En dynamisk svårighetsgrad syftar till att anpassa ett spels svårighetsgrad efter hur spelaren presterar. Ett sätt att göra detta går ut på att en genetisk algoritm gör fienderna lagom svåra för spelaren, genom att göra fienderna gradvis svårare till spelet anses vara utmanande för spelaren. För att se till att detta inte går långsamt föreslog ett tidigare arbete två tekniker, där den ena gick ut på att ha information i förväg, och den ena fokuserade på en välskapt algoritm. För att undersöka vilken teknik som presterade bäst för att hantera fiender vars svårighetsgrad styrs av variablerna hälsa, snabbhet och skada skapades ett enkelt spel i 2D där spelaren kontinuerligt försvarade sig mot fiender. Resultaten visar att tekniken med information i förväg presterar bäst, men att den inte bör vara det enda som bestämmer svårighetsgraden. Framtida arbeten kan undersöka hur tekniken kan kontrolleras för att bli pålitlig.

Kontext. Evalueringsfunktioner är en viktig del inom artificiell intelligens. En evalueringsfunktion utvärderar ett spelläge och är svår och tidskrävande att utveckla. Inför denna uppsats utvecklades en ny teknik som kan användas på en evalueringsfunktion för att skapa en urvalsbaserad evalueringsfunktion. Mål och Objektiv. I denna uppsats utvärderas en ny teknik för att förbättra evalueringsfunktioner för Kalaha. Tekniken bygger på att utvärdera spelläget både som det är och genom att sampla möjliga framtida drag. Teknikens framgångar mäts i antal vinster mot andra evalueringsfunktioner. Metod. Detta arbete bygger på en implementationsmetod där kvantitativ data samlas in för analys. Spelet och de artificiella intelligenserna utvecklades i C++ med hjälp av Microsoft Visual Studio 12. Resultat. Utfallet från matcher mellan evalueringsfunktioner och urvalsbaserade evalueringsfunktioner sammanställdes till tabeller. Slutsats. Den urvalsbaserade tekniken hade framgångar i matcherna och anses därför vara en lyckad förbättring av evalueringsfunktionerna som användes.

<p>VT2020</p>

SAMMANFATTNING Datum: [2020-06-02]  Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Ibrahim Samo Metin Ömansson Titel: ÄR AI NYCKELN TILL EN LIKVÄRDIG REKRYTERING? - En kvalitativ studie om hur artificiell intelligens påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Handledare: Klara Regnö Nyckelord: Diskriminering, fördomar, omedvetna fördomar, rekryteringsprocess, artificiell intelligens Frågeställningar: - Vilka möjligheter, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? - Vilka utmaningar, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur AI-teknik påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Metod: För att besvara forskningsfrågan samt uppfylla syftet med studien genomfördes en kvalitativ metod. Kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med fyra rekryterare och två programmerare genomfördes. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och redogjorts med koppling till den teoretiska referensramen. Slutsats: AI-teknik bidrar med möjligheten att minska förekomsten av diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Det som påverkar AI-teknikens lämplighet är hur dess algoritmer är programmerade. Framställningen av ett fördomsfritt AI-verktyg kräver att algoritmerna inte är baserade på historisk data samt att de inte tar hänsyn till aspekter som etnicitet, kön och ålder. Genom användandet av eftermätningar kan AI-teknikens förmåga att välja ut rätt kandidat, fördomsfritt och kompetensbaserat, ständigt preciseras och konkretiseras. AI-tekniken medför dessutom möjligheten att effektivisera tidskrävande processer och bidra till en likvärdig rekrytering. AI-teknikens utmaningar visade sig vara skepticism mot verktyget och att den ännu inte kan identifiera och bedöma sociala variabler som är av betydelse för vissa tjänster.

Sammanfattning Magisteruppsats, Civilekonomprogrammet - controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, VT20, 4FE18E. Titel: Artificiell Intelligens – Skatteverkets och Försäkringskassans investeringsprocess Författare: Linn Duàn och Lisa StrömvallExaminator: Elin Funck Handledare: Eva Wittbom Inledning &amp; Problematisering: Artificiell intelligens (AI) uppkom redan på 1950-talet men det har först under tidiga 2000-talet kommit att bli ett aktuellt ämne på grund av att organisationerna har mognat beträffande de organisatoriska lösningarna som medför att en teknologi som AI kan utnyttjas. Åsikterna om AI är splittrade, vissa förutspår enorma ekonomiska och sociala fördelar medan andra är rädda att tekniken kan komma att ta över och konkurrera ut människan i takt med dess utveckling till superintelligens. Regeringar världen behöver ta ansvar och hantera farhågorna som finns utan att begränsa utvecklingen. Sveriges potential att använda AI är god och en utformad nationell strategi lyder att Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna med användandet av AI. Om statliga myndigheter agerar förebilder och investerar i AI kan det komma att driva vidare investeringar inom alla delar av samhället, vilket krävs för att den nationella strategin ska uppnås. Syfte: Syftet med denna studie är att ta fram ny kunskap om myndigheters investeringsprocess för AI, vilka motiven bakom en sådan investering är samt vilka risker som identifieras. Arbetet ska bidra till forskning om AI-investeringar för att vägleda andra organisationer i deras investeringsprocesser för AI. Metod: Studien omfattar en kvalitativ flerfallsstudie med myndigheterna Skatteverket och Försäkringskassan som fallunderlag. Det teoretiska materialet är hämtat från vetenskaplig litteratur och avser teorier om AI, motiv till att investera i AI, investeringsteori och risker. Den empiriska datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer, som hållits med relevanta personer inom myndigheterna, samt av interna dokument och offentliga myndighetspublikationer. Slutsats: Studien bidrar till ny forskning om AI-investeringar där motiv, risker och investeringsprocessen för AI påvisas. Motiven inför en AI-investering är effektivitet, produktivitet, ökad tillförlitlighet, varaktighet samt skapandet av framtida organisationsspecifika underlag. Däremot måste motiven sättas i organisationers specifika kontext för att vara i linje med den övergripande strategin. De risker som bör beaktas är den monetära risken, projektrisken, funktionalitetsrisken, tillförlitligheten och vilseledande resultat, ökat hot för cyberattacker, om investeringen ger den optimala lösningen, omvärldsfaktorer, bristfällig utvecklingspotential och påverkan på samarbetspartners. En del risker går inte att förutspå, till exempel omvärldsfaktorer, vilket medför att verksamheten bör ha en säkerhet för att kunna hantera sådana risker. Riskerna bör identifieras, hanteras och ställas i relation till motiven. AI-investeringsprocessen skiljer sig organisationer emellan beroende på varifrån ett sådant initiativ uppstår samt projektets omfattning, vilket främst påverkar investeringsprocessens initieringsfas och planeringsfas. Studien visar på likheter mellan IT-investeringar och AI-investeringar vilket kan bero på att organisationer är fast i gamla IT-investeringsmönster. Resultatet kan därför användas som kompletterande forskning till den befintliga IT-forskningen för att vara mer anpassad till just AI. Nyckelord: Artificiell intelligens, AI, investeringsprocess, IT-investering, motiv, risk. / Abstract Master thesis, Program of Master of Business Administration and Economics – controller. School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö , Sweden. Spring 2020, 4FE18E. Title: Artificial Intelligence – Skatteverkets and Försäkringskassans investment process Authors: Linn Duàn och Lisa Strömvall Examiner: Elin Funck Advisor: Eva Wittbom Introduction &amp; Problematizing: Artificial intelligence (AI) emerged as early as the 1950s, but it has become a current topic in the early 2100st century because organizations have matured in terms of the organizational solutions that allow technologies such as AI to be utilized. Opinions on AI are fragmented, some predict enormous economic and social benefits, while others fear that technology may take over and out-compete humans as it evolves into super-intelligence. Governments around the world need to take responsibility and deal with the concerns that exist without limiting the developments. Sweden's potential to use AI is good and a well-designed national strategy states that Sweden should be a leader in using AI. If authorities act as role models and invest in AI, it may drive further investments in all parts of society, which is required for the national strategy to be achieved. Purpose: The purpose of this study is to contribute with new knowledge about what an authority's investment process for AI looks like, what the motives behind such investment appear to be and what risks are identified. The work will contribute to research on AI investments to guide other organizations in their investment processes for AI. Method: The study consists of a qualitative multi-case study with the Swedish authorities Skatteverket and Försäkringskassan. The theoretical material is taken from scientific literature and relates to theories of AI, motives for investing in AI, investment theory and risks. The empirical data collection was done through semi-structured interviews, held with relevant persons within the authorities, as well as internal documents and public authority publications. Conclusion: The study contributes to new research on AI investments where motives, risks and the investment process for AI are presented. The motives for an AI investment are efficiency, productivity, increased reliability, durability and the creation of future organization-specific documentation. However, the motives must be put in the specific context of organizations in order to be in line with the strategy. The risks that should be taken into account are monetary risk, project risk, functionality risk, reliability and misleading results, increased threat of cyberattacks, if the investment provides the optimal solution, external factors, inadequate development potential and influence on partners. Some risks are not foreseeable, such as external factors, which means that the business should have a security in order to manage such risks. The risks should be identified, managed and related to the motives. The AI investment process differs between organizations depending on where such an initiative originates and the scope of the project, which mainly affects the initiation phase and planning phase of the investment process. The study presents similarities between IT investments and AI investments, which may be because organizations are stuck in old IT investment patterns. The result can therefore be used as complementary research to existing IT research to be more adapted to AI. Key words: Artificial intelligence, AI, investment process, IT investment, motive, risk.

The audit profession consists of scanning and verifying companies' financial reports, whichrequires human capital in the form of auditors. Major parts of auditing have been digitizedduring the last decade. One of the various computer systems that is affecting the audit professionis artificial intelligence, which is a computer system that imitates the human brain. Artificialintelligence (AI) can plan, structure, solve problems and draw conclusions all by itself. Thepurpose of this study was therefore to investigate and elucidate how audit firms are preparingfor the changing competence requirement due to artificial intelligence effects on the profession.The study was conducted through a qualitative method with semi-structured interviews withauthorized auditors. The study’s result shows that AI will not replace the auditing agencies’need for human capital. The profession, on the other hand, will largely consist of consulting inthe future. The study’s result also indicates that hard and soft skills will continue to be valuedby audit firms. The conclusion is that AI is a growing phenomenon in the auditing professionleading to a change of work task assignments. In the future auditors work in parallel with thetechnology safeguarding that he technology produce quality. Thus, AI will not replace theauditing agencies’ need for human capital, but AI might just shift the focus of the audit itself.

Title: Can high EQ create better conditions for leadership? - A Qualitative Study of how Leaders’ Self-Awareness Impact Relationship Management  Level: Student thesis, final assignment for the bachelor’s degree in business management   Authors: Fredrika Englund and Elin Liverot  Supervisors: Monika Wallmon and Svante Brunåker  Date: 2020 - June Aim: The aim with this study is to increase the understanding about how leaders’ EQ in the form of self-awareness impacts on relationship management.  Method: The study has been conducted through a qualitative approach with 10 semi-structured interviews based on the Harvard Professor, Daniel Goleman’s EQ-model. We used a comparative design to be able to apply comparison logic. With this design we compared the subcategories in relationship management to self-awareness that were of relevance for the study.   Conclusions:  We found that there is a correlation between the leader’s self-awareness and his/her ability to handle relationship management. Further we found that the eight subcategories to relationship management (develop others; influence; communication; conflict management; inspirational leadership; change catalyst; build bonds; teamwork and collaboration) influence leader in a larger or lesser extent. Also we could discern that certain leaders who had gotten a weaker self-awareness in a situation, still went on pursuing the task as a leader but with an attitude that it would not generate the same result as in a situation when the leader had a strong self-awareness. Contribution of the thesis:  The contribution of the study is to increase the understanding for how the self-awareness of the leader have an impact on relationship management, and therefore should be something both organizations and leaders should be aware of since it has an impact on the business. Keywords: Emotional Intelligence, EQ, Relationship Management, Self-Awareness, Leadership, Goleman

I denna uppsats utvecklades designprinciper som stödjer adaptivitet och hur det bidrar till en positiv användarupplevelse. Detta är ett område som är aktuellt eftersom adaptivitet är en alltmer konkurrerande teknik för överlevnad i en digital transformation där även användarupplevelsen blir central för värdeskapande i adaptiva tjänster. Detta med stöd i vetenskaplig litteratur om designprinciper, artificiell intelligens, adaptivitet, användarupplevelse och användargränssnitt. Vidare användes en användarcentrerad metod (Design Science Research Methodology) för framtagandet av en förbättrad artefakt av Leos Leklands webbgränssnitt med fokus på den adaptiva funktionaliteten. För detta nyttjades semistrukturerade intervjuer samt think-aloud tester med sju respondenter som utgjordes av Leos Leklands kundgrupp (föräldrar med barn mellan 1-10 år). Detta för att således fånga användarnas uppfattningar om vad som blir viktigt inom adaptivitet för en positiv användarupplevelse som slutligen, tillsammans med teori, gav grunden för utvecklandet av designprinciperna. Resultatet visade att samtliga respondenter var positiva till adaptivitet och att det därmed är något som värdesattes högt vad gäller effektiv navigering och personalisering som bidrog med känslor som nöjdhet, glädje, uppskattning och att känna sig uppmärksammad och sedd. Detta reducerade känslor som irritation och frustration, något som är vitalt för positiva användarupplevelser.   Vidare slutsatser visade att detta i huvudsak har sin grund i igenkänning av användarens geografiska placering, anpassning av navigationsstrukturen så att huvudsakliga användarmål för den unika användaren placeras högre i navigationsstrukturen och en appliceringen av en sökfunktion där adaptivitet nyttjas för enkel navigering till icke-rutinmässiga uppgifter. Att undvika för integritetskränkande personliga annonser och att graden samt värdet av adaptivitet kan styras av hur generell eller unik informationen är för användaren framkom som viktigt för goda användarupplevelser. Detta likväl som att nyttja användardata för användarspecifika prisförslag och att adaptivitet kan vara lämplig där användarkonton är möjliga. Slutligen landade studien i att det är viktigt att eftersträva en balans mellan effektivitet och integritet.

Artificial intelligence (AI) has become an increasingly used technology in today's society. In recent years, AI systems have even begun to be used to create creative works, so-called creative AI. This development gives rise to a number of different copyright challenges, especially if it is at all possible that such cultural objects can be protected by copyright. In light of the increased use of creative AI, the thesis aims to investigate the relationship between AI-generated cultural objects and copyright. To fulfill this purpose, three main questions are answered.   The first question that the thesis intends to answer is whether AI-generated works can be covered by copyright protection. The preconditions for protection are partly that the created cultural object must be covered by the concept of work, and partly must meet the requirement of originality, which is also considered to include a requirement of human creation. The inquiry takes support from EU law, among other things, which has clarified how these requirements are to be applied in a context where a technical aid is used.   The second issue of the thesis is aimed at such products that have been created by a more independent AI system and that should not be subject to copyright protection under the current system. Based on several different aspects, such as the motive and justification of copyright, it is investigated whether such cultural objects should also be covered by copyright. The thesis shows that there are things that speak both for and against an extended protection.   The design of a protection for AI-generated products is the work's third and final area of ​​investigation and is thus based on the premise that it is justified with an extended copyright protection. The study focuses on a number of different aspects that can be considered particularly relevant to discuss in the protection of AI-generated products, such as the time of protection and the subject of protection.   The thesis finds that it should be possible for AI-generated works to be covered by copyright, provided that there is room for a human being to make creative choices. Conversely, this should preclude that objects from more independent AI systems, which are becoming more common, should not be able to be protected by copyright. Such a conclusion also justifies a position regarding whether such works also should be covered by copyright. In order to promote investment, there may be reasons to extend protection, but it should be noted this can lead to human creatures becoming outcompeted. When designing the protection, this imbalance can be taken into account, for example by providing a shorter protection period. / Artificiell intelligens (AI) har börjat bli en alltmer använd teknik i dagens sam­hälle. På senare år har man till och med börjat använda AI-system för att skapa kreativa verk, så kallad kreativ AI. Denna utveckling ger upphov till en rad olika upphovsrättsliga utmaningar, särskilt om det överhuvudtaget är möjligt att sådana kulturföremål kan skyddas av upphovsrätten. Mot bakgrund av den ökade använd­ningen av kreativ AI syftar uppsatsen till att utreda förhållandet mellan AI-genererade kulturföremål och upphovsrätten. För att uppfylla detta syfte besvaras tre huvudsakliga frågeställningar. Den första frågan som undersökningen avser att besvara är huruvida AI-genererade verk kan omfattas av ett upphovsrättsligt skydd. Förutsättningarna för skydd är dels att det skapade kulturföremålet ska omfattas av verksbegreppet, dels att det ska uppfylla kravet på originalitet, vilket även anses innefatta ett krav på mänskligt skapande. Utredningen tar bland annat stöd i EU-rättslig praxis som har förtydligat hur dessa krav ska tillämpas i en kontext där ett tekniskt hjälpmedel används.     Undersökningens andra frågeställning tar sikte på sådana alster som skapats av mer självständiga AI-system och som inte torde kunna vara föremål för ett upphovs­rättsligt skydd enligt den nuvarande ordningen. Med avstamp i ett antal olika aspekter, såsom upphovsrättens motiv och rättfärdigande, utreds huruvida även sådana kulturföremål bör omfattas av upphovsrätten. Undersökningen visar på att det finns saker som talar såväl för som mot ett utvidgat skydd.   Utformningen av ett skydd för AI-genererade alster är arbetets tredje och sista undersökningsområde och bygger alltså på förutsättningen att det är motiverat med ett utvidgat upphovsrättsligt skydd. Undersökningen fokuserar på en rad olika aspekter som kan anses vara särskilt relevanta att diskutera vid ett skydd för AI-genererade alster, såsom skyddstiden och skyddssubjektet.   Förevarande undersökning konstaterar att det torde vara möjligt för AI-genererade verk att omfattas av upphovsrätten under förutsättningen att det finns utrymme för en människa att ta kreativa val. Motsatsvis torde detta utesluta att föremål från mer självständiga AI-system, som börjar bli allt vanligare, inte bör kunna skyddas upp­hovsrättsligt. En sådan slutsats motiverar även ett ställningstagande huruvida även sådana alster bör omfattas av upphovsrätten. För att främja investeringar kan det finnas skäl att utvidga skyddet, men hänsyn bör tas till att det kan leda till att mänskliga kreatörer kan konkurreras ut. Vid utformningen av skyddet skulle man kunna ta hänsyn till denna obalans, exempelvis genom att ge en kortare skyddstid.

We have determined that both active listening and a good balance between inquire/advocate are key factors to increasing a group's performance by increasing its collective intelligence. The degree of a group’s active listening determines how engaged the members are by showing each other that everyone's ideas are equally valuable. Active listening helps the social processes every group goes through when tackling a problem or task. The balance between inquire/advocate is important to a group’s understanding and decision making when handling a problem or task. Inquire is used to create a shared understanding while advocate is voicing ideas. When the scale tips too much on either side the group’s performance decreases. / Vi har kommit fram till att både aktivt lyssnande och en bra balans mellan inquire/advocate är viktiga faktorer för att öka en grupps prestation genom den kollektiva intelligensen. Graden av en grupps aktiva lyssnande avgör hur engagerade medlemmarna är genom att visa varandra att allas idéer är lika värdefulla. Aktivt lyssnande hjälper de sociala processer som varje grupp går igenom när man tar itu med ett problem eller en uppgift. Balansen mellan inquire/advocate är viktig för en grupps förståelse och beslutsfattande när man hanterar ett problem eller en uppgift. Inquire används för att skapa en gemensam förståelse medan advocate uttrycker idéer. När vågen tippar för mycket på vardera sidan minskar gruppens prestation.