Abstrakt  Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. I Sverige ställs ungefär 61 000 cancerdiagnoser hos kvinnor varje år. I Afrika söder om Sahara är bröstcancer den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor och är den vanligaste orsaken till cancerdöd. Syftet med denna studie är att sammanställa kvinnors kunskap om bröstcancerscreening i subsahariska Afrika. Metod: En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 15 studier som granskades och analyserades. Resultatet visade att de kvinnor som deltog i studierna hade brist på kunskap om olika metoder av bröstcancerscreening. Medvetenhet, livssituation och om de fått information om bröstcancerscreening var några av de faktorer som påverkade kunskapsnivån på deltagarna.Slutsats:  Denna kunskapsöversikt kan bidra till ökad insikt i rutiner, kultur och de hinder som kvinnor i subsahariska Afrika möter, som inte har tillgång till samma screeningmetoder och mammografi som här i Sverige. Det finns därför ett behov för ökad medvetenhet bland sjuksköterskor i Sverige att veta att patienter man stöter på inom vården kan ha olika kunskapsnivåer. Vårt interventioner är att satsa på utbildning för blivande och nuvarande sjuksköterskor i hur kunskapsnivåer kan se ut, detta för att främja dessa kvinnors hälsa.

Elever med hörselnedsättning går oftast integrerade på hörande skolor. Kunskapen om hörselnedsättning saknas av många lärare. Några skolor har tillgång till hörselpedagogisk rådgivning. Det här examensarbetet har med en fenomenologisk ansats syftet att analysera vilken erfarenhet lärare har av hörselpedagogisk rådgivning. Datainsamlingen har skett med kvalitativ semistrukturerad intervjumetod av nio lärare i årskurs 3-6, undervisande i sex olika kommuner i södra Sverige. Detta examensarbete visar två områden som utmärkt sig; organisation och rådgivningens betydelse. I vår tolkning av lärarnas erfarenheter har vi fått fram att hörselpedagogisk rådgivning sker med olika fokus. Beroende på hörselpedagogens upplägg av rådgivningen eller hur läraren tagit olika saker till sig av rådgivningen vilket vi ser speglar sig i hur läraren lägger upp sin undervisning, utifrån pedagogiska strategier och hörselteknisk utrustning. En del hörselpedagoger har skapat en medvetenhet hos lärarna. Genom att sprida kunskap om vad det innebär att ha en hörselnedsättning ser vi förändringar i undervisningens struktur. Vår resultatanalys visar även att en del lärare tagit fokus på hörseltekniska hjälpmedel och här ser vi ett utvecklingsområde hos hörselpedagogerna för att läraren ska se helheten.Hörselpedagogernas kunskap om hörselnedsättning fyller en viktig kompensation när den kompetensen oftast saknas hos pedagogerna.

Sepsis är en livshotande sjukdom som har en hög morbiditet. Sepsis har ofta ett fortskridande förlopp och tidig identifiering av sepsis med omedelbara åtgärder är avgörande för patientens överlevnad. Sjuksköterskans identifiering av sepsis är ett komplext och utmanande uppdrag. Syftet: med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Två frågeställningar formulerades som syftade till att specificera vad som påverkade sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede samt vad som bidrog till ökad kunskap om sepsis hos sjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt. Analysarbetet utfördes på data ur artiklar identifierade digitalt och manuellt. I analysen ingick tre artiklar med kvalitativ ansats och elva artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades under den första frågeställningen och tre kategorier identifierades under den andra frågeställningen. Resultatet fastställde att sjuksköterskans tidiga identifiering av sepsis kunde påverkas av komplexitet av sepsis symtombild, användning av bedömningsverktyg, samverkan i teamet, hög arbetsbelastning och tidspress, dessutom spelade sjuksköterskans förmåga att utföra en klinisk bedömning en roll vid identifiering av sepsis. Förutom detta framkom det i resultatet att det behövs sepsisutbildning, klinisk träning och klinisk erfarenhet för att öka kunskap avseende sepsis. Slutsatsen: Denna studie lyfter fram sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Sjuksköterskor behöver utrustas med mer kunskap om sepsis och tidig identifiering för att öka sin kompetens, dessutom krävs det tydliga protokoll och gynnsam arbetsmiljö. Förslag på ytterligare forskning är att studera sjuksköterskors upplevelse av att tidigt identifiera sepsis hos vuxna patienter.

Nya tekniska innovationer dyker ständigt upp som kan förändra en hel bransch. För att bolag ska behålla sin marknadsposition måste de vara uppmärksamma och vara öppna för nya tekniska lösningar. Nya tekniska lösningar för patientkontakt och hantering av patienter har börjat anammas av den svenska primärvården i större skala som konsekvens av bland annat avcovid-19 pandemin och den trenden förväntas hålla i sig i lång tid framöver. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur medarbetarna i primärsjukvården involveras och tas hänsyn till i produktutvecklingsprocessen av digitala stödverktyg, där de får dela med sig av sin kunskap och upplevelse av att arbeta i vården. Arbetet fokuserar på tekniska lösningar för triagering, anamnesupptagning och rådgivning inom icke akut hälso- och sjukvård samt hurdessa påverkar vårdpersonalens vardagliga rutiner och arbetssätt. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med personer som arbetar i vården och på hälsoteknikbolag. Intervjuerna ger en bild av hur man använder tekniska lösningar i vården och hur hälsoteknikbolag arbetar för att skräddarsy en teknisk lösning för att sedan implementera den. Studien försöker besvara tre frågeställningar. Varför medarbetarnas perspektiv och arbetssituation bör tas hänsyn till i produktutvecklingen av digitala stödverktyg inom primärvården, hur medarbetarna upplever att digitala verktygen de använder ändrar deras arbetsprocesser och underlättar arbetet samt vilka svårigheter de upplever att de digitala stödverktygen kommer med i det dagliga arbetet och vad som är viktigt för den framtida digitala omställningen. Studien visar på att en inkludering av medarbetarnas perspektiv och arbetssituation bidrar tillen ökad sannolikhet för produkten att tillgodose kundbehov i primärvården och för att förbli konkurrenskraftig. De organisationer som har genomfört en digital transformation effektiviserar sitt arbete där vårdpersonalen klarar av att hantera fler patienter samt att de blir mer tillgängliga för patienterna som kan kontakta vården dygnet runt och få svar då vårdpersonalen arbetar. Vårdpersonalen upplever även att de får snabb respons på deras feedback till produktutvecklarna och det ger sedan avtryck i tjänsterna med kort varsel. De upplever dock att förändringen av rutiner och arbetssätt efter implementationen kan leda till att sjuksköterskor kan få för mycket att göra men att det med bra ledarskap ska kunna lösas på organisatorisk nivå. Det finns även andra konsekvenser av implementationen, bland annat att tillgängligheten kan leda till att patienter kontaktar vården för småsaker som egentligen bara är ett störningsmoment för vården. Detta kan påverka produktiviteten negativt. / New technological innovations are constantly emerging that have the potential to reform entire industries. For companies to maintain market position they must be attentive to new technological solutions. In recent years development of new technical solutions for patient contact and management of patients have begun to be implemented and adopted by the Swedish primary healthcare organizations due to incentives from the government. This adoption has then become accelerated because of the covid-19 pandemic. This trend of digital transformation is expected to continue well into the future. The purpose of this study is to provide an insight into how healthcare professionals are involved and considered in the product development process of digital support tools in primary healthcare, where they can share their knowledge and experience of working in the industry. The work focuses on technical solutions for triage, anamnesis and counselling in non-acute healthcare and how these affect the healthcare professionals’ working methods and everyday routines. This is a qualitative study based on interviews with people who work within primary healthcare and at health technology companies. The interviews propose how to use the technical solutions in healthcare and how health technology companies work to tailor technical solutions and then implement it. The study makes an attempt to answer three questions. Why healthcare professionals' perspectives and work situation should be considered in the product development of digital services in primary health care? Healthcare professionals' experience of digital tools and how these affect their work processes? And lastly, what difficulties in daily work they experience with the implementation of these digital tools and what is important for the future digital transformation. The study shows that inclusion of the healthcare professionals’ perspective and work situation contributes to an increased probability for the product to meet customer needs and to remain competitive. Furthermore, the study displays that the organizations that have implemented adigital transformation tools have streamlined their work. The healthcare professionals can handle more patients and are more accessible to patients. However, they feel that the change in routines and working methods after the implementation can lead to an unbalance in workload within the health centre, but with good leadership it can be solved at an organizational level. There are also other consequences of the implementation, including that accessibility can lead to patients contacting health centres for non-acute things that are just a disruption to care. This can then adversely affect productivity.

The coast of Sweden’s largest island, Gotland, is a place of conflicting interests. There is both the desire to preserve nature values and to develop the island’s tourism industry and rural areas. The planning and management of the coast are vital and faces the challenge of balancing these interests. In this study, personnel from the municipality and the county administrative board were interviewed in order to describe the status of the coastal zone management on Gotland. The results show that the shore protection and the comprehensive plan are important tools in the management of the coast. Rural areas that can be developed (LIS-areas) are identified by the municipality with regard to the tourism industry as well as ecological sustainability. However, further coastal zone management is not established, and there is a lack of tools to help management, such as integrated coastal zone management (ICZM). Furthermore, the newly proposed shore protection legislation causes uncertainty for the future of the coast. This study finds that there are, however, parts of ICZM in the planning, such as collaboration and long-term planning. However, areas such as knowledge on the coast and clear guidelines for who is responsible can be developed by implementing ICZM. ICZM is perceived as a potentially valuable tool for the coastal zone on Gotland and as a sustainable way to continue to find a balance between these conflicting interests. / Gotlands kust är en plats med motstridiga intressen, såsom att bevara naturvärden och önskan att utveckla öns besöksnäring och landsbygdsområden. Planeringen och förvaltningen av kusten är viktig och står inför utmaningen att balansera dessa intressen. I den här studien intervjuades Region Gotland och Länsstyrelsen för att beskriva statusen för kustzonsförvaltningen på Gotland. Studiens resultat visar att strandskyddet och översiktsplanen är viktiga verktyg för förvaltningen av kusten. Landsbygdsområden som kan utvecklas (LIS-områden) identifieras med hänsyn till besöksnäringen samt ekologisk hållbarhet och klimatförändringar. Men övrig kustzonsförvaltning är inte etablerad och det saknas verktyg som hjälper förvaltningen, till exempel en integrerad kustzonsplanering (IKZP). Det föreslagna strandskyddet skapar även osäkerhet för kustens framtid. Denna studie finner dock att det finns delar av IKZP i planeringen, till exempel samarbete och långsiktig planering. Områden som kunskap om kusten och tydliga riktlinjer för vem som är ansvarig kan dock utvecklas genom att implementera IKZP. IKZP upplevs som ett potentiellt värdefullt verktyg för kustzonen på Gotland och som ett hållbart sätt att fortsätta hitta en balans mellan dessa motstridiga intressen.

The aim of this study is to describe school teachers` experience that in their mainstream class teach students received in compulsory school for students with intellectual disability. How do teachers work so the students with intellectual disability became included in the class? To get answers to my purpose, I have used the following research questions: How is the experience of working with didactic, social and spatial inclusion described? What appears as challenges for including processes with integrated students? I have performed qualitative interviews with five primary school teachers. The teachers in the study teach or have taught integrated pupils who are enrolled in compulsory school. They teach or have taught the pupils in grade five in their class. As a conceptual starting point, I have chosen to use Asp Onsjös`(2008) different aspects of inclusion. Didactic, social and spatial inclusion. The result of the study shows that in the theoretical subjects mathematics and Swedish integrated pupils more often get individual support outside the classroom by a remedial teacher. In the practical subjects such as physical education and art, on the contrary the integrated pupils are taught with their classmates.  The result of the study reveals that teachers' didactic knowledge and skills are important for how the inclusion looks like in the classroom. Teaching is a social activity - a large part of the students´ social life takes place in the classroom. How teachers plan their lessons is related to how students with learning disabilities can participate. The teachers in the study describe that it is a challenge to have integrated students. According to them it is not just that students develop knowledge. A major challenge, according to the teachers, is to enhance the opportunities for the students being socially included with their classmates. The teachers in the study ask for the need for cooperation with remedial teacher and asking for more guidance. Working together with remedial teacher and other colleagues to support the integrated student in their learning is a recurring theme during the interviews. / Syftet med denna studie är att beskriva grundskollärares erfarenheter av att i den egna grundskoleklassen undervisa elever mottagna i särskolan. Hur arbetar lärarna för att elever med utvecklingsstörning ska bli inkluderade i klassen? För att få svar på mitt syfte harföljande forskningsfrågoranvänts: Vilka erfarenheter av arbete med didaktisk, socialt och rumslig inkludering beskrivs? Vad framstår som utmaningar för inkluderande processer kring integrerade elever? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare. Grundskollärarnai studien undervisar eller har i sin klass undervisat integrerade elever som är mottagnai särskolan. De undervisar eller har undervisat eleverna i årskurs fem. Som begreppslig utgångspunkt har jag valt att använda mig av Asp-Onsjös (2008) olika aspekter på inkludering. Didaktisk, social och rumslig inkludering. Studiens resultat visar att i de teoretiska ämnena matematik och svenska får integrerade elever oftare individuellt stöd utanför klassrummet av en speciallärare. I de praktiska ämnena exempelvis idrott och bild däremot undervisas de integrerade elever tillsammans med sina klasskamrater. I studiens resultat framkommer att lärarnas didaktiska kunskaper och färdigheter har betydelse för hur inkluderingen ser ut i klassrummet. Undervisning är en social aktivitet -en stor del av elevens sociala liv sker i klassrummet. Hur lärarna planerar sin undervisning hör ihop med hur elever med utvecklingsstörning kan delta. Lärarna i studien beskriver att det är en utmaning att ha integrerade elever. Enligt dem handlar det inte bara om att eleverna utvecklas kunskapsmässigt. En stor utmaningen är enligt lärarna är att stärka möjligheterna till att eleven är socialt inkluderad med sina klasskamrater. Lärarna i studien lyfter fram ett behov av ett nära samarbete med speciallärare och efterfrågar mer handledning. Att arbeta tillsammans med en speciallärare och andra kollegor för att stötta den integrerade eleven i sitt lärande är ett återkommande tema under intervjuerna.

The purpose of this study is on the basis of frame factors such as time, policy documents and student diversity, to examine some teachers' perceptions of opportunities and difficulties to teach mainstreamed pupils. The underlying intensions is to show what is found in the teachers' statements concerning what conditions they feel they have to teach on the basis of two different curricula, how they express themselves on various frame factors such as time, policy documents and student diversity, and if other possible frame factors become visible in the teachers´ statements. Interviews have been used as a method and carried out with six different teachers who are teaching in grades 7-9. They come from different parts of the country and teaches different subjects. This study has a frame factor theoretical perspective and the theory has been the basis regarding study design, implementation and analysis. The results show that the teachers in this study have intentions of customize their teaching based on all students' different needs, but it can be difficult with great student variation and cognitive discrepancy. The teachers told that it is the primary school curriculum that mostly determines the education and that adjustments then are made to fit the students who take the special school curriculum. The risk is that students who follow special school curriculum does not get the opportunity to show their skills in a fair manner since the curricula differs greatly in certain subjects between school types. The teachers in this study were generally positive about teaching mainstreamed pupils, but expressed that it often is a lack of knowledge in primary school about intellectual disabilities and special school. Previous studies show that knowledge is a key factor for the success of creating teaching that is characterized by the participation of all students. / Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorerna tid, styrdokument och elevvariation undersöka några lärares upplevelser av möjligheter och hinder för att undervisa integrerade elever. Underliggande frågeställningar är att synliggöra vad som framkommer i lärarnas utsagor gällande vilka förutsättningar de upplever att de har att undervisa utifrån två olika kursplaner, hur de uttrycker sig om olika ramfaktorer som tid, styrdokument och elevvariation samt om andra möjliga ramfaktorer blir synliga i lärarnas utsagor. Intervju har använts som metod och genomförts med sex olika lärare som undervisar i årskurs 7-9. De kommer från olika delar av landet och undervisar i olika ämnen. Studien har ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och teorin har legat till grund för studiens utformande, genomförande och analys. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien har intentioner om att anpassa undervisningen utifrån alla elevers olika behov, men att det kan vara svårt när elevvariationen och den kognitiva diskrepansen är stor. Lärarna har berättat om att det oftast är grundskolans kursplan som styr och att anpassningar sedan görs för att passa för elever som läser efter särskolans kursplan. Risken med detta är att eleverna som läser efter särskolans kursplan inte får möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist sätt då kursplanerna mellan skolformerna skiljer sig mycket åt i vissa ämnen. Lärarna i studien var över lag positivt inställda till att undervisa integrerade elever, men uttryckte att det ofta saknas kunskap i grundskolan om intellektuella funktionsnedsättningar och om särskola som skolform. Tidigare studier visar på att kunskap är en nyckelfaktor för att lyckas med att skapa undervisning som präglas av delaktighet för alla elever.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur förskollärare samtalar tillsammans med barnen under lunchen på förskolan. Videoobservationer har genomförts av fyra legitimerade förskollärare på tre förskolor. Analysen av resultatet har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv där ett lärande sker genom utmaning, samspel och vikten av att individen är aktiv. Resultatet visar att samtalen består av tre teman; samtalets karaktär, kontrollfrågor och omsorg. Resultatet visade att alla fyra samtalen hade ganska lika karaktärer under luncherna och att de var uppbyggda på ungefär samma sätt. I tre av observationerna började lunchen med att förskollärarna samtalade om maten som serverades tillsammans med barnen. Antingen berättade förskolläraren vilken mat som serverades eller så frågade förskolläraren vad barnen skulle äta. Det som förekom flera gånger under samtalet var att förskollärarna ställde slutna eller ledande frågor till barnen där de enbart hade möjlighet till att svara ja eller nej. Detta ledde till att samtalen inte utvecklades vidare. Under samtalen ställde även förskollärarna frågor till barnen om vad de hade gjort för aktiviteter tidigare under dagen, barnen återberättade vad de gjort. Observationerna visade även att när barnen påstod eller berättade något så svarade förskolläraren vid de flesta tillfällen med fråga tillbaka till barnen. det förekom även under samtalen att förskollärarna förmedlade beteende, regler och normer som var förknippade med måltidssituationen.

Utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik går snabbt framåtinom hälso- och sjukvården, detta i kombination med att patienter vill vara merinvolverade i sin egen sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie var attsammanställa kunskap om patienters inställning till användning av e-hälsa. Enintegrerad litteraturstudie utfördes, där 17 artiklar med olika ansatser ingick.Resultatet visade på att patienter fick ökat empowerment samt mer kunskap om sin hälsa, vilket är viktigt att implementera i dagens hälso- och sjukvård. Vidare visade resultatet på att patienter var villiga att lära sig tekniken. Att vara övervakad via ehälsa ansågs positivt eftersom hälso- och sjukvården blev mer lättillgänglig. Dock uppfattade patienter en osäkerhet kring tekniken och om den skulle fungera i alla lägen, eller om uppkopplingen skulle fela. Trots att patienter överlag var positiva till e-hälsa ville ingen utesluta den fysiska kontakten. För att patienter skall veta vad e-hälsa kan tillföra är det viktigt att hälso- och sjukvården informerar om detta. Sjukvårdspersonal bör vara informerade och utbildade inom e-hälsa. Slutsatsen visade på att tekniken måste fungera för att patienter ska anse att sjukvården är säker och lättillgänglig.

Vårt syfte med studien har varit att via några lärares uppfattningar få en ökad insyn om grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan.     För att samla in data till studien har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Studien bygger på åtta intervjuer med grundskollärare som undervisar grundsärskoleelever som är helt integrerade i grundskolan.   Den teoretiska utgångspunkten för studien är det relationella perspektivet och perspektivet KoRP - kommunikation, delaktighet och lärande, som är förutsättningar för att skapa en framgångsrik inkludering.                    Resultatet av studien visar att lärarnas uppfattningar om grundsärskoleelevers inkludering i grundskolans undervisning är komplext, dels utifrån att lärarna saknar kunskaper om intellektuella funktionsnedsättningar, samt att lärarnas olika syn på inkludering inom skolans organisation är otydlig. Lärarna ser att finns såväl utmaningar som möjligheter med att bedriva ett framgångsrikt inkluderingsarbete, men att det är förenat med betydligt större svårigheter att genomföra detta med de elever som läser mot grundsärskolans läroplan inriktning ämnesområden.   Den slutsats som kan dras av studiens resultat är att det finns stora möjligheter till utveckling för grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan, det handlar mycket om lärarna får rätt förutsättningar till att kunna bedriva en för eleven givande undervisning. / Our purpose with the study was to gain more knowledge about the effects that shows when teachers work to include students with intellectual disabilities in compulsory schools.   The method we used to collect data was qualitative research interviews. The study is based on eight interviews with teachers in compulsory schools, who work with, or have experience from teaching students with intellectual disabilities, and who are completely included in compulsory schools.   The theoretical basis for the study is the relational perspective and the perspective KoRP, communication, participation and learning, who are important basis for a successful inclusion.   The result shows that the teacher´s perceptions about teaching students with intellectual disabilities in compulsory school are complexed. One of the reasons for that could be that teacher´s knowledge about intellectual disabilities are weak. Another reason could be the differences in teacher`s consensus about inclusion in their organization. The teachers can see both opportunities and challenges to manage a successful inclusion for the students. The biggest challenge with inclusion for students with intellectual disabilities in compulsory schools, is to include the students who don´t read academic school subjects.   The conclusion to be drawn from the result of the study, is that there are great opportunities for development for students with intellectual disabilities by being included in compulsory school. It is about teacher´s possibilities to give the students the teaching they need to succeed.