Mobil veiledning er et pilotprosjekt ved NTNU som ble kjørt våren 2005 i fagene Operativsystemer( IT2202) og Programmering, videregående kurs (IT1104). Mobil veiledning innebærer at veiledning fra studentassistent foregår over internett i stedet for tradisjonell veiledning på datasal. I mobil veiledning sitter studenter og studentassistenter distribuert og kommuniserer via et videokonferansesystem som tilbyr overføring av lyd, bilde og applikasjonsdeling. Studentene kan dermed delta på veiledningen bare de har en datamaskin med nødvendig programvare installert, internettilgang (bredbånd), webkamera og headset. Bakgrunnen for pilotprosjektet var å teste ut mobil veiledning som arena for veiledning. Undersøkelsen har vist at studentene som har deltatt i pilotprosjektet synes mobil veiledning fungerer bra. Selv om ikke alle er av den oppfatning at det kan erstatte tradisjonell veiledning, så mener de fleste at det er et godt supplement til tradisjonell veiledning. Den største styrken ved mobil veiledning er den mobiliteten det tilbyr studentene. Det betyr at studentene kan få veiledning uavhengig av geografisk lokasjon, bare de har tilgang til internett. Den største ulempen med mobil veiledning er de utfordringer teknologien setter for kommunikasjon mellom deltakerne. Teknologien må læres for å brukes og studenten må ha tilgang på nødvendig utstyr. Erfaringer fra pilotprosjektet viser at teknologien ikke alltid fungerer slik den er ment å fungere. Pakketap i overføringen kan gi dårlig kvalitet på audio/video. Det er bare de mest motiverte studentene som har benyttet seg av mobil veiledning. Det viser seg at organiseringen har konsekvenser for oppslutningen. Utfordringen er å øke oppslutningen. Vi har foreslått flere tiltak. Noen av disse er bedret opplæring i mobil veiledning ved gjennomføring av workshop, og å øke nytteverdien ved å tilby mobil veiledning i flere fag. Mobil veiledning kan gi muligheter som ikke er mulig i en tradisjonell øvingstime. Bruk av privat kommunikasjon muliggjør flere samtidige samtaler i samme rom uten at de forstyrrer hverandre. Undersøkelsen viser også at bruk av privat kommunikasjon gjør studentene mindre nervøse for å benytte systemet til å stille faglige spørsmål til studentassistent. Samtidig ønsker studentene å få med seg spørsmål andre studenter stiller studentassistent. Vi tror derfor det kan være aktuelt å utvikle og gi brukerne opplæring i en egen etikette for hvordan en bør benytte mobil veiledning, slik at brukergruppen som helhet skal få mest mulig utbytte av mobil veiledning. Blant annet å bruke global kommunikasjon mot studentassistent, og tale hvis ikke skriftlig kommunikasjon er mest hensiktsmessig. I følge Moores prinsipper er de studentene som har valgt å delta på pilot prosjektet med i grupperingen innovators og early developers. Bøygen er å komme over grøfta til early majority der teknologien er akseptert av en stor del av den potensielle brukergruppen. Når teknologi har entret dette stadiet, vil utviklingen gå av seg selv, der nye studenter får informasjon og interesse for konseptet fra studenter som allerede benytter verktøyet. Målsetningen med pilotprosjektet er å oppnå Mantovanis konseptuelle modell av sosial kontekst og min hypotese er at forutsetningen for å vurdere pilotprosjektet mot Mantovanis modell er MTO perspektivet. I mobil veiledningsprosjektet var organiseringen mangelfull og som et resultat er det ikke forventet at artifaktet ble forplantet opp i strukturen og dermed heller ikke en del av den sosiale konteksten til enten studentene eller NTNU. Hypotesen om at organisering må endres for å utnytte det fulle potensialet av et nytt artifakt ble bekreftet gjennom Part Two.

<p>Scrabble är ett populärt korsordsliknande brädspel som funnits på svenska sedan 1950-talet. Datorprogram som spelar Scrabble har funnits sedan och 1980-talet. De flesta har haft som fokus att spela så optimalt som möjligt och utmana de bästa mänskliga spelarna. Det här arbetet undersöker hur man kan skapa en ”Fun-AI” för Scrabble som fokuserar på spelarens upplevelse och som lämpar sig för alla spelare oavsett nivå. Tre enkla AI-spelare skapas genom att använda grundläggande egenskaper som karakteriserar mänskligt spel. Utvärderingen visar att en relativt outvecklad AI tas för en människa av försökspersoner som spelat matcher mot AI-spelaren. Arbetet kan användas som grund för att gå vidare och utveckla AI:n genom att modellera fler och mer avancerade beteenden hos mänskliga spelare.</p>

<p>Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lång tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera människans kognitiva förmågor. AI är inte bara ett filosofiskt ämne utan andra områden har även ett intresse av AI. Med hjälp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nätverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillämpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer. Syftet med dessa tillämpningar är dock inte att modellera mänskliga mentala förmågor utan att finna lösningar på praktiska problem. Avsikten med detta arbete är att undersöka kopplingsförhållandet mellan filosofisk och kommersiell AI samt att finna indikationer på huruvida det kan finnas information inom filosofisk AI som kan vara av betydelse vid skapande av kommersiella AI-system. Metoderna som används för att finna svar på dessa frågor är litteraturstudier och intervjuer, båda av kvalitativ natur</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. </p><p>Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. </p><p>Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling. Vidare presenteras projekt Charlie och forskning kring projektets effekter. </p><p>Fältstudien består av en observation av lärare och elever under en Charlie- lektion, samtal med klassläraren efter lektionen samt enkätundersökningar av lärares och elevers attityder till projektet. Social och emotionell utveckling i skolan är viktigt på grund av att detta är en förutsättning för lärande. Vidare är kommunikation och trygghet i gruppen en förutsättning för att utvecklas. </p><p>Ett medvetet och regelbundet arbete av elevernas emotionella utveckling förekommer dock i liten utsträckning. Bland eleverna finns intresse av att samtala kring frågor som rör livet, känslor, relationer och värdegrunden. Konkreta material, som projekt Charlie, kan hjälpa lärarna att genomföra dessa samtal. För att arbetet ska ge effekt krävs dock att läraren är engagerad i arbetet och visar ett genuint intresse gentemot eleverna samt deras tankar, känslor och förslag till lösningar på problem.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ”personer med låg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka”. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer. Vi fann inte någon skillnad mellan relationsstatus, kvinnor och svartsjuka, ålder och emotionell intelligens eller skillnad mellan kön och emotionell intelligens. Dock fann vi att kvinnor var signifikant mer svartsjuka än män.</p>

<p>Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser på begåvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 10 pedagoger från låg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor från olika lokalitet. Resultaten av enkätundersökningen visar att det verkar finnas en allmän okunskap kring begreppen särbegåvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrågar mer kunskaper inom. Denna aspekt är av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnå sitt motto om att vara "en skola för alla".</p>

It is interesting how we can take a train of thought and transfer this into another person&apos;s mind by pushing the air around us. Human language, this complexmedium that distinctly separates humans from animals, has baffled scientists forcenturies. But as it lacks of historical data, researchers wish to benefit fromcomputer science and the field of artificial life to understand the origin oflanguage. This thesis illuminates the potential for using agent-based models toinvestigate the relationship between biology, culture and behavior on anindividual level.This is done in two parts. First, different theories and computational modelsexperimenting with language evolution are presented. This includes a thoroughimplementation of and elaborations on one recent paper, where languageacquisition is illustrated favorable over multiple evolutionary time scales inan agent-based model. In the second part, a more bio-inspired methodology isproposed to make the former model more robust and better suited for extensions.This is demonstrated by letting the agents evolving some social biases, whilethey are conducting a naming game in a social structure. A naming game is anabstraction, often used in the research field, to model the spreading anddiversity of language. Through pair-wise dialogs, the goal of the game is toreach self-organized agreement on naming an arbitrary object in theirenvironment. Given the assumption that communication is beneficial for socialstructure and that social structure is beneficial for reproduction, theexperimental work demonstrates that agents are able to build social structuresthat resembles real life social topologies, although the naming game mighthappen too rapid in respect to the evolving social structure.Hopefully, with support from other disciplines, the presented model is suitedfor further investigation of social, or other functional, traits that caninfluence language evolution.

En person i chefsposition har en viktig roll både gentemot företaget och sina medarbetare. Ronthys teori (2006, 2013) syftar till att belysa hennes syn på begreppet "ledarskapets intelligens" som består av: emotionell intelligens (EQ), rationell intelligens (RQ) och själslig intelligens (SQ). Ett test som avser mäta ledarskapets intelligens har tagits fram; Leadership Intelligence Questionnaire (LIQ). Testet finns nu i version 3; LIQ3. Personer i chefsposition kan delas upp i två typer med hjälp av LIQ3: Ledare och chef. En ledare utmärks av hög emotionell och själslig intelligens, medan en chef av hög rationell. Med utgångspunkt i Ronthys teori syftar denna studie undersöka följande frågeställningar: (a) Kan LIQ3 skilja mellan chefer och ledare utifrån om företaget producerar varor eller inriktar sig på tjänster? (b) Samvarierar EQ och SQ positivt med empati? (c) Skiljer sig den självupplevda stressen åt mellan ledare och chefer enligt LIQ3? (d) Finns det ett positivt samband mellan EQ och användbara copingresurser? Deltagarna var 131 personer i olika chefspositioner (34% kvinnor) från fyra olika organisationer (M = 49 år, SD = 8), varav 18% var högt uppsatta chefer, 62% mellanchefer och 21% gruppledare. Utöver LIQ3 svarade deltagarna på frågeformulär som mäter självupplevd stress, empati och copingresurser. LIQ3 kunde inte skilja mellan chefer och ledare utifrån organisationstyp. EQ och SQ samvarierade positivt med sociala och emotionella copingresurser. Det fanns inga signifikanta skillnader i stressnivå mellan chefer och ledare. Olika aspekter av ledarskapets förmågor uppmärksammas och ifrågasätts i dagens organisationer och dess egenskaper har undersökts och diskuterats i denna studie. / A person in chief position plays an important role in respect to both the company and its employees. Ronthy's theory (2006, 2013) aims to highlight her view of the concept of "leadership intelligence" which consists of: emotional intelligence (EQ), rational intelligence (RQ) and mental intelligence (SQ). A test relating to measuring leadership intelligence has been developed; Leadership Intelligence Questionnaire (LIQ). The test is now in version 3; LIQ3. People in the Chief Position can be divided into two types using LIQ3: Leader and Manager. A leader is characterized by high emotional and spiritual intelligence, while a manager of high rationality. Based on Ronthy's theory, this study aims at examining the following issues: (a) Can LIQ3 distinguish between managers and leaders from the point of view of whether the company produces goods or focuses on services? (b) Do EQ and SQ co-exist positively with empathy? (c) Does the self-reliant stress differ between leaders and managers according to LIQ3? (d) Is there a positive link between EQ and useful coping resources? The participants were 131 in different positions (34% women) from four different organizations (M = 49 years, SD = 8), of whom 18% were senior executives, 62% middle managers and 21% group leaders. In addition to LIQ3, participants responded to questionnaires that measure self-perceived stress, empathy and coping resources. LIQ3 could not distinguish between managers and leaders by organizational type. EQ and SQ positively correlated with social and emotional coping resources. There were no significant differences in stress levels between managers and leaders. Various aspects of leadership skills are noted and questioned in today's organizations and its properties have been investigated and discussed in this study.

Denna uppsats handlar om ljudproduktion, teknik, framtiden och forskningen kring artificiell intelligens. Hur mycket betyder tekniken för dagens ljudproducenter och hur stor påverkan har den på deras arbete? Och hur kommer framtiden att se ut? Vad kan utvecklingen av artificiell intelligens bidra med, eller inte bidra med? Syftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan teknikens förändringar och dess inverkan på ljudproducenters arbetssätt och yrkesroll. Med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och Anthony Giddens modernitetsteori försöker jag svara på hur professionella ljud- och musikproducenter uppfattar att tidigare tekniska framsteg har förändrat deras yrke och yrkesroll samt hur de resonerar kring framtiden och den teknikutveckling vi ser framför oss. I tidigare forskningsavsnittet kan man se att ny teknik på många sätt har påverkat och förändrat hur ljud- och musikproducenters arbete sett ut. Resultatet visar på att teknikutvecklingens fördelar idag främst är effektivitet, att tillåta producenter att genomföra sina uppgifter snabbare och lättare. Det tekniska kunnandet som krävs för att hantera tekniken minskar också, vilket tillsammans med den minskade tidsåtgången låter producenterna att fokusera än mer på den kreativa biten i arbetet. De flesta informanterna har en positiv inställning till framtiden och tror att artificiell intelligens kan bli ett bra verktyg de kan använda i sitt arbete. Tyngdpunkten på vad de tror att framtidens teknik kan bidra med ligger fortfarande på smidighet och att genomföra uppgifter snabbare snarare än att lyfta resultatet på arbetet.

Scrabble är ett populärt korsordsliknande brädspel som funnits på svenska sedan 1950-talet. Datorprogram som spelar Scrabble har funnits sedan och 1980-talet. De flesta har haft som fokus att spela så optimalt som möjligt och utmana de bästa mänskliga spelarna. Det här arbetet undersöker hur man kan skapa en ”Fun-AI” för Scrabble som fokuserar på spelarens upplevelse och som lämpar sig för alla spelare oavsett nivå. Tre enkla AI-spelare skapas genom att använda grundläggande egenskaper som karakteriserar mänskligt spel. Utvärderingen visar att en relativt outvecklad AI tas för en människa av försökspersoner som spelat matcher mot AI-spelaren. Arbetet kan användas som grund för att gå vidare och utveckla AI:n genom att modellera fler och mer avancerade beteenden hos mänskliga spelare.