Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om synen på begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvärlden. För att få svar på mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie där jag har intervjuat elever, lärarstudenter och lärare. Resultatet visar att synen på vad intelligens är förändras med ålder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmärksamma en trend där uppfattningar förändras från eleverna via studenterna till lärarna. Eleverna anser t.ex. att intelligens är ett resultat av en stor kunskapsmängd, d.v.s en kvantitativ inställning, medan lärarna i stället ser intelligens som mer komplex och kunskap som något kvalitativt snarare än kvantitativt. Studenterna har en uppfattning som befinner sig där emellan. I analysen antyds att den kontext i vilken personerna lever spelar en stor roll för uppfattningarna. Elevernas uppfattningar återspeglar det sammanhang där de vanligen vistas, där skolan är främsta inlärningsmiljö och där användningen för kunskaperna också riktar sig mot att klara av skolarbetet. Lärarna, som har mer erfarenhet än eleverna och som har märkt behovet av kunskapens olika former i livets olika situationer, har därmed också en betydligt vidare uppfattning. Återigen har studenterna en uppfattning som befinner sig mitt emellan dessa upfattningar i och med att de också lever i en kultur som är ett mellanting mellan eleverna och lärarnas, vad gäller uppfattningar och värderingar.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur arbetet kring social träning ser ut i några fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssätt har de i verksamheterna? Jag syftar också till att genom detta arbete utveckla mig själv som fritidspedagog inom detta område då den sociala träningen påverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkätfrågor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete är att jag har fått svar på hur det ser ut i några fritidshem angående den sociala träningen. Jag har fått veta vad pedagogerna anser att social träning är, de anser att det är viktigt och att det är en stor del av fritidshemmet. Informanterna menar att pedagogerna på ett fritidshem ska vara medvetna, rätt utbildade och ta sitt uppdrag på allvar. Slutsatserna av detta arbete är att fritidspedagogerna som jag har intervjuat har med den sociala träningen i sina verksamheter, med eller utan speciella metoder, och även om de inte är helt nöjda med hur allting ser ut idag är de positiva till att arbeta med social träning och vill förbättra sig. Jag har också fått fram att fritidspedagogernas tankar angående den sociala träningen i stor del överensstämmer med vad forskningen säger. För att ge ett exempel så tycker alla informanter som jag har intervjuat att den sociala träningen på fritidshemmet är viktig och Birgitta Kimber (2007, s 5) skriver ”Att kunna skapa och bevara relationer är något av det viktigaste vi kan lära oss för att få ett fullödigt liv”.

No description available.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begåvning och begåvade elever samt perspektiv på deras tillvägagångssätt för att stimulera begåvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor. Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger på tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fältanteckningar. Utifrån dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar: Variation av gruppsammansättningar kontra individuellt arbete, arbetssätt och digitala hjälpmedel Nivågrupperingar av klasserna och gruppering av begåvade elever Utmaningar i skolarbetet Samarbete mellan skola och hem Studien visar att det största arbetet med begåvade elever generellt gäller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde även vissa specifika tillvägagångssätt urskiljas.

Europaparlamentet definierade år 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den föränderliga värld vi lever, vilket har påverkat innehållet i den nya läroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende på digital kompetens. Parallellt med att fokus ökar på den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intåg i våra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försäljningsprognoser kommer ännu fler att säljas de kommande åren. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna är ett digitalt verktyg som många lärare behöver lära sig hantera, och syftet med denna studie är att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan användas i grundskolans undervisning, och vilka lärstilar som stimuleras med utgångspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker också besvara frågan hur lärarens utbildning på de interaktiva skrivtavlorna påverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna. Resultatet baseras på nio klassrumsobservationer på två olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lärarens utbildningsnivå på den interaktiva skrivtavlan påverkar sättet denna används på i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men också att den grundläggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, särskilt när läraren inte har fått så mycket utbildning på den interaktiva skrivtavlan. / 2010ht4749

Lic.-avh. Västerås : Mälardalens högskola, 2004.

Sambanden mellan emotionell intelligens (EI) och ledarstilar, som de definieras i The Full Range Leadership Model (Bass & Avolio, 1994), undersöktes  hos chefer inom en svensk kommun. Cheferna besvarade en elektronisk enkät där EI mättes med Schutte Emotional Intelligence Scale (SEIS) och ledarstil med Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) Form 6S. Nivån hos EI låghögre än i en tidigare svensk studie av chefer inom andra organisationer. Låt-gå-ledarstil uppvisades i avsevärt lägre grad än transformativt och transaktionellt ledarskap. Högre EI uppvisades av chefer som tillämpade mer avtransformativt ledarskap och mer av transaktionellt ledarskap. Det noteradesinget samband mellan EI och lå-gå-ledarskap. Kvinnor uppvisade högre EI än män. Ålder och erfarenhet saknade samband med EI och ledarstil. Mätinstrumentens reliabilitet visade sig vara god för SEIS, men sämre för MLQ och dessutom olika god för komponenterna i MLQ. Detta kan ha påverkat förutsättningarna för att urskilja samband. Att transformativt ledarskap får högt samband med EI kan förklaras av att de sociala komponenterna i EI enligt SEIS liknar de som utmärker transformativt ledarskap enligt MLQ.

Social intelligens och optimism har visat sig ha goda effekter på många områden, däribland på upplevd arbetstillfredsställelse. Däremot verkar det inte finnas studier som undersökt hur både social intelligens och optimism påverkar arbetstillfredsställelse på svenska arbetsplatser. Föreliggande studie hade därför i syfte att undersöka hur social intelligens och optimism påverkar arbetstillfredsställelse, i en svensk kontext. En nätbaserad enkät distribuerades ut på sociala medier där yrkesverksamma personer över 18 år fick skatta sin upplevda optimism, sociala intelligens och arbetstillfredsställelse. Deltagarna i studien bestod av 132 individer i åldrarna 20 till 64 år. Resultatet visade att optimism hade ett signifikant samband med arbetstillfredsställelse, men social intelligens hade inte ett signifikant samband med arbetstillfredsställelse. Vidare visade resultatet att optimism var den starkaste prediktorn för arbetstillfredsställelse i studien och att variabeln kön även var en signifikant prediktor. Slutsatsen är att optimism och kön har betydelse för att individer ska uppleva högre arbetstillfredsställelse. Detta innebär att högre nivåer av optimism kan leda till högre arbetstillfredsställelse och att män upplever högre arbetstillfredsställelse än kvinnor. Faktorer som kan ha påverkat resultatet för studien diskuteras och vidare studier där variablerna undersöks tillsammans och där hänsyn tas till fler bakgrundsvariabler föreslås.

Titel: Chattbot den digitala kundtjänstmedarbetaren: En kvalitativ studie kring hur lojalitetsfaktorerna påverkas av konsumentmötet med en chattbot. Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomiinriktning marknadsföring, 15hp Författare: Sara Ahlström & Patricia Jansson Nyckelord: Varumärkeslojalitet, artificiell intelligens, chattbot   Syfte: Syftet med studien är att ur ett business-to-consumer perspektiv genomföra en djupgående undersökning av hur faktorerna bakom varumärkeslojalitet påverkas av konsumentmötet med en chattbot. Genom den ökade förståelsen eftersträvas att utveckla ett teoretiskt ramverk.   Metod: Studien är av det kvalitativa slaget och har genomförts med en abduktiv forskningsansats. Studiens slutliga resultat grundar sig i genomförda datorbaserade chattintervjuer med konsumenter.   Slutsats: Utfallet av studien har utökat förståelsen för hur faktorerna vilka ligger till grund för byggandet av varumärkeslojalitet förändras med den digitala teknologin chattbots. Genom studien har en förståelse för vilka komponenter bakom lojalitetsfaktorerna som är av stor vikt. Viktiga komponenter vilka uppmärksammats är utfallet av chattbotens service-kvalité bestående av kundnöjdhet och förtroende, och kvalité av interaktionen bestående av kommunikation och personlighet   Kunskapsbidrag: Praktiska och teoretiska kunskaper kring chattbots påverkan på kundnöjdhet, relationer, kommunikation och avsaknaden av den mänskliga kontakten har lyfts fram. Genom det teoretiska ramverket belyses viktiga delar att ta hänsyn till kring skapandet och utvecklandet av chattbots, vilket är av betydelse för företag som vill skapa en positiv upplevelse i mötet med den digitala medarbetaren

With the advancement of artificial intelligence, there are new complications surfacing for managers today. Data analytics are increasingly important in order to make rational decisions. However, in order to be able to succeed as a manager in this new era, they need to be able to make man and machine work alongside each other. The purpose of this literature study is to present the changes that has occurred during AI’s ever-growing presence within organizations. How its impact has changed, and how it will continuously change managers’ leadership over time. The methodology used in the literature study is that of an inductive approach, with grounded theory as a basis in order to achieve the mapping of the research done by others up until this point. The 42 articles that the mapping consists of were concentrated down to ten variables that showcase the result of our study. In particular, variables such as: recruitment and bias, the managers’ crucial role as the process leader and the cooperation between human resources and AI were some of the more defining results. From the findings we were able to draw several conclusions. Managers need to develop and change their leadership in order to reduce fear and uncertainties, thus resulting in an easier implementation of AI within the organization. As well as suggestions for further research, which consists of the involvement of bias for managers when recruiting with AI as a complementary tool.