Livskvalitet är ett brett fenomen som definieras utifrån olika livsområden såsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men även utifrån mer subjektiva upplevelser såsom välbefinnande, tillfredsställelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet beträffande socialt och psykiskt välbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fyra semistrukturerade intervjuer där analysen gjorts utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet är att intervjupersonerna känner ett socialt och psykiskt välbefinnande. Det sociala utifrån att de upplever sig ha stor delaktighet i form av inflytande, rikt socialt liv samt känsla av tillhörighet. Det psykiska välbefinnandet upplevs utifrån erfarenheten av mestadels positiva känslor, god självbild, tillfredsställelse med sin livssituation samt positiv syn på framtiden. I studien tyds en genomgående förnöjsamhet bland intervjudeltagarna inom alla undersökta livsområden. Min tolkning är att förnöjsamheten finns där tack vare den delaktighet och välbefinnande de upplever.

Studiens syfte var att få en inblick i hur de som arbetar närmast barnet med intellektuell funktionsnedsättning, assistenterna, definierar delaktighet, vilka faktorer de ser främjar delaktighet och vilka hinder de ser för delaktighet i den reguljära förskolans verksamhet för dessa barn samt vilken betydelse assistenten har för barnets grad av delaktighet, då det behövs mer forskning inom detta område. En kvalitativ ansats har antagits och data har samlats ingenom 11 semistrukturerade intervjuer med assistenter som arbetar med barn med intellektuell funktionsnedsättning i förskolan. Intervjuerna utgick från fyra frågeställningar och har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att de vuxnas närvaro, deras förhållningssätt och hur de anpassar aktiviteterna har stor betydelse för barnets delaktighetsgrad i förskolan enligt assistenterna. Assistenterna upplevde att de största hindren för barnets delaktighet ligger på en organisatorisk nivå i verksamheten, vilket de har svårt attpåverka. Främst lyfte de brist på planeringstid som ett hinder för barnets delaktighet. Både denna studie och tidigare forskning lyfter vikten av samplanering mellan de olika yrkesrollerna som finns i förskolan för att uppnå en högre grad av delaktighet för de barn som har en assistent. Studiens resultat beräknas inte bidra med någon generell kunskap men ger en inblick i hur förutsättningarna för delaktighet kan se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning på förskolan.

För att skapa bättre förutsättningar för elever som har gått i särskolan att fortsätta studera som vuxna är komvux som särskild utbildning sedan 2020 en del av komvux. Eleverna kan också söka reguljära kurser på grund- och gymnasienivå. Syftet med studien var att nå ökad kunskap om elevers uppfattningar om studier vid komvux jämfört med gymnasiesärskolan samt undersöka vilka strategier de använder och om de anser sig behöva någon form av stöd när det gäller studier vid komvux. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio elever vid fem olika komvux. Materialet analyserades induktivt med tematisk analys som metod. Även om det inte är generaliserbart, visar resultatet att en del informanter var nöjda med lärare och studier i gymnasiesärskolan medan andra uppfattade att de inte fick förståelse eller utmaningar. En del upplevde också utanförskap och besvikelse över de begränsningar gymnasiesärskolan och betygen innebär. Gymnasiesärskolan kan anses vara både en inkluderande och exkluderande skolform, vilket kan ses utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Studier vid komvux uppfattas som en möjlighet som ger bekräftelse, upprättelse och tillförsikt. Framgångsrika strategier är relationen till läraren, skolan som plats och att våga be om hjälp. Individanpassning och stöd behövs men om det ges av lärare eller speciallärare är inte avgörande. Även om studier vid komvux sker både på distans och på plats med en egen studieplan, uppfattas det ändå som en inkluderande skolform och kan ses både utifrån ett dilemmaperspektiv och ett relationellt perspektiv. Resultatet lyfter vikten av att bekräfta elevers erfarenheter och öka medvetenheten om exkluderings- och inkluderingsprocesser. Individanpassning, relationen till läraren och platsförlagd utbildning bidrar till elevers lärande vid komvux. Lärare behöver få tid för att möta elever utifrån deras förutsättningar och tid för kompetensutveckling. Det finns också behov av specialpedagogisk kompetens inom komvux och samverkan kring elever med bakgrund i gymnasiesärskolan.

Bakgrund: Oberoende av vårdinstitution bemöter sjuksköterskan patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. Trots detta saknar sjuksköterskor kunskap kring vårdandet av denna patientgrupp vilket leder till att dessa patienter upplever lägre vårdkvalitet och längre sjukhusvistelser. Personer med funktionsnedsättningar är en sårbar grupp med komplexa och varierande behov som jämfört med den allmänna befolkningen har en ökad risk för att drabbas av kroniska sjukdomar. Genom ökad kunskap och utbildning kring denna patientgrupp skulle sjuksköterskan kunna spela en väsentlig roll i att förbättra vårdkvaliteten hos dessa patienter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med intellektuella funktionsnedsättningar inom hälso- och sjukvården.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet från åtta artiklar analyserades utifrån Fribergs fyra-stegs analysmodell.Resultat: Dataanalysen av de åtta artiklarna resulterade i tre huvudkategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med intellektuella funktionsnedsättningar; Att ge bristande vård, Att sträva efter att ge personcentrerad vård och Att vara beroende och inkluderande. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter vid vårdandet av patienter med intellektuella funktionsnedsättningar vilket berodde på bristande kunskap och utbildning, kommunikationssvårigheter, vårdinstitutionella brister samt förutfattade meningar om patientgruppen. Dessa faktorer ledde till att sjuksköterskan inte kunde ge optimal och personcentrerad vård till patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. / <p></p><p></p><p></p>

Syftet med denna studie är att undersöka några lärares strategier, inom grundsärskolan inriktning träningsskola, för att göra eleverna delaktiga i kommunikationen som sker under en skoldag samt vilka arbetsmetoder de använder för att utveckla elevernas inflytande över sin skolsituation. Studiens tillvägagångssätt är att låta verksamma lärare berätta om deras arbetsmetoder och strategier för att utveckla elevernas delaktighet och inflytande under skoldagen. Resultatet från intervjuerna har analyserats med kommunikativt relationsinriktat perspektivet och utifrån Szönyi &amp; Södergvist Dunkers delaktighetsmodell.  Resultatet i studien visar på att eleverna får få möjligheter till att kunna påverka sin skolsituation och vara delaktiga i skolfrågor som berör dem. Att lärarna saknar konkreta metoder och strategier för att utveckla möjligheten till delaktighet över sin skolsituation och att det för de flesta eleverna handlar om att påverka här och nu ihop med en vuxen. Lärarna uttrycker att de är osäkra i om eleverna inom grundsärskolans träningsskola klarar av att generalisera skolutvecklingsfrågor som kan beröra dem och att skolornas elevråd inte är anpassade utifrån elevernas möjlighet till tillgänglighet och samhandling. / The purpose of this study is to examine some teachers'strategies, within the compulsory school for students with intellectual learningdisabilites, to make the students involved in the communication that takesplace during the school day and what methods they use to develop the pupils'influence over their situation at school. The study's approach is to allow practicing teachers tell us about their methods and strategies to develop student participation and influence during the school day. The result of the interviews have been analyzed with the communicative relationship-oriented perspective and based Szönyi &amp; Södergvist Dunkers participation model.The results of the study show that pupils have few opportunities to influencetheir situation at school and be involved in school issues that concern them.That teachers lack practical techniques and strategies to develop thepossibility of participation of their school situation and that for moststudents is about to affect the here and now, together with an adult. Theteachers say that they are unsure of whether students in undergraduate learningdisabilities training school capable of generalizing school improvement issuesthat may concern them and that the schools' student councils are not tailoredto their students the opportunity to access and collective action.

En intellektuell funktionsnedsättning innebär en funktionsnedsättning i hjärnan som påverkar individens utveckling psykiskt och fysiskt i olika grad. Ur ett historiskt perspektiv har synen på intellektuellt funktionsnedsatta individer förändrats. Barn med någon form av funktionsnedsättning ansågs inte ha något värde i samhället. Med en humanistisk samhällsutveckling trädde Omsorgslagen i kraft 1968 vilken slog fast att personer med en funktionsnedsättning har lika värde med samma rättigheter i samhället som andra. I Sverige idag har en person av hundra en intellektuell funktionsnedsättning. Att vara förälder till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning kan resultera i svårigheter av det dagliga livet. Genom att ta del av föräldrarnas utmaningar kan kunskap och förståelse kring ämnet utvecklas och sjuksköterskan kan på så sätt förbättra sin förmåga att stötta och vägleda föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars svårigheter av att ha ett barn med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetet bygger på en litteraturstudie av Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderats. Resultatet baserades på nio artiklar vars innehåll sammanställdes i fem subkategorier som resulterade i tre huvudkategorier; “Känslor som kan uppkomma hos föräldrar till barn med en intellektuell funktionsnedsättning”, “Hur föräldrarna påverkas” och “Betydelsen av att föräldrarna får stöd”. Resultatet visar att föräldrar till intellektuellt funktionsnedsatta barn har betydande svårigheter i sin livssituation med ett lägre välbefinnande, sämre livskvalitet, höga nivåer av oro, stress- och depressiva symptom, och en känsla av att vara stigmatiserade. Diskussionen lägger vikt på att omfattningen av individanpassat stöd är betydelsefullt för att föräldrarna skall kunna hantera de utmaningar och påfrestningar som det dagliga livet med ett intellektuellt funktionsnedsatt barn kan föra med sig.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur pedagoger och rektorer på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats för att beskriva och analysera hur pedagoger och skolledare på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet.     Datainsamlingen genomfördes på gymnasieskolor som inrymmer gymnasiesärskolor i två olika kommuner i mellersta Sverige. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och skolledare. Vi har arbetat aktivt med insamlad data, organiserat, kodat, gjort synteser och sökt efter mönster och ur materialet skapade vi en mening. Vi hittade avgörande beröringspunkter på hur både skolledare och pedagoger betonar vikten av att eleverna känner sig delaktiga i helheten och dessa menar man ger eleverna redskap att påverka sin livssituation.  Våra informanter redogjorde för de svårigheter som de hävdar komplicerar samverkan mellan de olika nivåer vi undersökte. Informanterna arbetar på stora enheter där lokalerna för gymnasiesärskolan är utspridda i flera byggnader. Andra beröringspunkter är otillräckliga gemensamma definitioner på vad delaktighet innebär och otillräckliga resurser av olika slag, fysiska hinder för samverkan inom och mellan nivåerna och medvetet förhållningsätt i ansvarstagande för de värderingar som ska genomsyra begreppet delaktighet.

The aim of the study is to investigate how students in compulsory school for intellectual disability who use Augmentative and Alternative Communication (AAC) get the possibility to communicate and how it can contribute to increased participation. The theoretical framework is a communicative relationship-based perspective (KoRP) which assumes that schools at all levels should collaborate on the concept of participation, communication and learning. Therefore a case study was conducted where one school´s work to achieve communication and participation for students who use AAC was studied. Two methods were used: stimulated recall with one special educator, where her work to increase participation through communication was studied, and also an interview with the principal to explore her view of communication, participation and working methods. The result shows that AAC-tools are adapted both in form and content based on the individual student´s needs, that the special educator uses the student´s AAC-tools as a role model and that all the students are involved in decisions on the content and implementation by small details. The principal emphasize that the collegial learning is important to develop working methods, competence and collaborations regarding to communication and participation. This is coherent with what previous research indicate. Research also advocates communication through including activities and heterogeneous groups, which is not exemplified in the case study.

<p>Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi – FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.</p><p>Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med examensarbetet är att berätta om mitt FMT-arbete med dessa båda, beskriva FMT-metoden samt redogöra för hur jag med stöd av metodens speciella arbetssätt skapar en kommunikation mellan oss.</p><p>I min slutsats kommer jag fram till att jag med stöd av metoden, tillsammans med trygghet, samverkan och integration öppnar vägar för barnens motivation att utföra en egen handling.</p>

The aim of this study is to examine how teachers enable students with intellectual disabilities to participate in their own learning journey. The study is based on qualitative methods and data collection has been done through five individual interviews in another European country. The interviews are analysed with a qualitative method inspired by Bryman (2011). The studies theoretical frame is founded on thoughts of Dewey (1997; 2002; 2004).   The results of this study shows, among other things, that good relationship between adults in school and students are an important base for participation. To build a good relationship to the students, the teacher has to have good knowledge of each individual student and its disability. To create conditions for students participation in their own learning it is important to ground the education and teaching on meaningful learning based on the students interests. The students need to see their own development through small steps. It is significant that the students know what and why they are working with each assignment. That enables their participation in their own learning journey. Another thing that the results of the study show, is that the context of the school enables students participating. It is about the schools approach and sharing experience and knowledge with other teachers. It is important that each teacher is involved in a good communication system where they all work towards the same goal for the students.