<p>I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse med</p><p>hur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien fram</p><p>de barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till komma</p><p>förbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fulla</p><p>potential.</p><p>Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionen</p><p>ligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar att</p><p>integrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärerna</p><p>för en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system,</p><p>mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftet</p><p>att förbättra den integrerade kommunikationen.</p><p>Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktisk</p><p>applicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation.</p><p>Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedan</p><p>implementera arbetet ute i organisationen.</p><p>Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integrerad</p><p>kommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return of</p><p>Investement, Return on Communications, integrerat varumärke.</p> / <p>This study investigates how integrated communication is defined in theory, in comparison to how those</p><p>that claim to work with the concept define and make use of the term. It further highlights the barriers that</p><p>stands in front of an implementation of the term, as well as the possibilities of overcoming these barriers.</p><p>The purpose of the study is to increase the understanding of the concept, and how it can be used to its full</p><p>potential.</p><p>Consultants from the leading PR agencies in Stockholm was interviewed for this purpose and as a foundation</p><p>for the discussion lies also an thorough presentation of the theory behind integrated communication.</p><p>The results show that integrated communication in practice is used on an abstract rather than concrete</p><p>level, and that the barriers that stand in front of a concrete implementation can be concluded within four</p><p>categories: territory, business economical system, measurability and new media. The study also shows how</p><p>these barriers can be turned into possibilities to make integrated communications work better.</p><p>The conclusion is that in order to conform theory according to the presumptions of reality, an thus make a</p><p>practical application of the theory possible, one should use the term integrated brand instead of integrated</p><p>communications. This change of term should simplify the process of establishing the integrated perspective</p><p>on board level and then the implementation of the concept throughout the organization.</p><p>Key terms: Communication, Public Relations, Market Communication, the Model of Convergence, Integrated</p><p>Communication, synergy, identity, organizational culture, brand, brand plan, Return of Investment,</p><p>Return on Communications, integrated brand.</p>

Modern teknik och demografiska förändringar där de äldre blir fler och de yngre färre har försatt universitet i en bekymmersam situation. Anslagen har minskat vilket har lett till att de måste hitta sätt att bli självförsörjande. Många amerikanska universitet vänder sig då till marknadsföring men saknar kompetens och kunskap för att utföra ett gott marknadsföringsarbete och har en felaktig bild av vad som är viktigt för varumärket. Undersökningen visar att Mittuniversitetet tills för två år sedan hade en icke integrerad marknadskommunikation med olika budskap i olika kanaler. Man valde då att utföra ett integreringsarbete som har stärkt varumärket och skapat en tydlig varumärkesidentitet. Utbildningen och varumärket särskiljs fortfarande trots den integrerade ansatsen och utbildningen ses som en produkt vilket kan få negativa konsekvenser om de unika farorna med servicevarumärken inte uppmärksammas.

Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ”färglägga” med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande. Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram. Den berör den del av världen som vi vet väldigt lite om. Ämnet historia i skolan utgår från västerländsk världssyn och den mångkulturella skolan saknar interkulturell undervisning. Att involvera ämnen som historia och musik i naturvetenskapliga ämnen är egentligen inte en lära om andra kulturer utan en lära om oss människor och den långa färden vi har gjort tillsammans. Man kan berätta om de framgångar ”vi” gjort och påpeka alla de misstagen ”vi” begått. Jag vill utvärdera en form av integrerad undervisning i matematikhistoria där musik och dans har en central roll inom lektionens ramar. Studien ska svara på frågorna, om huruvida matematikhistoria, musik och dans kan väcka intresse för matematiken och hur elever med olika bakgrund upplever den integrerade och interkulturella undervisningen? Jag har valt att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa enkätundersökningar i de klasser som jag har haft, samtidigt som jag har tyckt att några deltagande observationer skulle kunna fylla en funktion. Undersökningen visade att den integrerade undervisningsmetoden går hem hos ungdomarna oavsett deras etniska bakgrund. Lektionerna var fyllda av glädje, lust och nyfikenhet. Detta arbetssätt, där rytmik och lek finns inbakat i lektionerna, kommer verkligen att prägla mitt arbetsliv i framtiden.

Syftet med vår studie är att visa på hur lärares syn på ämnesintegrerad undervisning ser ut. Vår studie visar vad som kan ses som för- och nackdelar gällande ämnesintegrering samt hur lärare kan ämnesintegrera i undervisningen. Tidigare forskning ställs mot lärarnas aktuella åsikter i verksamheten gällande ämnesintegrering. Sexton lärare i årskurs 1-5 från två olika verksamheter blev tillfrågade, att delta i en ostrukturerad enkät undersökning gällande deras syn på ämnesintegrering. I vår studie väljer vi att samla empiri genom en kvalitativ forskningsmetod för att förstå och förklara ämnesintegrering. För att ge svar på frågeställningarna utformar vi ett frågeformulär med totalt tio frågor kring ämnet. Åtta lärare deltar i undersökningen och deras resultat är analyserat och ställt mot tidigare forskning för att skapa förståelse för varför verksamheten ser ut och fungerar som den gör. Resultatet visar att alla åtta lärare har en positiv syn på ämnesintegrering. Trots den positiva inställningen väljer lärare ibland bort ämnesintegrering pga. organisation, bedömning eller tidsbrist. En central faktor som visar sig i resultatet och kan ses både som en för- och nackdel gällande ämnesintegrering är tid. Vidare visar resultatet att lärare arbetar med ämnesintegrering på flera olika sätt. Det vanligaste arbetssättet som man använder är teman och projekt under perioder.

Hypotermi definieras vid en kroppstemperatur under 35 °. Riskfaktorer för att drabbas av hypotermi är hög ålder, låg ålder, alkohol, droger, vissa endokrina sjukdomar, läkemedel samt trauman. Att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder förpatienter förebyggande eller vid hypotermi är sjuksköterskans ansvar. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om omvårdnadsåtgärder vid hypotermi i sjukhusmiljö. Frågeställningarna som ställdes var; 1.Vilka omvårdnadsåtgärder kan genomföras förebyggande mot hypotermi? 2.Vilka omvårdnadsåtgärder kan genomföras hos en patient som är hypoterm? Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt med en litteratursökning. Litteratursökningen resulterade i tolv artiklar som kvalitetsgranskades,sammanställdes samt analyserades. Resultatet visar att det finns fyra olika teman av omvårdnadsåtgärder vid hypotermi; 1. Passiva åtgärder 2. Aktiva åtgärder med extern inverkan på patienten 3. Aktiva åtgärder med intern inverkan på patienten.4. Kombination av passiva samt aktiva åtgärder. Slutsatserna påvisade att respektive del har sina fördelar men för bästa resultat hos patienten krävs en kombination av passiva och aktiva åtgärder.

Podcast är ett relativt nytt medium som ständigt ökar. Allt fler företag börjat få upp ögonen för podcast som marknadsföringskanal eftersom de kan nå en viss målgrupp. IF Skadeförsäkring var ett av de första företagen i Sverige att använda podcast som marknadsföringskanal genom ett längre sponsringssamarbete. De har sedan 2013 varit huvudsponsor av Alex och Sigges podcast. Samarbetet mellan IF och journalisterna och författarna Alex Schulman och Sigge Eklund handlar till stor del om att budskapet om IF vävs in i innehållet, med så kallad native advertising, till skillnad från många andra podcaster där sponsorerna nämns som inlägg separata från övriga innehållet. I denna studie studeras hur IF arbetar för att bygga sitt varumärke, vilka kärnvärden och mål de har och hur budskapet om IF kommer till uttryck i Alex och Sigges podcast som drivs av för IF externa aktörer. Metoden som används är en semistrukturerad intervju med IF samt en innehållsanalys av totalt 18 podcastavsnitt som analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet indikerar att IF arbetar utifrån strategier för integrerad marknadskommunikation där marknadsföring och PR kombineras, där de arbetar med både reklam och publicitet. Målet med varumärkesbyggandet är att skapa en känsla för varumärket hos konsumenter, vilket liknar det som Matteo och Dal Zotto (2015) menar är typiskt för postmodern konsumism. Budskapet om IF i podcasten som förmedlas genom native advertising och storytelling liknar IF:s egna budskap utifrån företagets kärnvärden.

<p>This paper examines how companies in a transparent industry work to satisfy the customer in an extended way, to offer value added products that in the end enables the customer to be loyal to the company. We have studied the insurance industry in Sweden and have focused on five different insurance companies. Four of them, Folksam, Länsförsäkringar, Trygg-Hansa and Dina Försäkringar, where we have focused on Ölands Försäkringar which is part of the Dina Försäkringar group, are some of the largest insurance companies in Sweden. The fourth company is Swedbank which is a bank that has started to offer insurances.</p><p>Our results demonstrate that it is important for the company to see the customer not only in a profitability aspect; the company has to find out what the customer gets in return. In that case the possibility for the customer to change company decreases and the chance that the customer becomes loyal increases. Therefore we have built a model that illustrates how we think the relationship should look like between the company, the staff and the customer. The key solution, according to us due to our results, is for the company to show loyalty towards the customer as to the staff.</p>

Titel: Integrerad rapportering – Ett nytt sätt att rapportera  Datum: 2014-06-03 Lärosäte: Mälardalens högskola, Västerås  Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik  Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Dalida Kalifa &amp; Awat Safari  Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, hållbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporter Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: - Vad innebär begreppet integrerad rapportering? - Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i så fall vad ligger bakom behovet? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad begreppet integrerad rapportering innebär och vilka fördelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medför. Vidare är syftet att undersöka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov. Metod: Metoden i studien är av en kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter. Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till är att en integrerad rapportering är ett förändrat synsätt där företag ska sätta lika stort värde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa. Fördelen med den integrerade rapporteringen är att den ger en tydlig och fullständig bild av ett företags verksamhet. Nackdelen med den integrerade rapporteringen är att den kan leda till omfattande rapporter. Företag och intressenter är i behov av en rapport som integrerar och visar en tydlig koppling mellan de ekonomiska frågorna med de sociala samt miljömässiga frågorna så att en helhetsbild av verksamheten skapas.

Snabbare och effektivare insatser ökar antalet överlevande personer efter ett hjärtstopp. Hjärtstopp är en stor händelse som skapar förändringar i livet. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om personers livsförändringar efter ett hjärtstopp. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar där fokusen var att se hur vardagslivet påverkades samt vad som blev viktigt i livet efter hjärtstoppet. En integrerad kunskapsöversikt utfördes där 17 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Resultatet från första frågeställningen visade att vardagslivet påverkades av känslor som skuld, oro och ångest. Förändringar i kognitiva förmågor, rörelseförmågor, arbetsliv och samliv var även delar i vardagen som påverkades. Resultatet från den andra frågeställningen visade att relationen till andra blev viktigare än tidigare. Det blev även viktigt att ändra sin livsstil för att minska risken för återfall och gå vidare i livet. Att visa sin tacksamhet till livräddarna blev viktigt och visades genom att leva livet fullt ut. Studien bekräftar att det sker livsförändringar hos personer som drabbats av hjärtstopp. Stöd kan komma att behövas i livsförändringar som hjärtstopp medför. Det krävs att händelsen accepteras som en del av livet för att kunna gå vidare.

Till följd av invandring och migration har befolkningen i Sverige ökat de senaste åren. Hälsopanoramat ser annorlunda ut för denna grupp av människor och flyktingar och invandrare söker tre gånger så mycket vård än övriga befolkningen. Detta ställer krav på hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att kunna bemöta och kommunicera med patienter ur dessa grupper. Oavsett patientens ursprung bör hälso- och sjukvården vara tillgänglig för alla och ges med lika villkor. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om kommunikationssvårigheter vid möten i hälso- ochsjukvård ur invandrares och flyktingars perspektiv. För att skapa en bild av hur kunskapsläget ser ut valdes metoden en integrerad litteraturöversikt och syftet besvarades med stöd av tre frågeställningar. Resultatet sammanställdes efter analys av tolv vetenskapliga artiklar med olika metodologiska ansatser. I resultatet framkom nio teman: språkbarriär, svårigheter med tolkning, kulturell barriär, utebliven information, dåligt bemötande, utebliven vård, misstro till sjukvården, kulturellt kompetent personal och tillgodose behov av sociala relationer. Språk- och kulturella barriärer var de främsta faktorerna som ledde till kommunikationssvårigheter vilket påverkade invandrare och flyktingar genom att information uteblev. Detta ledde i sin tur till att missförstånd uppstod, att dem kände sig nonchalerade och väckte misstro till hälso- och sjukvårdssystemet. Åtgärder som föreslogs för att förebygga kommunikationssvårigheter var behovet av kulturellt kompetent vårdpersonal, vilken kunde underlätta de negativa känslor som följde av kommunikationssvårigheter.Resultatet diskuterades utifrån en mångkulturell bedömningsmodell och Speech CodeTheory. Slutsatsen som dragits av resultatet är att i och med att kommunikation är grunden för att skapa relationer mellan vårdpersonal, flyktingar och invandrare är det viktigt att arbeta för kulturell kompetens bland vårdpersonalen. Teorier och modeller kan vara hjälpmedel för att uppnå detta och Giger och Davidhizars mångkulturellabedömningsmodell föreslås som intervention i praxis.