The purpose of the present study was to examine complex problem solving (CPS),emotional intelligence (EI) and creativity to further the knowledge aboutcompetencies that are important for the 21st century workplace. We hypothesizedthat CPS would be related to both creativity and EI. Furthermore, we hypothesizedthat age would show a negative relationship to CPS. 39 participants recruitedmostly from convenience sampling completed the CPS test, the creativity test andthe EI test at locations in Örebro and Stockholm. The results were analyzed withlinear and multiple regressions and showed that CPS significantly predictedcreativity and that CPS significantly predicted EI, with those two having a negativerelationship. A regression revealed that age significantly predicted CPS, with thosetwo having a negative relationship. It was theorized that working memory andintelligence were important factors explaining the regression of CPS and creativity.The unexpected negative relationship between CPS and EI was theoreticallyinvestigated, indicating that personality factors could have affected the results. / Syftet med den här studien var att undersöka komplex problemlösning (CPS),emotionell intelligens (EI) och kreativitet för att främja kunskapen om kompetensersom är viktiga för 2000-talets arbetsplats. Vår hypotes var att CPS skulle vararelaterat till både kreativitet och till EI. Dessutom var en hypotes att ålder skulleha en negativ relation till CPS. 39 deltagare rekryterade främst frånbekvämlighetsurval genomförde CPS-testet, kreativitets testet och EI-testet iÖrebro och i Stockholm. Resultaten analyserades med linjära och multiplaregressioner och visade att CPS signifikant predicerade kreativitet och att CPSsignifikant predicerade EI, med ett negativt förhållande. En regression visade attålder signifikant predicerade CPS, med ett negativt förhållande. Teoretiskaförklaringar gavs att arbetsminne och intelligens var viktiga faktorer somförklarade regressionen av CPS och kreativitet. Det oväntade negativa sambandetmellan CPS och EI undersöktes teoretiskt vilket antydde att personlighetsfaktorerkan ha påverkat resultaten.

No description available.

Title:  Emotional Intelligence - A study based on the relationship between real estate agents and emotional intelligence Level: Final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration  Authors: Julia Sjöblom and Nicklas Kling Supervisor: Jonas Kågström Date: 2021 June    Aim: The purpose of the study is to investigate if and how emotional intelligence affects the real estate agent's work performance. Method: The study used a quantitative research method done with “"Trait Emotional Intelligence Questionnaire" short form” designed as an survey and this was sent out to real estate agents that are based in Sweden.  Result and conclusion: The results of the study show that there exists correlations between Trait EI and real estate brokers work performances. There are correlations between subcategories sociability, self-control, emotionality but there is no correlation to wellbeing on the subscale level. This means that real estate agents who are skilled in social contexts, has easy to interact with other people and are good listeners are more likely to perform better at work. Contribution of the thesis: This study contributes to business economics research by examining how emotional intelligence affects real estate agents' sales performance. Suggestions for future research: Based on the results this study, it would be interesting for further research to investigate the subcategory sociability. Another suggestion is to use Trait Emotional Intelligence Questionnaire measuring instrument in the same industry as this study to find similarities or differences with our results. Finally, further research is proposed regarding the possibility of developing the levels of emotional intelligence to see how this would affect work performance as a real estate agent. Keywords: Emotionell intelligens, Trait emotionell intelligens, Work performance, "Trait Emotional Intelligence Questionnaire", Real estate agent

Syftet med detta examensarbete är ta reda på vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mån den går att påverka. Resultatet visade att matematiklärarna som ingår i denna undersökning ansåg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansåg sig arbeta med att främja denna förmåga hos sina elever. Ett undersökningsformulär med fem sk rika matematiska problem gavs därför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lämplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formuläret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat på problemlösning i en grupp om 12 elever som får sin skolundervisning på Ungdomsalternativet. Efteråt fick även denna grupp besvara samma undersökningsformulär som den ovannämnda elevgruppen. Resultatet skilde sig avsevärt mellan grupperna. I den senare elevgruppen växte problemlösare fram. / Syftet med detta examensarbete är ta reda på vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mån den går att påverka. Resultatet visade att matematiklärarna som ingår i denna undersökning ansåg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansåg sig arbeta med att främja denna förmåga hos sina elever. Ett undersökningsformulär med fem sk rika matematiska problem gavs därför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lämplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formuläret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat på problemlösning i en grupp om 12 elever som får sin skolundervisning på Ungdomsalternativet. Efteråt fick även denna grupp besvara samma undersökningsformulär som den ovannämnda elevgruppen. Resultatet skilde sig avsevärt mellan grupperna. I den senare elevgruppen växte problemlösare fram.

Bakgrund      Generativ artificiell intelligens (GAI) är modeller som skapar nytt material som tidigare inte funnits. GAI kan användas för materialframställning och tidsbesparing och underlättas av kunskaper inom prompt engineering.       Syfte      Syftet med denna studie var att undersöka hur och för vilka ändamål generativ AI används inom logopedi idag samt kartlägga och inventera nuvarande användning av GAI bland verksamma logopeder. Syftet var vidare att sammanfatta de strategier som används för att underlätta användningen av GAI för logopeder. Slutligen eftersträvades att lyfta fram risker som framförts i litteratur eller kommentarer från deltagare så att de kan has i åtanke i utvecklingen framöver.       Metod      En blandad metod med enkät och intervjuer genomfördes. Enkäten distribuerades via sociala medier för att fånga upp så många logopeder som möjligt och svaren beskrevs deskriptivt. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyseras med kvalitativ innehållsanalys.       Resultat       De logopeder som använder GAI i sitt yrke beskriver fördelar och begränsningar med användningen. Analysen av intervjuerna resulterade i fyra teman: ”Ändamålet för användning av generativ AI inom logopedi”, ”Promptprocessen, strategier och utmaningar”, ”Utmaningar med GAI-användning inom logopedi” och ”AI:ns potential och framtid inom logopedi”.       Slutsatser       Användning av GAI har fördelar vad gäller materialframställning och tidsbesparing för logopeder. För att optimera användningen av GAI gynnas användaren av att ha kunskaper inom prompt engineering. Material som framställs med hjälp av GAI bör alltid granskas för att undvika användning av bristfälligt material. Det är alltid användaren som bär huvudansvaret.

Sedan 1981 har ledarutbildningen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) varit en grundkurs för blivande officerare och är idag ett mycket använt koncept även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kursens mål är i enlighet med inbjudan bl.a. att få ökad förmåga att arbeta med reflektion, förstå känslors inverkan, kunna ta och ge utvecklande feedback, förstå hur värderingar påverkar ledarskap samt förstå behovet av olika ledarstilar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det förelåg skillnad i följande variabler: ledarintelligens (emotionell, rationell och själslig intelligens), självkänsla (bas-, förvärvad och prestationsinriktad) och personlighetsdrag före resp. efter deltagande i UGL. Ledarintelligens är en ny ledarskapsmodell (Ronthy, 2006) och ett frågeformulär som bygger på denna teori är under utveckling. Ett annat syfte med studien var därför att undersöka begreppsvaliditeten hos detta instrument. Studien omfattade 125 ledare (M = 38,5 år, SD = 7,8), varav 82 kvinnor. Samtliga genomgick ledarutvecklings­programmet UGL under 2011. Tre självskattningsformulär användes i studien.  Före och direkt efter utbildningen undersöktes samtliga variabler, efter sex månader endast ledarintelligens. Resultatet visade signifikant skillnad före resp. direkt efter utbildning gällande emotionell intelligens, rationell intelligens, själslig intelligens, bassjälvkänsla, bitterhet, psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet samt social konformitet. De självskattade ökningarna i ledarintelligens kvarstod i nivå efter sex månader. Resultat från korrelationsprövningar indikerade teoretiskt rimliga samband. Då den självskattade nivån av den emotionella, den rationella samt den själsliga intelligensen uppmätte högre resultat efter deltagande i UGL i föreliggande studie, verkar det som att denna kompetensutvecklingsinsats möjligen kan ha bidragit positivt till ökad ledarintelligens hos deltagarna. / Since 1981 the leadership training UGL (Understanding Group and Leader) has been used as a basic course for new officers, and it´s today a frequently applied concept even in the commercial sector and public administration. The objectives of the course is, in accordance with the invitation to improve the participants’ abilities working with reflections, understanding the influence of emotions, providing developing feedback, understanding how our values influence leadership as well as understanding the needs of different leadership styles. The aim of the present study was to evaluate if there was a difference in the following variables: leadership intelligence (emotional, rational and spiritual intelligence), self-esteem (basic, earning and performance-based) and personality traits, before and after participating in UGL. The leadership intelligence is a new leadership model (Ronthy, 2006), and a questionnaire based on this theory is in progress. An additional aim of this study was to investigate the construct validity of this instrument. The study included 125 participants (M = 38,5 years, SD = 7,8), whereof 82 women. Everyone participated in the leadership development program UGL in 2011. Three self-assessment forms were used in the study. Before and immediately after the leadership training all variables were evaluated, after six months only leadership intelligence was evaluated. The results showed significant differences before and after participation in emotional intelligence, rational intelligence, spiritual intelligence, basic self-esteem, embitterment, psychic trait anxiety, stress susceptibility and social desirability. The self-estimated increases in leadership intelligence were still at similar levels after six months. Results from correlation tests indicated theoretical plausible correlations. In the present study the self-rated emotional, the logical, as well as the spiritual intelligence measured higher after participation in UGL. This professional development program may have contributed in a positive direction to increase employees’ leadership intelligence.

Intelligens handlar om förmågan att förstå, lösa problem, planera, tänka abstrakt, bearbeta information, tillgodogöra sig ny kunskap, samt förmågan att anpassa sig till sin miljö. Tidigare studier visar att kvällsmänniskor har högre IQ än morgonmänniskor. En orsak är att intelligenta personer är mer progressiva. Studier visar också att det inte finns könsskillnader i IQ. I denna studie undersöks om det finns ett samband mellan intelligens och dygnsrytm, samt mellan intelligens och faktiska sovtider. Ett annat syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns skillnader i intelligens mellan män och kvinnor. Experimentet bistod av 250 deltagare, varav 151 kvinnor och 99 män i åldrarna 15-60. Ravens Standard Progressive Matrices användes för att mäta deltagarnas IQ. Morningness-Eveningness Questionnaire (MEQ) användes för att ta reda på deltagarnas dygnsrytm, och deltagarnas faktiska sovtider skrevs i timme och minut. Resultaten visade att kvällsmänniskor har i genomsnitt högre IQ än morgonmänniskor. Ett samband mellan deltagarnas faktiska sovtider och IQ fanns inte. Vidare visade resultaten att det inte finns någon skillnad i IQ mellan män och kvinnor.

I denna uppsats undersöks fenomenet artificiell intelligens och vilken funktion den i dagsläget fyller för företag. Uppsatsens första del består av en förstudie där begreppet artificiell intelligens (AI) reds ut. Förstudien skapar en bättre förståelse för AI - vilken kombineras med teori kring teknikimplementering hos företag för att skapa en analysmodell, som i uppsatsens andra del appliceras på fallföretaget Zecobyte. De slutsatser som slutligen nås är att Zecobyte arbetar med AI-teknologi, men att tekniken egentligen inte skiljer sig något särskilt från någon annan typ av IT-teknologi. De utvecklar innovativa produkter, vilka utnyttjar Big Data fenomenet, med olika kundnyttor vilka även de inte skiljer sig markant från de kundnyttor som genereras från annan IT-teknologi. Vi konstaterar även att det finns mycket potential hos AI och avslutar med att öppna upp för fortsatta studier inom området.

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta använda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsägbara, vilket är väldigt tydligt för sportspel. Det här arbetet har utvärderat ifall inlärningstekniken Q-learning är bättre på att spela fotboll än en regelbaserade tekniken tillståndsmaskin. För att utvärdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. Där de båda lagen har använts sig av varsin teknik. De båda lagen har sedan spelat 100 matcher mot varandra för att se vilket lag/teknik som är bäst. Statistik ifrån matcherna har använts som undersökningsresultat. Resultatet visar att Q-learning är en bättre teknik då den vinner flest match och skapar flest chanser under matcherna. Diskussionen efteråt handlar om hur användbart Q-learning är i ett spelsammanhang.

Gifted education is a subject for research extensively explored internationally, but in Sweden,the research on giftedness is less extensive. This study examines current theories regarding giftedness and intelligence, as well as some teaching methods used when teaching gifted children. Using the theoretical framework provided by research into intelligence and cognition, seveninterviews with active teachers at the Swedish upper secondary school level regarding their notions of giftedness and how they handle such students are analyzed. The aim is to compare the discourse regarding giftedness and intelligence in academic cognitive research to the discourse in teaching. A comparison of the working environment as related by sevenupper secondary school teachers with research and Swedish Board of Education mandates showsthat there is a discrepancy between the notion of giftedness provided by academia and the notion expressed by the Swedish Board of Education while the interviewed teachers’ notions match the academic definition fairly well.