I livet är sjukdom och död oundviklig och oförutsägbar. När en familjemedlem drabbas av en allvarlig eller livshotande sjukdom innebär det omställningar för familjen. Att förlora en förälder är ett av det mest traumatiska ett barn kan uppleva och det kan påverka många områden och perioder i barnets liv. Syftet var att undersöka hur vårdpersonal kan stödja barn som har en förälder i livets slutskede. För att besvara syftet och de specifika frågeställningarna genomfördes en integrerad litteraturstudie där 14 stycken vetenskapliga studier analyserades. Varje frågeställning besvarades med en syntes. Resultatet visade att barn har ett stort behov av stöd då de upplevde vissa dagar som ett rent helvete med känslor som oro, ångest och stress. För barnet var det viktigt att förstå vad det var som hände med den sjuke föräldern, men även att själv bli sedd av vårdpersonalen. För att kunna hantera situationen fanns ett stort behov av information, både från föräldrar och vårdpersonal. Personalens sätt att ge stöd påverkades huruvida förälder och/eller barn tog till sig sjukdom och information, samt barnets eget sätt att hantera den pågående situationen. Barnen behövde även ges möjlighet att samtala med någon utomstående vuxen som de kände förtroende och tillit för. För barnen var tiden tillsammans med föräldern viktig och betydelsefull. De var trots detta tillslut beredda att ge upp den för att få slut på förälderns lidande. Resultatet visade att förälderns sjukdom och mående påverkade hela familjen, därför bör familjen ses som en helhet och vården bör ha ett familjecentrerat fokus. Detta för att inkludera och stödja barnet under denna kaosartade tid.

No description available.

Bakgrund: Opioidberoende är ett ökande folkhälsoproblem och en utmaning för sjuksköterskors förhållningssätt samt kompetens kring smärtlindring. Sjuksköterskors attityder till smärtlindring av patienter med opioidberoende kan påverka omvårdnaden som ska bedrivas med respekt för patienters lika värde.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityd till smärtbehandling för patienter med ett opioidberoende.Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturstudie.Resultat: Under analysen framkom sex huvudkategorier som besvarade studiens två frågor. Sjuksköterskans kunskap, påvisar att sjuksköterskorna ansåg sig ha dålig kunskap och erfarenheter av att vårda patienter med beroende. Sjuksköterskans förhållningsätt, beskriver hur sjuksköterskan väljer att bemöta patienten har stor betydelse för hur mötet och vården kommer att utformas. Patientens beteende, visar på hur sjuksköterskan uppfattar patienten och hur det spelar in på sjuksköterskans vidare attityd. Osäkerhet, sjuksköterskan beskriver att när det inte finns nog med kunskap om att administrera läkemedel skapas en osäkerhet som påverkar omvårdnaden. Stigmatisering, beskriver att den rådande syn som finns på vissa avdelningar bidrar till att skapa och bibehålla vissa attityder. Vilja att vårda, påvisar att trots svårigheter och mycket problematisering kring området ansåg ändå sjuksköterskan ha en vilja att vårda alla patienter oavsett bakgrund.Slutsats: Bristen på utbildning och erfarenhet av beroende var den främsta faktorn till den negativa attityden hos sjuksköterskorna och detta behöver förbättras inom skolväsendet och ute på arbetsplatserna för att omvårdnaden till patienterna med opioidberoende ska förbättras.

Bakgrund: Olika yrkesgrupper löper större risk att utsättas för hot och våld. Sjuksköterskor har direktkontakt med människor i olika typer av lidande, därmed finns det en stor risk att utsättas för utmanande beteenden eller situationer. Rädslan för att utsättas för hot och våld kan leda till att sjuksköterskor som jobbar prehospitalt väljer att avsluta sina anställningar, eller att de kan utveckla psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa kunskap kring hot och våld mot sjuksköterskor i slutenvården. Utifrån syftet formulerades frågeställningar: Vilka organisatoriska faktorer kan leda till hot och våld? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbete efter att ha utsatts för hot och våld? Metod: Whittemore och Knafls metodartikel användes för att göra en integrerad litteraturstudie bestående av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Arbetsplatsen känns osäker då det saknas säkerhetsåtgärder och en god kontakt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det efterfrågas fortbildning inom hantering av hot och våld, detta kan göra att personal upptäcker varningstecken från patienter tidigare. Smärtor och skador förekommer samt psykiska diagnoser som leder till försämrad omvårdnad och ökad frånvaro. Slutsats: Sjuksköterskor bör utbildas redan vid lärosätet i att hantera hot och våld.

Bakgrund: Kronisk smärta är ett folkhälsoproblem i Sverige och globalt som medför stort lidande, beroende, biverkningar samt höga sjukvårdskostnader. Musik är en ickefarmakologisk intervention som har visat smärtlindrande god effekt på kronisk smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kunskapen om musik som intervention för att lindra kronisk smärta. Metod: Studien har genomförts som en integrerad litteraturöversikt och har utgått från två frågeställningar: I vilken utsträckning kan musik lindra kronisk smärta och hur genomförs interventionen. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser som svarar mot syftet och frågeställningarna inkluderades. Resultat: Resultatet visade att musik har smärtstillande effekt på kronisk smärta. Självvald och klassisk musik hade störst effekt på patienters smärta. Slutsats: Litteraturöversikten visade att musik som icke- farmakologisk intervention har god smärtlindrande effekt på kronisk smärta, främjar välbefinnande, livskvalitet samt kan minska behovet av analgetika. Författarna anser att musik kan vara ett effektivt komplement till den farmakologiska smärtbehandlingen som kan implementeras av sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet.

Utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik går snabbt framåtinom hälso- och sjukvården, detta i kombination med att patienter vill vara merinvolverade i sin egen sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie var attsammanställa kunskap om patienters inställning till användning av e-hälsa. Enintegrerad litteraturstudie utfördes, där 17 artiklar med olika ansatser ingick.Resultatet visade på att patienter fick ökat empowerment samt mer kunskap om sin hälsa, vilket är viktigt att implementera i dagens hälso- och sjukvård. Vidare visade resultatet på att patienter var villiga att lära sig tekniken. Att vara övervakad via ehälsa ansågs positivt eftersom hälso- och sjukvården blev mer lättillgänglig. Dock uppfattade patienter en osäkerhet kring tekniken och om den skulle fungera i alla lägen, eller om uppkopplingen skulle fela. Trots att patienter överlag var positiva till e-hälsa ville ingen utesluta den fysiska kontakten. För att patienter skall veta vad e-hälsa kan tillföra är det viktigt att hälso- och sjukvården informerar om detta. Sjukvårdspersonal bör vara informerade och utbildade inom e-hälsa. Slutsatsen visade på att tekniken måste fungera för att patienter ska anse att sjukvården är säker och lättillgänglig.

Obstetrisk fistel beskrivs som en abnormal gång mellan vaginan och urinblåsan och/eller rektum, där urin och/eller avföring läcker ut okontrollerat. Den vanligaste orsaken till utvecklandet av obstetrisk fistel är en dystoki. Att drabbas av obstetrisk fistel innebär en stor risk att bli stigmatiserad samt att det är ett tillstånd som är förödande för kvinnors välbefinnande, mentala hälsa och liv. För att en kvinna ska kunna återgå till det liv hon levde innan utvecklandet av obstetrisk fistel så krävs en återintegrering. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar kvinnors återintegrering efter korrektiv operation för obstetrisk fistel. Denna studie har utgått ifrån en integrerad metodartikel med en induktiv ansats, där studien har utgått ifrån syftet utan något teoretiskt ramverk. Analysen resulterade i fyra kategorier, hälsa, stöd, ekonomi och kunskap. Resultatet visade att en lyckad korrektiv operation underlättade kvinnors återintegrering tillsammans med stöd från familj och samhälle. Dock fanns det en stor risk för kvinnor utan stöd att ha fortsatta och djupare depressioner. Kvinnorna kunde inte åstadkomma en lyckad återintegrering om de inte fick tid och stöd för att återhämta sig. Detta gällde också ekonomiskt stöd. Denna litteraturöversikt kan tillföra en ökad förståelse till sjukvårdspersonal som arbetar med denna patientgrupp, för hur obstetrisk fistel påverkar kvinnor samt vilka faktorer som påverkar kvinnors återintegrering.

Globalt sett drabbas var tredje kvinna av våld i nära relation och traumatisk hjärnskada (Traumatic brain injury [TBI]) är en allvarlig, men ofta förbisedd, konsekvens av våldet. Syftet var att beskriva kunskapsläget om livssituationen för kvinnor med konstaterad eller misstänkt traumatisk hjärnskada till följd av våld i nära relation. En integrerad litteraturstudie genomfördes genom en systematisk litteratursökning av vetenskapliga artiklar i tre olika databaser, kvalitetsgranskning samt analysmetod för integrerad litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005). Analysen resulterade i två kategorier; livssituationen påverkas genom försämrad hälsa och förmåga samt livssituationen påverkas av ökad utsatthet och rädsla. En övergripande slutsats baserat på resultatet var att förändringar till följd av traumatisk hjärnskada skapar en dubbel utsatthet i den våldsutsatta kvinnans livssituation. Det finns implikationer för att se över tryggheten i sjukhusmiljön för våldsutsatta kvinnor med TBI samt kunskapsläget hos vårdpersonal för att säkerställa identifiering och adekvat handläggning. Vidare bör ett personcentrerat förhållningssätt med intersektionellt perspektiv appliceras av sjuksköterskor för att tillgodose de behov och stöttande åtgärder som krävs. Implikationer för framtida forskning är kvalitativa studier gällande våldsutsatta kvinnors upplevelse av TBI i en skandinavisk kontext.

Bakgrund: Munhälsan är en viktig grundläggande del i individens hälsa och välbefinnande. Regelbunden munhygien ger en bättre självkänsla samt god livskvalité oavsett ålder eller kön. Inom hälso- och sjukvården stöter sjuksköterskan på många som är i behov av stöd gällande munvård. Konsekvenserna av utebliven munvård kan vara vårdskador, sjukdomar och onödigt lidande som kan hota patientsäkerheten. Trots att munvård är en viktig grundläggande del i omvårdnadsarbetet påvisas det att sjuksköterskans följsamhet rådande munvård uteblir av olika skäl. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som kan medföra utebliven munvård hos patienter inom hälso- och sjukvården ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som integrerad litteraturstudie med en induktiv ansats och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Tolkningen av analysen utfördes manifest med latenta inslag. Resultat: Föreliggande studies resultat belyser olika faktorer som kan medföra utebliven munvård hos patienter inom hälso- och sjukvården. Faktorerna som framkom är sjuksköterskans okunskaper, organisationens kultur, sjuksköterskans attityder och resursbrist Slutsats: Sjuksköterskan saknar formell kompetens och behöver utbildning inom munvård då detta är en försummad omvårdnadsåtgärd. Framtida forskning behöver uppmärksamma området samt utökas då munvård är ett grundläggande omvårdnadsbehov som behöver prioriteras bättre inom hälso- och sjukvården. Tandvården bör på sikt ses som en integrerad del av hälso- och sjukvården för att bibehålla det hälsofrämjande arbetet.

Introduktion: Befuktning vid mekanisk ventilation är nödvändigt för att inte skador skall uppstå i luftvägarna. Luften kan befuktas aktivt eller passivt och då tekniken ständigt utvecklas kan tidigare riktlinjer för vilken metod som är bäst behöva revideras. Syfte: Studiens syfte var att undersöka evidensen för användning av aktiv befuktning hos intuberade eller trakeostomerade patienter. Metod: I enlighet med Whittemore & Knafls metod utfördes en integrerad litteraturstudie. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane. Även en manuell sökning i referenslistor utfördes och ledde till att totalt 14 artiklar valdes ut, varav 13 var kvantitativa och 1 kvalitativ. Resultat: Analysen av de 14 artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier med efterföljande underrubriker: Aktiv befuktnings påverkan på nosokomiala infektioner: Infektionsincidens och Infektionstyp; Aktiv befuktnings påverkan på luftvägsproblem: Ocklusionsproblemoch Sekretviskositet/sekretmängd; Aktiv befuktnings påverkan på mekanisk ventilation: Vårdtid med mekanisk ventilation och Påverkan på andningsarbete;Upplevelse av aktiv befuktning: Upplevd påverkan på hälsa och Negativ påverkanpå vårdmiljön. Konklusion: Denna studie var att aktiv befuktning har en viktigfunktion att fylla hos vissa patienter, men borde inte användas slentrianmässigt.Sjuksköterskan har en viktig roll i att hitta de patienter som är mest hjälpta av det. / Introduction: Humidification during mechanical ventilation is necessary to avoid damage in the airways. The air can be humidified actively or passively and since thetechnique is constant developing the guidelines for which of the alternative that’sthe best may need to be revised. Aim: The aim of the study was to examine the evidence of using active humidification in intubated patients or in patients withtracheostomy. Method: An integrated literature review according to Whittemore &Knafl was carried through. The literature search was done in the databases PubMed, CINAHL and Cochrane. A manual search in reference lists was also made and resulted in a total of 14 articles whereof 13 were quantitative and one was qualitative. Result: The analysis of the 14 articles led to four main categories with the following subcategories: Active humidifications influence on nosocomial infections: Infectionincidence and Infection type; Active humidifications influence on airway problems: Occlusion problems and Mucus viscosity/mucus volume; Active humidifications influence on mechanical ventilation: Time on mechanical ventilation and Influenceon respiratory work; Experience of active humidification: Experienced influence on health and Negative impact on hospital environment. Conclusion: The conclusion of this study was that active humidification is the better choice among certain patientgroups but should not be used routinely. The nurse plays an important role in finding the patients who can benefit the most of it.