beroende. Sjuksköterskans förhållningsätt, beskriver hur sjuksköterskan väljer att bemöta patienten har stor betydelse för hur mötet och vården kommer att utformas. Patientens beteende, visar på hur sjuksköterskan uppfattar patienten och hur det spelar in på sjuksköterskans vidare attityd. Osäkerhet, sjuksköterskan beskriver att när det inte finns nog med kunskap om att administrera läkemedel skapas en osäkerhet som påverkar omvårdnaden. Stigmatisering, beskriver att den rådande syn som finns på vissa avdelningar bidrar till att skapa och bibehålla vissa attityder. Vilja att vårda, påvisar att trots svårigheter och mycket problematisering kring området ansåg ändå sjuksköterskan ha en vilja att vårda alla patienter oavsett bakgrund.Slutsats: Bristen på utbildning och erfarenhet av beroende var den främsta faktorn till den negativa attityden hos sjuksköterskorna och detta behöver förbättras inom skolväsendet och ute på arbetsplatserna för att omvårdnaden till patienterna med opioidberoende ska förbättras.

Epilepsi är en sjukdom som många personer runt om i världen är drabbade av. Att leva med en långvarig sjukdom är ofta något som begränsar vardagen för de flesta, därför var syftet med studien att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar livskvalitén hos vuxna personer med epilepsi. Genom en integrerad kunskapsöversikt inkluderades 18 vetenskapliga studier. I resultatet framkom det tydligt att fysiska och psykiska faktorer är en stor bidragande faktor till den enskilde individens livskvalité. Dessa faktorer leder dock till att sociala tillställningar och fysiska aktiviteter i stor utsträckning undviks, någonting som i sin tur leder till en försämrad livskvalité generellt. Andra faktorer som visat sig påverka livskvalitén är diskriminering och upplevelsen av stigmatisering, någonting som påverkar deltagarna socialt och gör att de tar avstånd från relationer. På så vis känner de sig även exkluderade från samhället och upplever det som svårt att bland annat skaffa och bibehålla ett jobb, vilket ofta skapar ekonomiska problem och leder till att en del inte har råd att köpa sina läkemedel. För att sjuksköterskor ska kunna stödja personer med epilepsi krävs en kunskap kring de faktorer som påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att personer med epilepsi ges en personcentrerad vård och ett tidigt stöd för att de ska få en uppfattning om de resurser som finns att tillgå och för att vi ska kunna förebygga och undvika att de drabbas av onödiga psykiska och fysiska problem. För att öka kunskapen krävs det mer kvalitativ forskning som fokuserar på personens upplevelse och hur epilepsin påverkar deras livskvalité.

Bakgrund: Olika yrkesgrupper löper större risk att utsättas för hot och våld. Sjuksköterskor har direktkontakt med människor i olika typer av lidande, därmed finns det en stor risk att utsättas för utmanande beteenden eller situationer. Rädslan för att utsättas för hot och våld kan leda till att sjuksköterskor som jobbar prehospitalt väljer att avsluta sina anställningar, eller att de kan utveckla psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa kunskap kring hot och våld mot sjuksköterskor i slutenvården. Utifrån syftet formulerades frågeställningar: Vilka organisatoriska faktorer kan leda till hot och våld? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbete efter att ha utsatts för hot och våld? Metod: Whittemore och Knafls metodartikel användes för att göra en integrerad litteraturstudie bestående av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Arbetsplatsen känns osäker då det saknas säkerhetsåtgärder och en god kontakt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det efterfrågas fortbildning inom hantering av hot och våld, detta kan göra att personal upptäcker varningstecken från patienter tidigare. Smärtor och skador förekommer samt psykiska diagnoser som leder till försämrad omvårdnad och ökad frånvaro. Slutsats: Sjuksköterskor bör utbildas redan vid lärosätet i att hantera hot och våld.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetssätt lärare använder för att utveckla elevernas begreppsförståelse i naturorienterande ämnen för elever i årskurs 1–3. Vidare har jag undersökt hur lärarna tillämpar dessa arbetssätt på lektionerna och vilka som de anser är mest lämpliga för att använda med eleverna som har lågspråknivå för att stödja lärandet i naturorienterande ämnen. För att kunna besvara undersökningens frågeställningar används två metoder, en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning. Resultatet som jag har kommit fram till i undersökningen visar att de flesta lärare integrerar olika arbetssätt för att tydliggöra och konkretisera begreppen för eleverna så gott som möjligt. Lärarna använder också flera arbetsmetoder för att kunna hjälpa elever som har lågspråknivå och andra modersmål än svenska att förstå centrala ord och begrepp i NO-undervisningen till exempel genom bildstöd, att använda alla sinnen, digitalisering, att analysera och tydliggöra begreppen.

Background: Being close to someone with bipolar disorder can have a major impact on dailylife. It can be about the difficulties of meeting and dealing with the patient's mood withoutruining the relationship or having to take great responsibility to minimize the negativeconsequences that can come with this. At the same time, for example, work and family life mustcontinue and function as usual. Aim: The aim of this study was to compile knowledge aboutwhat it is like to be close to someone with bipolar disorder. Method: We used the matrixmethod to compile results from 15 included articles, which resulted in three themes:Responsibility and stress, Community and participation and Managing everyday life. Results:The results showed that it is a great strain on one's everyday life and that it is important to getsupport so that the responsibility does not become too heavy to bear. Conclusion: Ourconclusion is thus that the social network and healthcare can play an important role both interms of information and education, but also physical relief. Keywords: bipolar disorder, informal caregivers, lived experience, integrative review

Samverkan i team vid akutmottagningar är essentiellt för att främja en god, patientsäker vård. En fungerande teamsamverkan påverkas av flera faktorer. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer som påverkar teamsamverkan vid akutmottagningar. En integrerad litteraturöversikt genomfördes och två frågeställningar formulerades, vilka faktorer främjar respektive motverkar teamsamverkan. 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. I resultatet framkom fem grupper med faktorer som främjade teamsamverkan, god kommunikation, tydligt ledarskap, respekt och förtroende, positiv inställning och teamträning. Fyra grupper med faktorer som motverkade teamsamverkan framkom, bristande kommunikation, hierarki, bristande kompetens och personalbrist. Slutsatsen drogs att kommunikation är nyckeln för en fungerande teamsamverkan och denna kan stödjas genom teamträning. Vikten av fortsatt forskning inom området teamsamverkan anses betydande för att öka vårdkvalitet och patientsäkerhet.

En elev som är mottagen i grundsärskolan kan få sin undervisning inom grundskolan som integrerad särskoleelev. Detta medför att lärare och skolorganisation behöver arbeta för att skapa en meningsfull skolvardag för eleven och tillgodose dennes behov av stöd. Skolverket (2015) och Skolinspektionen (2016) konstaterar att det finns utmaningar kring att skapa pedagogisk och social delaktighet för den integrerade eleven och utmaningarna kan bli större i takt med att eleven blir äldre. Detta både på grund av att skillnaderna mellan grundskoleelevers och grundsärskoleelevers kognitiva nivå ökar, samt att högstadiets organisation och ämnesspecificering bidrar till en mer komplex skolmiljö. Även forskning inom området visar på utmaningar i att inkludera särskoleelever i grundskolan. Det finns stora utmaningar i att skapa social delaktighet, men även det pedagogiska arbetet i klassrummet kräver lärare med god kunskap och kompetens kring hanterande av olikheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskaper om förutsättningarna för inkludering av särskoleelever på grundskolans högstadium. Genom intervjuer med specialpedagoger och speciallärare har deras erfarenheter och uppfattningar om arbete med integrerade elever på högstadiet undersökts. Denna studie utgår från ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv (KoRP) och de ömsesidigt påverkande processerna delaktighet, kommunikation och lärande används för att studera villkor och förutsättningar för inkludering i skolan. Resultatet visar på såväl hinder som möjligheter i arbetet med integrerade elever. Det framgår att specialpedagoger och speciallärare inte anser att det går att utforma specifika undervisningsmetoder och rutiner för dessa elever. Skolan bör i stället arbeta för att skapa tillgängliga lärmiljöer och differentierad undervisning för alla elever. Skolutvecklingsarbetet bör syfta till att utveckla en inkluderande skolmiljö och de centrala processerna delaktighet, kommunikation och lärande kan vara viktiga verktyg för att analysera och utveckla det inkluderande arbetet på olika nivåer i skolans verksamhet.

No description available.

No description available.