Vårdkultur har en direkt påverkan på sjuksköterskors kliniska arbete. En vårdkultur är de tankar, handlingar, varande och känslor som delas av vårdgivare inom samma kontext. Syftet är att sammanställa kunskap om vårdkulturens betydelse för sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. I denna integrerade kunskapsöversikt inkluderades 32 artiklar som svarade mot syftet efter en systematisk litteratursökning i tre databaser. Att få goda förutsättningar för att utöva sin yrkesprofession, professionalism, teamsamverkan samt ett aktivt ledarskap identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. En profession som motarbetas, förväntningar på att vara en övermänniska, bristande kollegial sammanhållning samt bristande ledarskap identifierades som motverkande faktorer för sjuksköterskor arbetstillfredsställelse. Vårdkultur är ett relativt nytt begrepp som bör uppmärksammas samt integreras i det kliniska arbetet då det visat sig påverka patientsäkerhet, patienters välbefinnande samt sjuksköterskor arbetstillfredsställelse.

I livet är sjukdom och död oundviklig och oförutsägbar. När en familjemedlem drabbas av en allvarlig eller livshotande sjukdom innebär det omställningar för familjen. Att förlora en förälder är ett av det mest traumatiska ett barn kan uppleva och det kan påverka många områden och perioder i barnets liv. Syftet var att undersöka hur vårdpersonal kan stödja barn som har en förälder i livets slutskede. För att besvara syftet och de specifika frågeställningarna genomfördes en integrerad litteraturstudie där 14 stycken vetenskapliga studier analyserades. Varje frågeställning besvarades med en syntes. Resultatet visade att barn har ett stort behov av stöd då de upplevde vissa dagar som ett rent helvete med känslor som oro, ångest och stress. För barnet var det viktigt att förstå vad det var som hände med den sjuke föräldern, men även att själv bli sedd av vårdpersonalen. För att kunna hantera situationen fanns ett stort behov av information, både från föräldrar och vårdpersonal. Personalens sätt att ge stöd påverkades huruvida förälder och/eller barn tog till sig sjukdom och information, samt barnets eget sätt att hantera den pågående situationen. Barnen behövde även ges möjlighet att samtala med någon utomstående vuxen som de kände förtroende och tillit för. För barnen var tiden tillsammans med föräldern viktig och betydelsefull. De var trots detta tillslut beredda att ge upp den för att få slut på förälderns lidande. Resultatet visade att förälderns sjukdom och mående påverkade hela familjen, därför bör familjen ses som en helhet och vården bör ha ett familjecentrerat fokus. Detta för att inkludera och stödja barnet under denna kaosartade tid.

Forskning inom grammatik har under de senaste årtionden inte prioriterats i Sverige samtidigt som svenska elever har bristande kunskaper inom grammatik. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar angående elever i årskurs 4-6 tillägnande av grammatik med hjälp av integrerad respektive isolerad grammatikundervisning. Vilken av de två metoderna påverkar elevers grammatikutveckling mest? Är det någon av metoderna som förordas? Utifrån tre avhandlingar och fyra vetenskapliga artiklar har studien kunnat genomföras. Resultatet visar att den integrerade grammatikundervisningen är den som förordas i tidigare forskning och gynnar elevers grammatikutveckling genom att den möjliggör att göra grammatiken konkret. Den isolerade grammatikundervisningen anses vara för abstrakt för att eleverna ska kunna tillägna sig grammatikkunskaper men kan användas och gynna elevers grammatikutveckling om den används på ett medvetet sätt.

In accordance with a phenomenographic approach, I have assumed that people perceive a certain phenomenon in different ways as they have different relationships with the world. In this study, I, as a researcher, made the assumption that teachers have varied perceptions of inclusion of integrated students, which led to my decision to investigate this. The purpose of this study is to investigate what some teachers who teach students who read integrated have for perceptions of inclusion of these students, which has led to the two questions of the study: What percepetions of pedagogical inclusion of students integrated from special school in primary schools does some teachers in primary schools have and what percepetions of social inclusion of students integrated from special school in primary schools does some teachers in primary schools have?   The method of this study is interview and data collection has been through qualitative interviews with seven teachers who teach integrated students. All interviews have been recorded and then transcribed. A phenomenographic analysis of the data collected resulted in five different perceptions of inclusion: Inclusion depends on special education skills, inclusion depends on the teacher's experience, inclusion depends on the teacher's knowledge of the special school education curriculum, inclusion depends on having a community with schoolmates and inclusion depends on school staff creating conditions for communities. The first three perceptions are linked to pedagogical inclusion, thus responding to the first issue of the study. The remaining two perceptions are linked to social inclusion, thus responding to the second issue of the study.

Smärta är en subjektiv och unik upplevelse för  individen. Smärta är också den främsta anledningen till varför människor söker vård. Inom hälso- och sjukvården finns  många läkemedel och metoder som används för smärtlindring. Musik har visat sig ha hälsofrämjande egenskaper, bland annat inom rehabilitering efter stroke. Syftet med denna litteraturöversikt var att söka kunskap om musik är en användbar omvårdnadsåtgärd för att lindra smärta. Metod: Genom att använda en integrerad kunskapsöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005) analyserades 18 kvantitativa artiklar som svarade mot syftet och frågeställningarna. Resultat: Musik anses ge en smärtstillande effekt för olika smärttillstånd, dock inte vid svår smärta, för barn med cerebral pares och spädbarn. Musik ses också som ett mindre kostsamt komplement som sjuksköterskor kan använda för att lindra smärta. Musiktypen hade också olika effekter på patienters smärtstillande. Slutsats: Litteraturöversikten visade att musik kunde distrahera patienterna från smärtan, men inte nödvändigtvis ta bort den. Mer forskning  skulle behöva genomföras för att fullt ut förstå när musik är effektivt och när den ska användas på olika patientgrupper och vid vilka smärttillstånd.

Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning. Intervjuerna har utgått från en intervjumall med både öppna och slutna frågor, för att få en bra och spontan diskussion.Resultatet av vår uppsats visar att hållbarhetsredovisning har blivit allt vanligare bland företag och revisionsbolag. Området har växt under de senaste åren och studien visar att hållbarhetsredovisning är ett intressant ämne, som under dess utveckling påverkats av många faktorer och organisationer. Resultatet visar också att det finns en fortsatt framtid för hållbarhetsredovisning, trots den osäkerhet som finns angående dess framtida utformning.Notera att uppsatsen är skriven på svenska.

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem runt om i världen och uppskattningsvis kan cirka 50 procent av dessa undvikas. Dessa medför stora kostnader för hälso- och sjukvård och samhälle samt ett stort lidande hos patienter. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet av rutiner i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvård. Tolv artiklar från databaserna Cinahl och PubMed analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultatet visade att följsamhet till förebyggande rutiner påverkades av olika faktorer. De faktorer som framkom var vilken attityd och förhållningssätt sjuksköterskor hade, utbildning och kunskap, säkerhet, arbetsbelastning samt arbetsmiljö och ledarskap. Sjuksköterskor hade svårt att identifiera avvikande beteenden hos sig själva. Att ha en involverad ledare ledde till ökad följsamhet av handhygienrutiner och generellt kunde det ses brister i sjuksköterskors följsamhet av rutiner, men detta var något som förbättrades vid konstaterade infektioner. Hög arbetsbelastning och underbemanning sågs vara hindrande faktorer i det förebyggande arbetet mot VRI. Svårigheter att komma åt handfat och produkter som placerats på otillgängliga platser var en vanlig orsak till låg följsamhet. Det framkom att användning av strategier, såsom kommunikation och utbildning var avgörande för att höja patientsäkerheten. Omvårdnadsarbetet kan utvecklas genom att följsamheten för rutiner mot vårdrelaterade infektioner kan förbättras om sjuksköterskor är medvetna om vilka faktorer som kan påverka dem. Även patientsäkerheten kan förbättras genom en minskad smittspridning om rutinerna kring vårdrelaterade infektioner efterföljs av sjuksköterskor.

Vårdtagare med svårläkta bensår är en stor grupp av vuxna individer. Sjuksköterskor möter dessa vårdtagare ibland under flera år och att leva med ett svårläkt bensår är en stor utmaning som kan leda till förlust av självständighet och/eller kontroll. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen lyfter båda fram delaktighet och självbestämmande som viktiga grundprinciper. Lagarnas intentioner ger uttryck för en människosyn som innebär att människor kan fatta egna beslut om sin behandling och kan ta ansvar för sig själv och andra efter den egna förmågan och med stöd av professionell vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som påverkar vårdtagarens delaktighet vid behandlingen av svårläkta bensår och utgick från frågan: Vilka faktorer påverkar vårdtagares delaktighet i behandling av svårläkta bensår? För att besvara syftet valdes Whittemore och Knafls metodartikel för integrerad litteraturöversikt. Författarna gjorde en fritextsökning i fem databaser och två av dessa gav relevanta träffar. Tretton artiklar valdes ut för analys och resultatet presenterades i fyra kategorier: fysiska och psykosociala faktorer; interventionsrelaterade faktorer; utbildning och kunskapsrelaterade faktorer; relationer och kommunikationsrelaterade faktorer. Delaktighet har stor betydelse för vårdtagare med svårläkta bensår och har en stor inverkan på deras livskvalitet. Genom att ta hänsyn till de olika faktorerna som påverkade delaktigheten kan följsamheten öka och delaktigheten förbättras. Resultatet visade att en holistisk syn på vårdtagaren och deras situation främjade delaktighet. Det vill säga att man fick anpassa interventionerna till vårdtagarna, se till att de fick relevant och adekvat information och att man hade ömsesidig respekt för varandra och ett gemensamt mål. Behandlingen bör fortsätta efter bensåret har läkt genom regelbundna uppföljningar. Detta stödjs av sjuksköterskeutbildningen där man ska arbeta utifrån ett personcentrerat och holistiskt perspektiv.

År 2015 fanns det 43 000 personer som levde med stomi i Sverige. Somsjuksköterska är det stor sannolikhet att träffa denna patientgrupp. I yrkesrollensom sjuksköterska ingår att identifiera omvårdnadsbehov till syfte att förbättra,bevara eller återfå hälsa med bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet.Syftet med studien var att sammanställa kunskap om omvårdnadsbehov förpersoner som lever med stomi. Utifrån syftet handlade frågeställningarna omsvårigheter och behov hos denna grupp, samt hur sjuksköterskan kan mötadessa behov. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, den systematiskalitteratursökningen resulterade i 18 studier som granskades och analyserades.Resultatet visade på svårigheter som en förlorad autonomi på grund av enförändrad kropp, förändrad vardag och problem att hantera stomin. Resultatetvisade på behov av acceptans, kunskap och autonomi, för att stötta behoven vardet viktigt att sjuksköterskan gav en individanpassad omvårdnad och stöd.Denna kunskapsöversikt kan bidra till en ökad insikt av den personcentreradeomvårdnadens betydelse för enskilda patientgrupper. Föreslagna interventionerär grundlig information pre- och postoperativt rörande alla aspekter runt stominoch god uppföljning efter utskrivning från sjukhuset.

No description available.