Tidigare forskning har visat att kreativt matematiskt grundat resonerande (CMR) är en mer effektiv metod än algoritmiskt resonerande (AR) för att lära sig matematik. Kognitiv förmåga samt personlighet har också visats påverka inlärningen. Syftet med denna studie var att jämföra effekten av två olika matematiska inlärningsmetoder och undersöka deras förhållande till kognitiv förmåga samt personlighetsdraget Need for cognition (viljan att kognitivt elaborera). Två grupper bestående av  gymnasieelever (N = 132) fick öva med två olika metoder, AR eller CMR.. En vecka senare genomförde båda grupperna samma matematiktest. Resultaten visade att de som övat med CMR presterade signifikant bättre än de som övat med AR. Kognitiv förmåga predicerade resultat på matematiktestet i båda grupperna. Resultaten är linje med tidigare forskning. Need for cognition predicerade enbart testresultat i CMR-gruppen. / Previous studies have shown that creative mathematical grounded reasoning (CMR) is a more effective method than algoritmic reasoning (AR) when it comes to learning mathematics. Moreover cognitive ability and personality have been shown to impact on learning. The aim of the present study is to replicate previous studies where CMR, and the relation to cognitive ability, have been investigated, and to examine the impact of the personality trait Need for cognition (an individual’s tendency to engage in and enjoy effortful thinking) for learning. Two groups of upper secondary school pupils (N = 132) practiced with two different methods, CMR and AR. One week later both groups took the same mathematical test. The results showed that the CMR-group performed significantly better than the AR-group. Cognitive ability predicted results on the mathematical test in both groups. The results is in line with previous studies. Need for cognition only predicted test results in the CMR-group.

Abstract   Artificiell Intelligens, eller AI, är ett ord som ofta nämns i datalitteraturen nu för tiden. Så har det också varit vid några tillfällen förr i datorernas historia, men då har förväntningarna inte infriats. Hur diskuterar branschfolk AI nu för tiden? Användning utav AI inom samhället, så som självkörande bilar, sjukvård, forskning, AI inom internet och mycket annat, innebär också att ökningen av diskussioner kring AI inom fackpressen har ökat. Idag används AI mer än vad människor vet, när vi handlar något på internet via mönsterigenkänningskontroller, röntgenbilder som kontrolleras av en AI, en chatbot på nätet, självkörande bilar osv. De flesta har till och med en AI med sig varje dag i form av en Iphone där den virtuella assistenten Siri är en form av AI. Med denna ökning av AI, så har det också framförts en hel del kritik vilket diskuteras i den här uppsatsen. En av de mest självklara kritikerna är förstås om AI-tekniken är säker, och att om vi människor har, och kommer att ha tekniken under kontroll i framtiden. Syftet med denna B-uppsats är att forska fram vilka teman som finns inom AI i fackpressen, närmare bestämt computersweden.idg.se. Hur AI diskuteras i fackpressen, vad journalister skriver om AI, vilka problem och möjligheter som nämns. Studien bygger på en kvalitativ studie av artiklar som innehåller termerna ”AI” eller ”artificiell intelligens” och olika användningsområden. Computersweden.idgb.se har använts som datakälla. Hur AI diskuteras inom fackpressen varierar beroende på vilket tillämpningsområde eller bakomliggande teknik som diskuteras. Kortfattat, vad denna studie visar är att man inte diskuterar riskerna och kritiken kring AI jämfört med hur man diskuterar den senaste tekniken och användningen av AI i framtiden. Möjligheterna och den senaste tekniken om AI överskuggar till stor del konsekvenstänkandet och riskerna med AI.    Nyckelord: AI, Artificiell intelligens, maskininlärning, expertsystem, neurala nätverk, fackpress, ComputerSweden.

No description available.

Sambandet mellan emotionella kompetenser och svåra besked är ett relativit outforskat område, den tidigare forskningen har bedrivits i huvudsak inom vårdvetenskap. I denna studie studeras vilka emotionella kompetenser respondenterna anser sig behöva för att kunna lämna svåra besked och vad ett svårt besked är enligt deras uppfattning. Instrumenten som användes var en semistrukturerad intervjuguide och en enkät. Fem respondenter fick svara på frågor gällande svåra besked och fylla i en enkät som belyste emotionella kompetenser. Resultatet visar att de anser att svåra besked är ett komplext ämne och beror på situationen och hur avsändaren och mottagaren uppfattar innehållet i budskapet. De hade en samsyn på 11 av 25 emotionella kompetenser som de ansåg behövdes för att kunna lämna svåra besked. De var: emotionell medvetenhet, korrekt självbedömning, pålitlighet, noggrannhet, innovationsförmåga, engagemang, optimism, förstå andra, serviceorientering, samverkan och samarbete samt teamförmåga.

Purpose The purpose of the project was to investigate how a chatbot, based on the swedish version of Microsoft Bot Framework handles language based varieties of the users questions. This is to provide an overview of how Microsoft Bot Framework works. Method In order to answer the issues and thereby fulfill the purpose of the report, a case study based on the information on parts of the information that was available on the web page for The Courts of Sweden.. A qualitative, experimental study was made where the intelligence in Microsoft Bot Framework’s chatbot technology was tested within the categories of misspelled words, use of synonyms, randomised word order and added contextual and emotional phrases. The research began with the development of two artefacts, one question collecting web crawler and an alternative chatbot, GORCh, that entirely lacks the intelligence that the test should cover. Apart from GORCh, a human respondent was also brought in. These two were used to demonstrate the human intelligence, providing a tool to show whether Microsoft Bot Framework has it. Later, questions and their earlier mentioned variations where created using GORCh and subsequently asked to all respondents. Finally, the answers were analyzed in order to answer the issues. Result There were no case where Microsoft Bot Framework acted in the way expected if it would’ve had intelligence. Hence, the test cannot show any case where such intelligence is used for the cases tested for. Implications It is fully possible to compensate for many of these cases, for example by entering more questions or using Microsofts other tools. This does, however, require manual work from the one who implements a chatbot built on Microsoft Bot framework.. Limitations The test was only done on Microsofts Swedish chatbot service. It does not cover intelligence in any other language. The test only covers questions to a chatbot that is limited to answering one specific subject. / Syfte Projektets syfte var att undersöka hur en chatbot byggd på Microsoft Bot Framework hanterar språkliga varianser av användarens frågor. Detta för att ge en bild av hur Microsoft Bot Framework fungerar. Metod För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet gjordes en fallstudie utifrån delar av den information som fanns tillgänglig på Sveriges Domstolars webbplats. En kvalitativ, experimentell studie gjordes där intelligensen i Microsoft Bot Frameworks chatbotsteknik undersöktes med avseende till framförallt felstavade ord, synonymer, slumpordnad ordföljd och adderade känslofraser. Undersökningen började med att två artefakter togs fram, en frågesamlande web crawler och en alternativ chatbot, GORCh, som helt saknar en sådan form av intelligens som testet undersöker. Utöver GORCh togs även en mänsklig respondent in, detta för att ge ett mått på vad mänsklig intelligens åstadkommer och således ge en skala för vad Microsoft Bot Framework borde åstadkomma om den har mänsklig intelligens. Efter det användes GORCh för att ta fram frågor med tidigare nämnda varianser. Dessa ställs sedan till övriga respondenter. Slutligen analyserades svaren från samtliga respondenter för att kunna besvara forskningsfrågorna. Resultat Det fanns ingen meningsvarians där Microsoft Bot Framework svarade som om en intelligent tolkning hade skett. Därför kan inte testet visa på att det finns en inbyggd simulerad intelligens för att tolka de meningsvarianser som testades. Implikationer Det är fullt möjligt att kompensera för många av fallen, exempelvis genom att fylla i fler frågor eller genom att använda Microsofts andra verktyg. Detta kräver dock manuellt arbete från den som vill implementera en chatbot byggd på Microsoft Bot Framework. Begränsningar Testet gjordes enbart på Microsofts svenska chatbottjänst. Det täcker inte intelligent tolkning på något annat språk. Testet täcker enbart frågor på en chatbot som kan besvara ett enskilt ämne.

<p>Jag har i min uppsats studerat begreppet intelligens utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. Mitt syfte med denna uppsats är att beskriva de sju intelligenserna med fokus på den musikaliska intelligensen. Jag har även tittat på hur musiken påverkar inlärningen i skolan och hur man kan använda sig av musik som ett hjälpmedel i undervisningen. Arbetet bygger på kv</p>

<p>Att se varje elev är en viktig del av läraryrket, och som lärare bör man sträva efter att möta alla elever på deras egen nivå och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fåtal studier genomförts kring elevers olika lärstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset väcktes således att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan på elevernas inlärning. Därmed kommer studien att behandla elevers olika sätt att lära, olika intelligenser och miljön i lärandesammanhang.</p><p>Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet därför utfördes en intervjuundersökning då det ansågs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lärare som alla arbetar i grundskolans tidigare år intervjuades. De frågor som legat till grund för examensarbetet är följande: Hur tar man tillvara på elevers olika sätt att lära? Vilka faktorer har betydelse för att utveckla en stimulerande klassrumsmiljö? Vad krävs för att skapa en klassrumsmiljö anpassad efter elevers olika behov?</p><p>Något som framkommit i både litteraturen och i vår intervjuundersökning är att varje människa har sitt eget unika sätt att lära och att alla använder sig av olika sätt eller strategier vid olika tillfällen. Exempelvis så är en del människor väldigt praktiska eller så kallat spatialt intelligenta, de målar och ritar gärna och tänker i bild och form, andra människor är mer logisk-matematiska och är bra på att räkna och föredrar abstrakt tänkande. (Stensmo 1997). Studien visar också att lärarna medvetet utformat sin undervisning om än i olika utsträckning. Däremot finns ingen medveten koppling till just Howard Gardners (1998a) intelligenser hos någon av lärarna men flertalet av dem har intelligenserna i åtanke i sitt dagliga arbete. Gemensamt hos dem alla är att de medvetet har utformat klassrumsmiljön för att försöka tillgodose alla elevers olika behov och sätt att lära.</p><p>Samhällets utveckling sker i allt snabbare takt vilket gör att skolan bör kunna anpassas efter de förväntningar som ställs på individen. Så småningom skall eleverna möta morgondagens samhälle och för att de på bästa tänkbara sätt skall kunna kliva in i vuxenlivet, så bör de erbjudas goda förutsättningar för att lyckas. En djupare insikt har givits för hur viktigt det är att lärare ständigt fortsätter att utvecklas i sin lärarroll och vikten av att förstå att ingen kan göra allt men att alla kan göra något.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra uttryckningspoliser i Värmland upplever den emotionella intelligensens betydelse i deras vardagliga arbete. Poliser utsätts dagligen för si-tuationer, där de konfronteras av både sina egna och andras känslor. Polis är ett högriskyrke, därför är det viktigt att förebyggande åtgärder är i fokus. Vi anser att det är intressant att un-dersöka hur poliser uppfattar och värderar betydelsen av känslor i arbetet. Vår undersökning är en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med att de intervjuade upplever att det är mycket viktigt att vara medveten om sina känslor och att kunna styra dem, i arbetet som polis. Att läsa av, och skapa förståelse, för andras beteende och käns-lor har stor betydelse i polisernas arbete. Vi ser att det sociala stödet är av stor vikt för att kla-ra av att hantera känslor som följer efter svåra situationer. Stödet och kommunikationen från kollegor beskrivs som det mest betydelsefulla för våra intervjupersoner. Att vara medveten om sina känslor och att bearbeta påfrestande händelser är mycket viktigt. Samtliga poliser menar att de ständigt reflekterar över sina känslor, vilket leder till utveckling och förståelse.</p>

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling. Vidare presenteras projekt Charlie och forskning kring projektets effekter. Fältstudien består av en observation av lärare och elever under en Charlie- lektion, samtal med klassläraren efter lektionen samt enkätundersökningar av lärares och elevers attityder till projektet. Social och emotionell utveckling i skolan är viktigt på grund av att detta är en förutsättning för lärande. Vidare är kommunikation och trygghet i gruppen en förutsättning för att utvecklas. Ett medvetet och regelbundet arbete av elevernas emotionella utveckling förekommer dock i liten utsträckning. Bland eleverna finns intresse av att samtala kring frågor som rör livet, känslor, relationer och värdegrunden. Konkreta material, som projekt Charlie, kan hjälpa lärarna att genomföra dessa samtal. För att arbetet ska ge effekt krävs dock att läraren är engagerad i arbetet och visar ett genuint intresse gentemot eleverna samt deras tankar, känslor och förslag till lösningar på problem.

Att se varje elev är en viktig del av läraryrket, och som lärare bör man sträva efter att möta alla elever på deras egen nivå och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fåtal studier genomförts kring elevers olika lärstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset väcktes således att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan på elevernas inlärning. Därmed kommer studien att behandla elevers olika sätt att lära, olika intelligenser och miljön i lärandesammanhang. Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet därför utfördes en intervjuundersökning då det ansågs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lärare som alla arbetar i grundskolans tidigare år intervjuades. De frågor som legat till grund för examensarbetet är följande: Hur tar man tillvara på elevers olika sätt att lära? Vilka faktorer har betydelse för att utveckla en stimulerande klassrumsmiljö? Vad krävs för att skapa en klassrumsmiljö anpassad efter elevers olika behov? Något som framkommit i både litteraturen och i vår intervjuundersökning är att varje människa har sitt eget unika sätt att lära och att alla använder sig av olika sätt eller strategier vid olika tillfällen. Exempelvis så är en del människor väldigt praktiska eller så kallat spatialt intelligenta, de målar och ritar gärna och tänker i bild och form, andra människor är mer logisk-matematiska och är bra på att räkna och föredrar abstrakt tänkande. (Stensmo 1997). Studien visar också att lärarna medvetet utformat sin undervisning om än i olika utsträckning. Däremot finns ingen medveten koppling till just Howard Gardners (1998a) intelligenser hos någon av lärarna men flertalet av dem har intelligenserna i åtanke i sitt dagliga arbete. Gemensamt hos dem alla är att de medvetet har utformat klassrumsmiljön för att försöka tillgodose alla elevers olika behov och sätt att lära. Samhällets utveckling sker i allt snabbare takt vilket gör att skolan bör kunna anpassas efter de förväntningar som ställs på individen. Så småningom skall eleverna möta morgondagens samhälle och för att de på bästa tänkbara sätt skall kunna kliva in i vuxenlivet, så bör de erbjudas goda förutsättningar för att lyckas. En djupare insikt har givits för hur viktigt det är att lärare ständigt fortsätter att utvecklas i sin lärarroll och vikten av att förstå att ingen kan göra allt men att alla kan göra något.