Integrerad Monitoring (IM) är ett miljöövervakningsprogram som bedriver studier i de fyra svenska avrinningsområdena Aneboda, Gårdsjön, Kindla och Gammtratten. Områdena, som är skyddade och ingår i Natura 2000, domineras av barrskog. Inom IM studeras bland annat vattenbalans, där evapotranspiration utgör en viktig men svårberäknad del. På avrinningsområdesnivå beräknas ofta evapotranspiration med hjälp av sambandet vattenbalans men denna metod medför stora osäkerheter kring hur lagring av vatten (i snö, sjöar, mark- och grundvatten) hanteras. Problematiken är särskilt stor när avdunstning beräknas för kortare tidsperioder, exempelvis på månadsbasis. Det finns istället flera ekvationer baserade på meteorologiska data som kan användas. Studiens syfte var att med hjälp av sådana ekvationer skapa möjlighet till beräkningar av evapotranspiration över olika tidsskalor. Efter en litteraturstudie valdes de två ekvationerna Penman-Monteith och Priestley-Taylor, och med platsspecifika meteorologiska data för IM-områdena beräknade de evapotranspiration som sedan skattades i jämförelse med beräkningar från andra modeller (vattenbalans, Fyris-Q och S-HYPE). Fyra hydrologiska år undersöktes och resultatet visade på stor variation mellan modellerna både på års- och månadsnivå. Vissa år genererade de liknande värden medan andra år skilde sig rejält. De två undersökta ekvationerna uppvisade liknande årliga mönster och påverkades båda mest av variabeln nettostrålning som varierar kraftigt över året. Flera faktorer har inverkan på resultatet och det finns en del osäkerheter kring anpassningar av ekvationerna. Dock kunde avvikande resultat i de flesta fall förklaras av brister i tillgängliga input-data. Om detta åtgärdas bör det därför vara möjligt att skatta evapotranspirationen även för kortare tidsperioder med hjälp av ekvationer baserade på meteorologiska data.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär mycket ansvar samt kan innehålla många stressiga situationer. Arbetsrelaterad stress blir allt vanligare inom vården och påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsprestation, vilket även påverkar den omvårdnad som ges. Syfte: syftet med denna integrerade kunskapsöversikt är att sammanställa den befintliga kunskapen som finns om hur den arbetsrelaterade stressen påverkar sjuksköterskan och vårdkvalitén. Metod: Integrerad kunskapsöversikt där en systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Analysen utfördes med stöd av Whittemore och Knafl (2005) som beskriver integrerad kunskapsöversikt som metod. 16 vetenskapliga studier inkluderades, där 1 var av mixad metod, 3 av kvalitativ metod och 12 av kvantitativ metod. Resultat: Kategorier som framkom efter analysen under respektive frågeställning var: Personalbrist och arbetsbelastning, Stressen bidrar till trötthet, utbrändhet och försämrad arbetsförmåga, Försämrad patientkontakt, Patientsäkerheten riskeras samt Omvårdnadsåtgärder prioriteras bort och stressen bidrar till fler missar. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan och arbetsgivaren att veta vad som bidrar till deras arbetsrelaterade stress samt hur det påverkar sjuksköterskan och vårdkvalitén för att kunna hantera och förebygga stressen.  Nyckelord: Sjuksköterska, arbetsrelaterad stress, vårdkvalité, omvårdnad, integrerad kunskapsöversikt.

Detta är en narrativ litteraturstudie som granskar hur upplevelser av trauma påverkarutvecklingen av ett substansberoende. Syftet har varit att granska sambandet mellan trauma och beroende, samt granska hur beroendebehandling tar hänsyn till trauma utifrån forskning. För att finna empiri till studien har ett sökningsförfarande skett i databaserna SocINDEX och Web ofScience där sökorden ‘trauma’ och ‘substance abuse' har varit centrala. I litteraturstudien har tio vetenskapliga artiklar inkluderats där såväl kvalitativ som kvalitativ metod har använts. Litteraturstudiens resultat visar att det finns flera olika typer av trauma som kan leda till ett substansberoende, däribland traumatiska upplevelser i barndomen, krigstrauma och sexuellt trauma. Forskningen visar bland annat att män med historia av trauma har större benägenhet att använda substanser än kvinnor med erfarenhet av trauma. En gemensam nämnare i de granskade studierna är förklaringsmodellen som presenteras i de flesta artiklarna, vilket är självmedicinering. Många med ett substansberoende använder alkohol/droger för att hantera sitt trauma och det psykiska måendet. Detta leder i sin tur till att individerna i fråga utvecklar ett beroende. Om traumat förblir obehandlat i missbruksbehandling leder det till högre risk att falla tillbaka i beroende. Genom att implementera en behandlingsmodell som vårdar samsjuklighet –trauma och beroende – kan klienten få bättre förutsättningar för återhämtning, samt en minskadrisk för återfall.

Syftet med studien har varit att undersöka om könsfördelningen i företagsstyrelser påverkar den hållbarhetsredovisning som företag presenterar. Jämställdhet och hållbarhet är idag aktuella ämnen i samhället, inte minst inom företag och därmed är studiens ämne relevant att undersöka. Genom att studera 39 svenska företag, noterade på Stockholmsbörsen i kategorierna Small och Mid Cap bidrar studien till en ökad förståelse för vikten av en jämställd företagsstyrelse. I denna kvantitativa studie har årsredovisningar från år 2021 granskats från samtliga företag i urvalet. Genom en innehållsanalys har studien kunnat urskilja om företagen använder sig av hållbarhetsupplysningar i årsredovisningen, integrerad rapportering, eller om de hållbarhetsredovisar separat. Det är tre teorier som legat till grund för studien där två representeras som redovisningsteorier och den tredje, Critical Mass Theory har en sociologisk vinkel och kan därav stödja resultatet kring kvinnors möjlighet till påverkan i styrelser. Resultatet tyder på att en jämnare könsfördelning i företagsstyrelser har en positiv påverkan på hållbarhetsredovisningen. Genom upplysningar direkt i årsredovisningarna sänder företagen önskade signaler gentemot intressenterna och de kan där presentera direkt hur de skapar värde för dem. Resultatet för studien visar att kvinnor är underrepresenterade i svenska företagsstyrelser och att den undersökta populationen även understiger genomsnittet i EU av andelen kvinnliga styrelseledamöter. Detta trots att tidigare forskning menar att en jämn könsfördelning har positiva effekter på företagens hållbarhetsredovisning.

Mycket lite är forskat kring integrerade elever som läser efter grundsärskolans läroplan inomramen för den vanliga grundskolan. Detta arbete undersöker tre elevers erfarenheter av attunder sin skoltid börja läsa enligt grundsärskolans läroplan. I arbetet studeras hur dettapåverkar eleverna och deras syn på sig själva. Barn med en intellektuell funktionsnedsättningfår sällan komma till tals och med denna studie blir några av dessa röster hörda. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med elever vilka sedantranskriberades och tematiserades. Även två lärare intervjuades. Med utgångspunkt ur ErikErikssons utvecklingsteorier och Lev Vygotskijs lärandeteorier analyserades resultatet. Ett intersektionellt perspektiv hjälpte till att synliggöra hur olika maktordningar samspelar medvarandra. Resultatet av studien visar att integrerade elever trivs med sina klasskamrater och lärare. Ävenskolarbetet beskrivs i mer positiva ordalag efter övergången till grundsärskolans läroplan äninnan. Men i och med den kategorisering som sker av eleven, både innan och efter byte avläroplan, utvecklas en lägre självkänsla hos dessa elever vilket i förlängningen kan förstärkaderas svårigheter ytterligare.

Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar språkutvecklande med andraspråkselever på en mindre skola utan SVA-lärare. Integreras andraspråksundervisningen eller isoleras den från den övriga verksamheten? Undervisningen måste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförståelse. I kursplanen för svenska som andraspråk står det att elever vilka är i behov av ämnet har rätt till undervisning. Syftet med svenska som andraspråk är att eleverna i slutändan ska hamna på samma språkliga nivå som svensktalande elever. Hur arbetar pedagogerna språkutvecklande med andraspråkselever för att dessa ska ha möjlighet att uppnå denna nivå?Metoden jag valt är strukturerade intervjuer med tre klasslärare och en talpedagog. Jag har även gjort undersökningar med tre elever, två av dem har jag samtalat med kring bildmaterial, en har fått skriva en text utifrån en bild. Resultatet jag fått fram handlar i stora drag om pedagogernas syn på elevernas andraspråksinlärning samt hur pedagogerna konkret arbetar med dessa elever. Trots att ett litet antal pedagoger intervjuats varierar arbetssättet dem emellan. Några använder sig av bildmaterial, någon använder läromedel utvecklat för elever i behov av SVA- undervisning. Utifrån intervjusvaren kan jag inte påstå att pedagogerna arbetar integrerande med andraspråksinlärningen. Klassläraren som undervisar yngre elever tycker det är svårt att bedöma elevernas språkliga utveckling då de endast varit hos henne en kort tid. Lärare vilka haft eleverna en längre tid anser sig kunna göra en sådan bedömning.Min viktigaste slutsats är att det kan vara svårt för pedagoger att arbeta integrerande med språkutveckling om resurser saknas på skolan. Vidare krävs det att pedagogerna samarbetar med varandra samt med modersmålslärare och föräldrar.

Konkurrensen i dagens företagsvärld kräver att företag verkligen utmärker sig från mängden. Huvudsakligen finner bolag möjligheten att överträffa sina konkurrenter genom differentiering eller kostnadsminimering. Idag har båda dessa begrepp en klar koppling till produktutveckling. Men för att kunna differentiera sig så måste bolag skapa något nytt, de behöver alltså produktutveckla. För att utveckla produkter på ett effektivt och målinriktat sätt använder sig företag av integrerad produktutveckling (IPU). Integrerad produktutveckling syftar till att involvera olika kompetenser inom bolaget för att styra produktutvecklingen på ett sätt som är bäst lämpad för marknaden. Exempelvis involveras försäljare i produktutvecklingen för att säkerställa att det som utvecklas kan säljas och leverera värde till kunden. IPU syftar till att både främja effektivitet och innovation, genom att alla relevanta personer involveras i ett tidigt skede för att inte upptäcka problem sent i produktutvecklingsprocessen. Men det finns även kritik mot IPU som menar att involvering av för mycket personer bidrar till ökade kompromisser, vilket kan hämma innovationen. Ytterligare kritik mot IPU menar att bolags administrativa kostnader blir onödigt stora av att involvera för många medarbetare. Således står IPU i viss konflikt mellan kostnadsminimering och innovation.  Denna studie vill bidra med kunskap kring hur företag kan anpassa det integrerade arbetet efter projektets uppgift och omfattning. Eftersom ett kunskapsbehov i detta område kan vara anledningen till att IPU fortfarande ifrågasätts och inte är felfritt. Således definierades parametern  Graden av förnyelse som syftar till att beskriva hur stor andel av produktutvecklingsarbetet innebär innovation. Studien syftar till att undersöka hur graden av förnyelse påverkar hur projekt utförs i praktiken. Detta studerades med hjälp av semistrukturerade intervjuer av R&D-medarbetare hos två stora teknikbolag. Empirin från dessa studier indikerar att bolag tar hänsyn till graden av förnyelse i sitt produktutvecklingsarbete. Vid projekt med hög grad av förnyelse, så kallade utvecklingsprojekt, så använde sig båda bolagen av en stage-gateprocess som kännetecknas av integrerade kontrollmekanismer och beslutsfattande. Projekt med hög grad av förnyelse tenderar även att vara mer centraliserat styrda. Däremot behandlade bolagen projekt med låg grad av förnyelse, ändringsprojekt, helt annorlunda. Dessa projekt var inte alls lika strukturerade och arbetssättet var inte lika integrerat, eftersom man inte ville ha onödiga administrationskostnader. För ändringsprojekten var kontrollbehovet inte alls lika stort och därför var styrningen av dessa projekt mer decentraliserad. Sammanfattningsvis kan det konstateras att graden av förnyelsen påverkar hur bolag bedriver projektarbete i praktiken. Dock kan resultatet kritiseras sett till om graden av förnyelse verkligen är det mest relevanta begreppet för att förklara varför bolag anpassar sin IPU. Exempelvis skulle ändringen i kundupplevelse kunna vara en mer relevant parameter

Konkurrensen i dagens företagsvärld kräver att företag verkligen utmärker sig från mängden. Huvudsakligen finner bolag möjligheten att överträffa sina konkurrenter genom differentiering eller kostnadsminimering. Idag har båda dessa begrepp en klar koppling till produktutveckling. Men för att kunna differentiera sig så måste bolag skapa något nytt, de behöver alltså produktutveckla. För att utveckla produkter på ett effektivt och målinriktat sätt använder sig företag av integrerad produktutveckling (IPU). Integrerad produktutveckling syftar till att involvera olika kompetenser inom bolaget för att styra produktutvecklingen på ett sätt som är bäst lämpad för marknaden. Exempelvis involveras försäljare i produktutvecklingen för att säkerställa att det som utvecklas kan säljas och leverera värde till kunden. IPU syftar till att både främja effektivitet och innovation, genom att alla relevanta personer involveras i ett tidigt skede för att inte upptäcka problem sent i produktutvecklingsprocessen. Men det finns även kritik mot IPU som menar att involvering av för mycket personer bidrar till ökade kompromisser, vilket kan hämma innovationen. Ytterligare kritik mot IPU menar att bolags administrativa kostnader blir onödigt stora av att involvera för många medarbetare. Således står IPU i viss konflikt mellan kostnadsminimering och innovation. Denna studie vill bidra med kunskap kring hur företag kan anpassa det integrerade arbetet efter projektets uppgift och omfattning. Eftersom ett kunskapsbehov i detta område kan vara anledningen till att IPU fortfarande ifrågasätts och inte är felfritt. Således definierades parametern Graden av förnyelse som syftar till att beskriva hur stor andel av produktutvecklingsarbetet innebär innovation. Studien syftar till att undersöka hur graden av förnyelse påverkar hur projekt utförs i praktiken Detta studerades med hjälp av semistrukturerade intervjuer av R&D-medarbetare hos två stora teknikbolag. Empirin från dessa studier indikerar att bolag tar hänsyn till graden av förnyelse i sitt produktutvecklingsarbete. Vid projekt med hög grad av förnyelse, så kallade utvecklingsprojekt, så använde sig båda bolagen av en stage-gateprocess som kännetecknas av integrerade kontrollmekanismer och beslutsfattande. Projekt med hög grad av förnyelse tenderar även att vara mer centraliserat styrda. Däremot behandlade bolagen projekt med låg grad av förnyelse, ändringsprojekt, helt annorlunda. Dessa projekt var inte alls lika strukturerade och arbetssättet var inte lika integrerat, eftersom man inte ville ha onödiga administrationskostnader. För ändringsprojekten var kontrollbehovet inte alls lika stort och därför var styrningen av dessa projekt mer decentraliserad. Sammanfattningsvis kan det konstateras att graden av förnyelsen påverkar hur bolag bedriver projektarbete i praktiken. Dock kan resultatet kritiseras sett till om graden av förnyelse verkligen är det mest relevanta begreppet för att förklara varför bolag anpassar sin IPU. Exempelvis skulle ändringen i kundupplevelse kunna vara en mer relevant parameter.

Akutmottagningen är en central punkt inom akutsjukvården där arbetsmiljön är unik och patientflödet kan variera mycket. Akutmottagningen kännetecknas många gånger av ett snabbt arbetstempo där det krävs att sjuksköterskan kan ta snabba beslut och kan arbeta självständigt. Brister i arbetsmiljön för sjuksköterskan är idag ett aktuellt och omtalat ämne och ett problem. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen. Frågeställningar som vi hade var: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen och vilka konsekvenser får en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete? Vi har använt oss av metoden integrerad litteraturöversikt för att få en översikt av tidigare genomförd forskning som svarar på syftet. I studien ingick 15 artiklar som granskades och analyserades. I resultatet identifierades faktorer som: Patientrelaterade faktorer, Organisatoriska faktorer och Faktorer relaterade till sjuksköterskan. Påverkan av sjuksköterskans hälsa och Påverkan av sjuksköterskans roll var konsekvenser av en bristande arbetsmiljö. Av resultatet framkom det att sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen var extra utsatt där hot och våld av patienter var vanligt förekommande. Det är viktigt att sjuksköterskan har en god attityd och ger en tydlig information till patienterna. För att visa på hur vanligt förekommande hot- och våldssituationer är på akutmottagningen bör sjuksköterskan få utbildning i avvikelsehantering. Detta i sig kan leda till att ledningen och chefer får upp ögonen för problemet och säkerheten kan förbättras genom att de ser över verksamheten, lokaler, rutiner och riktlinjer. Denna litteraturöversikt har ökat förståelsen för hur arbetsmiljön för sjuksköterskan på akutmottagningen ser ut och kan därmed bidra till förbättringsarbete.

Bakgrund: Kronisk smärta är ett folkhälsoproblem i Sverige och globalt som medför stort lidande, beroende, biverkningar samt höga sjukvårdskostnader. Musik är en ickefarmakologisk intervention som har visat smärtlindrande god effekt på kronisk smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kunskapen om musik som intervention för att lindra kronisk smärta. Metod: Studien har genomförts som en integrerad litteraturöversikt och har utgått från två frågeställningar: I vilken utsträckning kan musik lindra kronisk smärta och hur genomförs interventionen. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser som svarar mot syftet och frågeställningarna inkluderades. Resultat: Resultatet visade att musik har smärtstillande effekt på kronisk smärta. Självvald och klassisk musik hade störst effekt på patienters smärta. Slutsats: Litteraturöversikten visade att musik som icke- farmakologisk intervention har god smärtlindrande effekt på kronisk smärta, främjar välbefinnande, livskvalitet samt kan minska behovet av analgetika. Författarna anser att musik kan vara ett effektivt komplement till den farmakologiska smärtbehandlingen som kan implementeras av sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet.