Valet vi gjorde gällande undersökningsområde grundar sig i att vi båda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vårt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen för elever med SVA. Vi ville också undersöka vikten av meningsfulla lärandesituationer samt betydelsen relationen har mellan läraren och eleven. För att uppnå detta syfte mötte vi klasslärare, SVA lärare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet som framkommit är tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom ämnet SVA. Klasslärarna har för lite kompetens inom ämnet, kommunen avsätter för lite pengar och tiden är för knapp. Rektorerna har liknande visioner inför framtiden, de vill att kommunen ska öppna ögonen och inse att behovet av SVA undervisning är stort och ständigt ökar. Sammanfattningsvis fick vi en bild av hur undervisningen i SVA kan se ut i skolan och genom tidigare forskning fick vi en vision om hur den bör se ut.

Att ta tillvara på tidigare kunskap och information blir av större vikt för företag. Strategier för att ta tillvara på denna typ av information har blivit vanligare och företag använder sig av teorier så som Knowledge Management och Information Management. Inom produktutvecklingsprojekt skapas mycket kunskap och det är därför viktigt att företag har processer för hur de lagrar och tar tillvara på kunskapen för att sedan implementera kunskapen i senare projekt. Denna studie syftar till att förstå hur företag använder tidigare kunskap och skapar mening från den, inom produktutvecklingsprojekt. Den syftar även till att förstå hur företag går tillväga för att spara och lagra denna kunskap. För att förstå varför individer agerar som de gör i specifika situationer har även resultaten analyserats ur aspekter som kognitivism och meningsskapande. Detta belyser hur individer bemöter och bearbetar information. Vidare framgår det att de strategiska tillvägagångsätt som enkelt kan implementeras hos företag saknar den psykologiska aspekt som är nödvändig för att förstå personalen. Studien har analyserat hur två tillverkande, innovativa globala företag tar tillvara på och implementerar kunskap med koppling till teorier och litteraturstudie. Arbetet är utfört genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med en projektledare och två projektarbetare på respektive företag. Genom att utföra dessa intervjuer går det att påvisa att företagen har processer för att lagra information, kunskap och data, dock har respondenterna svårt att klassificera vad som är skillnaden mellan dessa. Ytterligare finner studien att dessa processer är tydliga för lagringen av information och data men vid överföringen av kunskap förlitar sig företagen på personalisering, att kunskap överförs genom interaktion med andra individer. Företagen är även omedvetna om de metoder och processer som finns för att främja personaliseringen även om de anammar flertalet av dem. Vidare är det just under början av projekten som processerna för kunskapsimplementering är extra tydliga. Det framgår också att de tydliga processerna för lagringen av information och data är konkreta och förankrade högt i hierarkin på företaget, hur informationen lagras är alltså bestämt på en högre nivå. Dock visar resultatet av studien att det finns en viss avsaknad hos de som implementerar processerna för personalens kognitivism och meningsskapande. Däremot om denna information används i framtida projekt och processer är ytterst oklart.

Att ta tillvara på tidigare kunskap och information blir av större vikt för företag. Strategier för att ta tillvara på denna typ av information har blivit vanligare och företag använder sig av teorier så som Knowledge Management och Information Management. Inom produktutvecklingsprojekt skapas mycket kunskap och det är därför viktigt att företag har processer för hur de lagrar och tar tillvara på kunskapen för att sedan implementera kunskapen i senare projekt. Denna studie syftar till att förstå hur företag använder tidigare kunskap och skapar mening från den, inom produktutvecklingsprojekt. Den syftar även till att förstå hur företag går tillväga för att spara och lagra denna kunskap. För att förstå varför individer agerar som de gör i specifika situationer har även resultaten analyserats ur aspekter som kognitivism och meningsskapande. Detta belyser hur individer bemöter och bearbetar information. Vidare framgår det att de strategiska tillvägagångsätt som enkelt kan implementeras hos företag saknar den psykologiska aspekt som är nödvändig för att förstå personalen. Studien har analyserat hur två tillverkande, innovativa globala företag tar tillvara på och implementerar kunskap med koppling till teorier och litteraturstudie. Arbetet är utfört genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med en projektledare och två projektarbetare på respektive företag. Genom att utföra dessa intervjuer går det att påvisa att företagen har processer för att lagra information, kunskap och data, dock har respondenterna svårt att klassificera vad som är skillnaden mellan dessa. Ytterligare finner studien att dessa processer är tydliga för lagringen av information och data men vid överföringen av kunskap förlitar sig företagen på personalisering, att kunskap överförs genom interaktion med andra individer. Företagen är även omedvetna om de metoder och processer som finns för att främja personaliseringen även om de anammar flertalet av dem. Vidare är det just under början av projekten som processerna för kunskapsimplementering är extra tydliga. Det framgår också att de tydliga processerna för lagringen av information och data är konkreta och förankrade högt i hierarkin på företaget, hur informationen lagras är alltså bestämt på en högre nivå. Dock visar resultatet av studien att det finns en viss avsaknad hos de som implementerar processerna för personalens kognitivism och meningsskapande. Däremot om denna information används i framtida projekt och processer är ytterst oklart.

Samspel mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar. En studie på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet är att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger på att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns språkutveckling, språkstörning och integrering presenteras. Kvalitativa observationer med hjälp av digitala videoinspelningar är utförda i respektive barngrupp på de båda integrerade språkavdelningarna. Barngrupperna är åldersblandade och består totalt av 25 barn varav tio av dem har någon form av språkstörning. Barnen befinner sig i åldrarna tre till sex år. Den insamlade empirin knyter an till den tidigare forskning som presenterats och empirin analyseras med hjälp av det resultat som framkommit. Resultatet visar på att barn med språkstörningar dominerar den talade kommunikationen i jämförelse med de barn som inte har någon uppkommen språkstörning. Vidare visar resultatet på att konflikter, missförstånd, korrigering gällande det talade språket och fysisk kroppskontakt förekommer i varierad grad i samspelen, samt att imitation är den absolut vanligaste samspelsformen barn emellan. Den viktigaste slutsatsen som kan dras i examensarbete är att det råder större skillnader i samspelen mellan olika individer än vad det gör mellan barn med en språkstörning och barn utan någon uppkommen språkstörning. / Social interaction between children with language disorder and children without any language disorder. A study in two integrated language divisions in preschool

Globalt sett drabbas var tredje kvinna av våld i nära relation och traumatisk hjärnskada (Traumatic brain injury [TBI]) är en allvarlig, men ofta förbisedd, konsekvens av våldet. Syftet var att beskriva kunskapsläget om livssituationen för kvinnor med konstaterad eller misstänkt traumatisk hjärnskada till följd av våld i nära relation. En integrerad litteraturstudie genomfördes genom en systematisk litteratursökning av vetenskapliga artiklar i tre olika databaser, kvalitetsgranskning samt analysmetod för integrerad litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005). Analysen resulterade i två kategorier; livssituationen påverkas genom försämrad hälsa och förmåga samt livssituationen påverkas av ökad utsatthet och rädsla. En övergripande slutsats baserat på resultatet var att förändringar till följd av traumatisk hjärnskada skapar en dubbel utsatthet i den våldsutsatta kvinnans livssituation. Det finns implikationer för att se över tryggheten i sjukhusmiljön för våldsutsatta kvinnor med TBI samt kunskapsläget hos vårdpersonal för att säkerställa identifiering och adekvat handläggning. Vidare bör ett personcentrerat förhållningssätt med intersektionellt perspektiv appliceras av sjuksköterskor för att tillgodose de behov och stöttande åtgärder som krävs. Implikationer för framtida forskning är kvalitativa studier gällande våldsutsatta kvinnors upplevelse av TBI i en skandinavisk kontext.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper de insulinproducerande betacellerna i pankreas och kroppens egen insulinproduktion upphör. Sjukdomen kräver att personen konstant utför olika egenvårdsåtgärder för att bibehålla kontroll över blodsockernivåerna. Syftet var att sammanställa upplevelser kring egenvård hos personer med typ 1-diabetes. Metod utgjordes av en kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats och en integrerad analys enligt Friberg (2022). Resultatet utmynnade i följande teman, underlätta egenvården i det dagliga livet och optimera den medicinska teknologin. Subteman som identifierades var att balansera egenvården med vardagen, utmaningar vid egenvård, rädsla för komplikationer, fördelar med teknologin, utmaningar med teknologin samt stöd och utbildning från sjukvården. Slutsatsen var att med egenvården tillkom flera utmaningar, där utmaningarna kunde leda till egenvårdsbrister. Det är därför viktigt att belysa det stöd som krävs för att förhindra egenvårdsbrister och förbättra egenvårdskapaciteten och därmed öka hälsa och välbefinnande trots sjukdom.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som dock inte alltid tas på allvar. Alla ska vårdas jämlikt men det finns klara brister i bemötanden och vård av kvinnor som drabbats av våld i nära relationer. Det är viktigt att bemöta dessa kvinnor på ett adekvat sätt och erbjuda dem det stöd de behöver. Syfte: Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors möjligheter att identifiera och stödja kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer samt vilka omständigheter som kan försvåra ovanstående. Metod: Studien utformades som en integrerad litteraturöversikt och utgick från tre frågeställningar. “Hur kan sjuksköterskor identifiera kvinnor som har blivit utsatta för våld i en nära relation?”, “Hur kan sjuksköterskor stödja kvinnor som har blivit utsatta för våld i en nära relation?” samt “Vilka omständigheter kan försvåra för sjuksköterskor att identifiera och stödja kvinnor som har blivit utsatta för våld i en nära relation?” 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sjuksköterskor kan identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer genom att vara uppmärksamma på fysiska skador som inte kan förklaras, tecken på förtvivlan, maktlöshet och försvarsmekanismer hos kvinnan samt att kunna initiera frågor om vad som har hänt. För att stödja kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är det viktigt att avlägsna känslor av skuld och skam samt att kunna föra ett konstruktivt samtal. Även att främja förebyggande av våld är viktigt. Försvårande omständigheter var bland annat en negativ attityd hos sjuksköterskor och andra yrkesprofessioner. Sjuksköterskors brist på kunskap ledde till osäkerhet och kunde försvåra möjligheten att identifiera och stödja kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskor i sin profession har god möjlighet att identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Våld i nära relationer är ett komplext fenomen och indikationerna på att våld förekommer kan vara ospecifika. Att fokusera och finnas i nuet vid samtal med kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer kan underlätta för sjuksköterskan att initiera en bärande relation och visa att kvinnan har någon att vända sig till för att få stöd när hon känner behov av detta.

I september 2015 slöt världens ledare upp bakom ett ramverk och 17 globala mål för hållbar utveckling – FNs Agenda 2030 (A/RES/70/1, 2015) – med tillhörande finans- och klimatagenda.  Detta examensarbete undersöker hur Regeringskansliet arbetar för att implementera de nya globala målen för hållbarhet. Syftet med studien är i förlängningen att vara en hjälp i det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet då potentiella barriärer i implementeringsmodellen identifieras och alternativa arbetssätt kan föreslås. Studien kan bidra till forskningen kring hållbarhetspolicys då den kombinerar implementeringsteori och ecological governance på ett sätt som efterfrågas i ecological governanceforskningen. Genom en kvalitativ studie undersöktes Regeringskansliets processer för implementering av Agenda 2030. Det framkom att Regeringskansliet till viss del har ändrat det traditionella sättet att genomföra implementering genom att låta finansdepartementet ha ett ansvar. Dock finns fortfarande en rad barriärer som, om de åtgärdades, skulle kunna förbättra implementering av Agenda 2030 och således vara fördelaktigt för att uppnå de globala målen och minska samhällets negativa miljöpåverkan. / In September 2015 world leaders agreed upon a framework and 17 global sustainable development goals – the UN’s 2030 Agenda  (A / RES / 70/1, 2015) – with its associated financial- and climate agenda. This thesis examines how the Government Offices of Sweden implements the new global goals for sustainability. The purpose of the study is ultimately to be a help in future implementation as potential barriers are identified and alternative approaches can be suggested. The study may contribute to the research on sustainability policies, as it combines theories of implementation and ecological governance in a way that is suggested in ecological governance. Through this qualitative study the Government Office’s process for the implementation of Agenda 2030 was examined. It emerges that the Government Offices, to some extent, has changed the traditional way of implementation by assigning the Treasury Department responsibility. However, there are still a number of barriers that, if they were addressed, could improve the implementation of Agenda 2030 and thus be beneficial for achieving the global targets and reducing society's negative environmental impact.

Detta är ett examensarbete vid fakulteten Teknik och Samhälle på Malmö Högskola. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap gällande hur konsumenter reagerar på ett företags kanalanpassade och icke integrerade kommunikation i olika mediekanaler.Resultatet i denna uppsats samlades in genom en webbenkät och en fokusgrupp bestående av sex respondenter.Relevant teori har sedan samlats in från litterära källor och vetenskapliga artiklar. I en diskussion har sedan teorin applicerats på resultatet.Uppsatsens slutsats visar på att integrerad varumärkeskommunikation hos ett varumärke är av vikt för att konsumenterna ska få en tydlig bild av vilket företag som ligger bakom kommunikationen oavsett kanal. Även att genom att anpassa kommunikationen efter kanal och dess målgrupp ges det möjlighet till att fånga fler potentiella konsumenter. Det ansågs också vara av vikt att målet med kommunikationen, i detta fall att konsumenterna besöker butiken, inte resulterar i besvikelse för konsumenterna. / This is an essay written at the Faculty of Technology and Society at Malmö University. The purpose of this paper is to provide knowledge regarding how the consumer react on a companies non-integrated brand communication in various media channels.The results of this study were collected through a web survey and a focus group of six respondents.Relevant theory has been collected from literary sources and scientific articles. The theory has been applied to the result through a discussion.The paper’s conclusion shows that integrated brand communication of a brand is important for consumers to get a clear picture of which company is behind the communication regardless of the channel. It also shows that by adapting the communication by a channel and its audience the company gets the opportunity to capture more potential consumers. It was also considered important that the goal with the communication, in this case that consumers visit the store, do not result in disappointment for the consumers.

Realtidsuppdaterad fri stationsetablering (RUFRIS) är en metod för att utföra geodetiska mätningar med totalstation. Metodiken bygger på fri station som använder bakåtobjekt skapade i realtid med Nätverks - Real Time Kinematic (N-RTK). Den praktiska användningen är gynnsam i olika verksamhetsområden och nödvändigheten att ajourhålla passiva stomnät och fixpunkter upphört. Syftet med denna studie är att utforska vad den förväntade mätosäkerheten är vid RUFRIS-etablering och detaljmätning med mätningsinstrument av fabrikaten Leica, Trimble och Topcon. Andra studier visar att ökat antal bakåtobjekt vid RUFRIS ger en minskad mätosäkerhet, vilket också testas i denna studie.Olika tidsintervall vid kontinuerlig datalagring för positionsbestämning av bakåtobjekt med N-RTK har använts, tidsintervallerna är 10, 60 och 180 sekunder. I kombination med olika antal bakåtobjekt har stationsetableringar och detaljmätning utförts. Antalet bakåtobjekt använda är 3, 5, 10/15 och 25. Koordinaterna från RUFRIS har kontrollerats mot referenspunkter skapade med långa GNSS-mätningar så kallad. statisk mätning med 4 timmar och 30 minuter lång observationstid. Rådata skickades in till SWEPOS-efterberäkningstjänst, för att få noggrant positionsbestämda referenspunkter i SWEREF 99 16 30 och RH 2000 referenssystem. I sin tur användes referenspunkterna för att avgöra hur stora avvikelser som erhålls vid RUFRIS.Mätosäkerheten vid stationsetablering är upp till cirka 40 mm i plan och höjd, beroende på längd av tidsintervall och antal bakåtobjekt, och god geometrisk spridning av bakåtobjekt upprätthålls. Mätosäkerheten i plan vid detaljmätning är ca 25 mm och ca 30 mm i höjd. Vid positionsbestämning i höjd gav 180 sekunder med få bakåtobjekt (3-5 st) en mindre avvikelse på ca 10 mm.Den största felkällan som påträffades är grova fel, dessa kan minimeras gengenom att kontrollera hur väl bestämda bakåtobjekten är skapade med N-RTK. Systematiska fel påträffades också och kan undvikas genom att hålla instrumenten servade och kalibrerade med jämna mellanrum.