Oro är ett vanligt förekommande symtom hos personer med demens. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att veta hur de ska bemöta och behandla oron då personer med demens ofta har svårt att förmedla sina behov. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro för personer med demens. Syftet specificerades med två frågeställningar: vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens. Denna litteraturstudie är en integrerad kunskapsöversikt som genom en litteratursökning i två databaser resulterade i 13 artiklar som svarade mot syftet. Efter kvalitetsgranskning och analys av data identifierades tre kategorier med preventiva omvårdnadsåtgärder samt tre kategorier med omvårdnadsåtgärder vid redan uppkommen oro. Social kontakt och närhet var genomgående en viktig komponent i alla omvårdnadsåtgärder. Centralt i omvårdnaden vid oro är trygghet vilket skapas genom en personcentrerad vård.

Integrerad logistiksupport (ILS) är en teknisk process som ingår inom systemtekniken. Denna tekniska process utvecklades som svar på ett behov av integration mellan de olika tekniska processerna som ingår i ett systems livscykel. Syftet med ILS är att skapa ett samspel mellan de olika tekniska funktionerna som ingår i ett systems livscykel. Detta förhindrar att en enskild åtgärd drivs bort på egen hand i ett interagerat system, oavsett funktionsområde. Målet med ILS är även att reducera ett systems LCC, livscykelkostnad. ILS som supportprocess vanligtvis tillämpas vid design av avioniksystem. Till avioniksystem inkluderas de elektroniska samt elektromekaniska systemen ombord på ett luftfartyg. Dessa system har oftast en liknande intern uppläggning men kan olika ut externt. En nyckelfaktor till framtagningen av tillförlitliga och kostnadseffektiva avionik- och avioniksubsystem är krav och kravhantering. Denna studie ämnar att utforska om, och hur, ett systematisk tillvägagångsätt av ILS påverkar design- och utformningsprocessen för avioniksystem. Den syftar även att utforska hur en supportprocess som ILS kan påverka tillgängligheten av avioniksystem ur ett erfarenhetsbaserat perspektiv med input från avionik- samt ILS-kunniga ingenjörer. Resultat visar att ILS är ett väsentligt element inom systemdesign och vid framtagning av avioniksystem. Vidare visar resultatet att ett systematiskt framförhållningssätt vid design av avioniksystem är viktigt då det bidrar med ett helhetsperspektiv. I sin tur bistår detta med beslutsunderlag för beslutstagande beträffande systemets design och produktion. Resultatet visar även att framtiden för ILS ser positiv ut om lärdomar från avioniksystemen i operativdrift idag får influera morgondagens design- och produktionsprocesser.

<p>Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ”färglägga” med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande.</p><p>Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram. Den berör den del av världen som vi vet väldigt lite om. Ämnet historia i skolan utgår från västerländsk världssyn och den mångkulturella skolan saknar interkulturell undervisning. Att involvera ämnen som historia och musik i naturvetenskapliga ämnen är egentligen inte en lära om andra kulturer utan en lära om oss människor och den långa färden vi har gjort tillsammans. Man kan berätta om de framgångar ”vi” gjort och påpeka alla de misstagen ”vi” begått.</p><p>Jag vill utvärdera en form av integrerad undervisning i matematikhistoria där musik och dans har en central roll inom lektionens ramar. Studien ska svara på frågorna, om huruvida matematikhistoria, musik och dans kan väcka intresse för matematiken och hur elever med olika bakgrund upplever den integrerade och interkulturella undervisningen? Jag har valt att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa enkätundersökningar i de klasser som jag</p><p>har haft, samtidigt som jag har tyckt att några deltagande observationer skulle kunna fylla en funktion.</p><p>Undersökningen visade att den integrerade undervisningsmetoden går hem hos ungdomarna</p><p>oavsett deras etniska bakgrund. Lektionerna var fyllda av glädje, lust och nyfikenhet. Detta arbetssätt, där rytmik och lek finns inbakat i lektionerna, kommer verkligen att prägla mitt arbetsliv i framtiden.</p>

No description available.

CSR är en förkortning för Corporate Social responsibility och innebär kortfattat att företag eftersträvar ansvarstagande genom att arbeta med sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det finns relativt lite forskning kring den interna kommunikationen av CSR-relaterad information i jämförelse med den externa kommunikationen. Samtidigt är den interna kommunikationen av CSR-relaterad information betydelsefull för att den interaktiva kommunikationen, mellan de anställda och konsument ska vara välfungerande. Slutkonsumenter skapar sedan en huvudsaklig uppfattning om ett företag baserat på den utvärdering de gör av företagets totala verksamhet. Företag som arbetar med att kommunicera CSR-relaterad information på ett samordnat sätt genom samtliga kommunikationskanaler kan därmed skapa kundrelaterade konkurrensfördelar på marknaden. Denna studie kan anses bidra till forskningen kring den interna kommunikationen, då dess syfte är att undersöka hur den interna kommunikationen av CSR-relaterad information fungerar på Kronans Droghandel genom att studera såväl empiri som teori. Studien mynnar ut i rekommendationer till Kronans Droghandel gällande deras framtida arbete med den interna kommunikationen av CSR-relaterad information.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallärare ser på orsaker till matematiksvårigheter, samt hur speciallärare arbetar med elever som visar på matematiksvårigheter under de senare åren. Under tredje frågeställningen ställs även frågan om vad speciallärare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på speciallärarnas arbetsplats efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallärare, varav tre stycken har speciallärarexamen och tre stycken har bara lärarexamen men jobbar som speciallärare, på grundskolor i Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun. Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar på matematiksvårigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men också genom den ordinarie lärarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallärarna anser att dåligt självförtroende är en stor bidragande orsak till elevers matematiksvårigheter, men även att elever med läs och skrivsvårigheter får svårigheter i matematik. Vidare framgår det av intervjuerna att arbetet med elever som visar på matematiksvårigheter alltid börjar med en ordentlig kartläggning av orsakerna till elevens matematiksvårigheter. Kartläggningen sker genom olika former av diagnoser samt observationer där man tar reda på vad eleven behärskar och vad det är som brister.

Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik – ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen – ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen. För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever. Utöver det har ämnes- och kursbeskrivningar samt kurslitteratur/-material i matematik och olika karaktärsämnen granskats i syfte att hitta relevanta anknytningspunkter. Undersökningen visar att innebörden av en ämnesintegrerad undervisning varierar kraftigt hos olika lärare då genomförandet och möjligheterna till integrering är beroende av en mängd yttre faktorer som alla har stor påverkan på hur den slutliga ämnesintegrerade undervisningen kan förverkligas. Vidare kan en ämnesintegrerad undervisning innebära pedagogiska fördelar, men ofta också vara en mycket tids- och arbetskrävande undervisningsmetod. Ett bra samarbete lärare emellan underlättar planering och genomförande av en sådan undervisning, men det är även fullt möjligt att som matematiklärare realisera en ämnesintegrerad matematikundervisning på egen hand genom att enskilt identifiera anknytningspunkter till andra ämnen. De anknytningspunkter som har identifierats i denna undersökning kan främst relateras till Matematik A-kursen.

I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse med hur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien fram de barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till komma förbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fulla potential. Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionen ligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar att integrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärerna för en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system, mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftet att förbättra den integrerade kommunikationen. Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktisk applicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation. Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedan implementera arbetet ute i organisationen. Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integrerad kommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return of Investement, Return on Communications, integrerat varumärke. / This study investigates how integrated communication is defined in theory, in comparison to how those that claim to work with the concept define and make use of the term. It further highlights the barriers that stands in front of an implementation of the term, as well as the possibilities of overcoming these barriers. The purpose of the study is to increase the understanding of the concept, and how it can be used to its full potential. Consultants from the leading PR agencies in Stockholm was interviewed for this purpose and as a foundation for the discussion lies also an thorough presentation of the theory behind integrated communication. The results show that integrated communication in practice is used on an abstract rather than concrete level, and that the barriers that stand in front of a concrete implementation can be concluded within four categories: territory, business economical system, measurability and new media. The study also shows how these barriers can be turned into possibilities to make integrated communications work better. The conclusion is that in order to conform theory according to the presumptions of reality, an thus make a practical application of the theory possible, one should use the term integrated brand instead of integrated communications. This change of term should simplify the process of establishing the integrated perspective on board level and then the implementation of the concept throughout the organization. Key terms: Communication, Public Relations, Market Communication, the Model of Convergence, Integrated Communication, synergy, identity, organizational culture, brand, brand plan, Return of Investment, Return on Communications, integrated brand.

<p>Examensarbetets syfte är att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallärare ser på orsaker till matematiksvårigheter, samt hur speciallärare arbetar med elever som visar på matematiksvårigheter under de senare åren. Under tredje frågeställningen ställs även frågan om vad speciallärare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på speciallärarnas arbetsplats efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallärare, varav tre stycken har speciallärarexamen och tre stycken har bara lärarexamen men jobbar som speciallärare, på grundskolor i Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun.</p><p>Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar på matematiksvårigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men också genom den ordinarie lärarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallärarna anser att dåligt självförtroende är en stor bidragande orsak till elevers matematiksvårigheter, men även att elever med läs och skrivsvårigheter får svårigheter i matematik.</p><p>Vidare framgår det av intervjuerna att arbetet med elever som visar på matematiksvårigheter alltid börjar med en ordentlig kartläggning av orsakerna till elevens matematiksvårigheter. Kartläggningen sker genom olika former av diagnoser samt observationer där man tar reda på vad eleven behärskar och vad det är som brister.</p>

<p>Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik – ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen – ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen.</p><p>För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever. Utöver det har ämnes- och kursbeskrivningar samt kurslitteratur/-material i matematik och olika karaktärsämnen granskats i syfte att hitta relevanta anknytningspunkter.</p><p>Undersökningen visar att innebörden av en ämnesintegrerad undervisning varierar kraftigt hos olika lärare då genomförandet och möjligheterna till integrering är beroende av en mängd yttre faktorer som alla har stor påverkan på hur den slutliga ämnesintegrerade undervisningen kan förverkligas. Vidare kan en ämnesintegrerad undervisning innebära pedagogiska fördelar, men ofta också vara en mycket tids- och arbetskrävande undervisningsmetod. Ett bra samarbete lärare emellan underlättar planering och genomförande av en sådan undervisning, men det är även fullt möjligt att som matematiklärare realisera en ämnesintegrerad matematikundervisning på egen hand genom att enskilt identifiera anknytningspunkter till andra ämnen. De anknytningspunkter som har identifierats i denna undersökning kan främst relateras till Matematik A-kursen.</p>