Den föreliggande studiens syfte är att med utgångspunkt i svenskämnets didaktik relaterat till skrivprocessen undersöka aktuell forskning gällande hur generativ AI i olika former kan fungera som resurs för att främja elevernas lärande i skrivundervisningen på högstadiet. Denna systematiska litteraturstudie ämnar dels besvara hur generativ AI kan utveckla elevernas förmåga att skapa och bearbeta text inom ramen för skrivprocessen, dels hur generativ AI kan utgöra ett hinder för elevernas utveckling av kunskap och förmågor inom skrivprocessen. På grund av brist på forskning i en svensk högstadiekontext utgörs resultatet av internationella studier inom högre utbildning, som vi analyserar och kopplar till en svensk högstadiekontext i resultatdiskussionen. Å ena sidan visar resultatet att generativ AI kan utgöra möjligheter i skrivprocessen genom att fungera som idégenerator, skapa workflow, ge återkoppling, synliggöra lärandet, bidra till utveckling av metaspråk, samt skapa motivation och en känsla av sammanhang hos eleverna. Å andra sidan kan den generativa AI:n också vara ett hinder för utveckling av kunskap och förmågor genom att hämma elevernas kreativitet och personliga stil samt ge ensidig och felaktig återkoppling. Huruvida generativ AI utgör en möjlighet eller ett hinder visar sig i studierna vara delvis beroende av sammanhanget, delvis beroende av elevernas metakognitiva och självreglerande förmåga samt deras kritiska litteracitet. För att högstadieelevers lärande och kognitiva utveckling ska främjas av generativ AI konstaterar vi att lärarens didaktiska val blir avgörande. Om tillämpningen av generativ AI ska gynna elevernas lärande krävs det dessutom goda förutsättningar för att skrivundervisningen ska kunna fokusera på processen snarare än slutprodukten.

This qualitative study aims to examine the potential challenges consumers face regarding their integrity and personal autonomy due to the advancement of artificial intelligence (AI) in digital marketing. Technology is continuously developing, especially with the integration of AI-driven marketing strategies implemented by companies. Therefore the concerns regarding integrity and personal data information have become of vital importance. Thus this study aims to shed light on the challenges of consumers maintaining their personal autonomy and integrity with the help of a theoretical framework. The focus groups for the interviews were “young adults” and “middle-aged adults” to further analyze and compare the difference of attitudes between the two groups. The study came to a conclusion that there are significant differences between the two groups but also similarities. The main difference was that “young adults” have a more negative attitude toward AI, viewing it as a tool used to exploit data from consumers. A similarity found was that both subgroups are concerned about potential threats to their privacy, integrity and the lack of personal autonomy as a result of AI-systems in marketing.

Studies on using artificial intelligence in a military context often focus on either technical aspects or legal and ethical perspectives. There is, however, a gap in the current academic AI debate regarding one of the key components in all military operations: The officers in charge.  This study aims to analyze how Swedish officers think and perceive the introduction of AI in decision-making in a military context. How do they reason, in favor or against the use of AI on the battlefield?  A novel method within war science, the vignette survey, will be used to analyze how human-AI relationships are affected by an increased level of risk of loss of human life in three different vignettes. The findings in this study describe that officers trust AI to be used in military operations, regardless of the complexity or risk of the operation. As long as a human is in command.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar med IT ser på användningen av artificiell intelligens. Detta utfördes med hjälp av en kvalitativ studie där data samlades in från fem respondenter med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien som utfördes var en mindre fallstudie med en tidsram på 15 veckor. Målet med studien var att vidareutveckla det arbete och studier som tidigare har gjorts i ämnet.  De slutsatser vi kan dra från resultatet av studien är att arbetare inom IT-branschen är positivt inställda till användningen av artificiell intelligens på arbetsplatsen och ingen utbredd oro tycks finnas gällande risken att förlora arbetet till denna teknologi. Med detta sagt tycks arbetare se både fördelar och nackdelar med den artificiella intelligensen. En tydlig fördel är att AI bidrar till att effektivisera arbetet och ökar produktiviteten, medan ett gemensamt orosmoment kring denna teknologi tycks vara att det kan vara svårt att veta när det går att lita på den information AI-programmen presenterar eller ej.

Under de senaste åren har teknikutvecklingen accelererat och skapat resultat som tidigare inte var möjliga. En avgörande faktor i denna utveckling är artificiell intelligens (AI); en teknik som påverkar dagens samhälle, inte minst företag och dess ledare. För att navigera genom denna teknologiska förändring på ett effektivt sätt måste ledare anpassa sitt ledarskap och arbete. Generellt sett anses transformativt ledarskap vara framgångsrikt vid teknikomställningar. Utifrån denna ledarskapsstil utforskar studien hur möjligheter och utmaningar vid implementering av AI omformar en ledares roll. Empirisk data samlades in från intervjuer med sju ledare och analyserades utifrån studiens analysmodell. Resultatet visar att samtliga transformativa ledaregenskaper är fördelaktiga vid implementering av AI. Särskilt viktigt blir det för ledare att visa engagemang och uppdatera sina kunskaper inom området, samt kommunicera och exemplifiera fördelarna med AI för att motivera och inspirera sina medarbetare att använda den nya tekniken. Att lämna frihet att experimentera med AI-verktygen kan öka kreativitet. Dessutom är det avgörande att ledare är medvetna om de risker som finns och att de utvecklar strategier för att adressera och hantera eventuell rädsla och misstro. En övergripande insikt är att mänsklig förmåga fortsatt är en central del av en ledares roll och något som AI inte kan ersätta. För att skapa en bredare förståelse för AI:s påverkan vore det intressant för framtida forskning att undersöka om resultatet skiljer sig åt inom olika delar av en organisation och inom olika branscher.

Städer, med hög befolkningstäthet, hårdgjorda ytor och byggda strukturer, lockar allt fler människor, och urbaniseringens effekter sätter spår på naturen och klimatet. Städer ses allt oftare som frikopplade från naturen, men nätverk av ekosystemtjänster är fortfarande fundamentala för människans välbefinnande. Om urbana ekosystemtjänster integreras i stadsplanering kan de bidra till att lösa många av de miljörelaterade problem som uppkommer i städer, och till att öka städers resiliens. Artificiell Intelligens (AI) har tagit allt större plats i samhället och inom miljöområdet, och trots att många aspekter av AI och hållbar utveckling har studerats, saknas det forskningsunderlag kring hur AI-teknik har tillämpats i arbetet med att integrera och stötta urbana ekosystemtjänster inom stadsplanering. Stockholmsregionen behöver exploateras och förtätas ytterligare i takt med urbanisering och befolkningsökning. Samtidigt förväntas klimatrelaterade händelser som kraftiga skyfall och intensiva värmeböljor att öka i Stockholm, och flera av stadens miljömål med anknytning till urbana ekosystemtjänster visar på en osäker måluppfyllelse. Mot denna bakgrund är syftet med studien att undersöka hur AI-teknik kan användas för att integrera urbana ekosystemtjänster i planeringen av Stockholms kommuner. Studien avgränsas till ett antal kommuner inom Stockholmsregionen, och till ett antal urbana ekosystemtjänster av relevans för staden. Genom en litteraturstudie samt intervjuer med kommunala planerare presenteras en översikt över kommunernas förutsättningar för att integrera urbana ekosystemtjänster inom detaljplanering, och för att tillämpa AI-teknik inom området. Studiens resultat visar att ekosystemtjänster som begrepp inte definieras i Plan- och Bygglagen, men att det finns en uppsjö av verktyg och metoder som kan stötta kommunala planerares arbete med att integrera ekosystemtjänster. Trots en hög medvetenhet om ekosystemtjänsters värde, och riktlinjer för att integrera dem i detaljplaneprocessen, uppstår ofta målkonflikter där naturen får stå tillbaka mot ekonomi och politiska direktiv om ökad exploatering. Samtidigt finns ett stort fokus på ett antal ekosystemtjänster som har en tydlig koppling till klimatanpassning inom kommunernas detaljplaneprocesser. Vidare visar resultatet att AI-användningen inom kommunerna generellt är låg, och att utmaningar som informationssäkerhet och kompetensbrist riskerar att hindra tillämpandet. Ett antal områden där AI har potential att förbättra bland annat datainsamling och analys identifieras i resultatet, och studien lägger grund för vidare forskning inom området. Studien betonar även vikten av att anta ett systemperspektiv för att säkerställa en fortsatt produktion av ekosystemtjänster, och därtill en stärkt resiliens i sårbara städer. / Cities, with high population density, hard surfaces and built structures, attract more and more people, and the effects of urbanization leave a mark on nature and the climate. Cities are increasingly seen as disconnected from nature, but networks of ecosystem services are still fundamental to human well-being. Urban ecosystem services integrated into urban planning can contribute to solving many of the environmental problems that arise in cities, and to increase the resilience of cities. Artificial Intelligence (AI) has taken an increasing place in society and in the environmental field, and despite the fact that many aspects of AI and sustainable development have been studied, there is a lack of research on how AI technology has been applied in integrating and supporting urban ecosystem services in urban planning. The Stockholm region needs to be exploited and densified further in line with urbanization and population growth. At the same time, climate-related events such as heavy downpours and intense heat waves are expected to increase in Stockholm, and several of the city's environmental goals related to urban ecosystem services show uncertain goal fulfillment. Against this background, the purpose of the study is to investigate how AI technology can be used to integrate urban ecosystem services in the planning of Stockholm's municipalities. The study is limited to a number of municipalities within the Stockholm region, and to a number of urban ecosystem services of relevance to the city. Through a literature review and interviews with municipal planners, an overview is presented of the municipalities' prerequisites for integrating urban ecosystem services within planning, and for applying AI technology within the research area. The results of the study show that ecosystem services as a concept are not defined in Plan- och Bygglagen, but that there are a plethora of tools and methods that can support municipal planners' work in integrating ecosystem services. Despite a high awareness of the value of ecosystem services, and guidelines for integrating them into planning processes, goal conflicts often arise where nature has to back down against economics and political directives for increased exploitation. At the same time, there is a large focus on a number of ecosystem services that have a clear connection to climate adaptation within the municipalities' planning processes. Furthermore, the results show that the use of AI within the municipalities is generally low, and that challenges such as information security and lack of skills risk hindering further AI application. Data collection and analysis are identified, among other things, as areas where AI has the potential to improve, and the study lays the foundation for further research in the area. The study also emphasizes the importance of adopting a systems perspective to ensure a continued production of ecosystem services, and in addition a strengthened resilience in vulnerable cities.

In the light of the noted phenomenon in which humans develop emotional attachments to artificial intelligence, this study aims to explore how cultural and societal aspects affect the phenomenon and its establishment in societies. The study is of a comparative nature and intends to contrast the establishment of the phenomenon in Japanese and Swedish contexts and understand which interactive aspects have contributed to the current situation. Two qualitative methods are included to examine the different contexts, one of which consists of a qualitative content analysis of documents related to the Japanese context, while the other consists of a quasi-experiment resulting in semi-structured interviews with Swedish participants. The results show that AI is an integrated part of Japanese society and culture, while in Sweden, AI is seen more as a tool. The widespread loneliness in Japan has led to an increased acceptance of AI, while in Sweden emotional use of AI is unusual and stigmatized. Japan's work ethic and respect for hierarchy and language are reflected in the AI's ​​interactions, contributing to a cultural appreciation for AI that upholds polite patterns of interaction. In contrast to this, AI's politeness is perceived in Sweden as excessive and not in line with Swedish interaction rituals. However, the study suggests that the phenomenon may become established in Sweden in the future.

Den föreliggande studien undersöker hur svenskämneslärare beskriver sin skrivundervisning med närvaro av generativ AI samt deras uppfattningar om vilka kunskaper och förmågor som blir särskilt viktiga i relation till att skapa och bearbeta text med närvaro av generativ AI. Dessutom besvarar studien frågan om vilka uppfattningar som svenskämneslärare har om vad begreppet AI-litteracitet kan innebära. Frågorna besvaras genom analys av intervjudata framtagen genom semistrukturerade intervjuer med 13 svenskämneslärare. Resultatet visar att skrivundervisning utformas med stöd av generativ AI som idégenerator, intresseväckande inslag, som grund för utveckling av aspekter av elevernas språkliga förmåga, i syfte att föra källkritiska diskussioner, och som ett medvetandehöjande inslag. Att lära sig utveckla en grundläggande litteracitet, få kunskap om hur generativ AI kan användas, och utveckla förmågor som självreglering för att kunna använda generativ AI är kunskaper och förmågor som lärarna anser att elever behöver utveckla i skrivundervisning i relation till generativ AI. Resultatet visar avslutningsvis också i likhet med föregående beskrivning att AI-litteracitet kommer att utgöras av teknisk kompetens, grundläggande litteracitet och självreglerande förmåga. Utöver det framhävs vikten av en kritisk litteracitet som kommer att bli en avgörande förmåga för att utvecklas till en demokratisk medborgare med förutsättningar för att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Artificial intelligence permeates all industries nowadays, including the accounting sector. The benefits of cost reduction and efficiency improvement in accounting through AI implementation have been emphasized by several researchers. The purpose of this study is to describe how companies currently utilize artificial intelligence in the accounting process to decrease costs and enhance efficiency. A deductive approach was used, and to gain a deeper understanding of AI implementation in accounting, a qualitative approach was applied through qualitative interviews. The data was collected from five respondents, transcribed, and analyzed. The sample consisted of five accounting economists from different accounting firms with a mix of experiences in accounting. The study revealed that AI is not fully implemented in the accounting industry, but it simplifies the work for accounting economists through the use of various AI systems. AI systems can handle bookkeeping, compile financial statements, and facilitate information retrieval. Accounting economists now have the opportunity to provide advisory services, strengthening customer relationships. Therefore, AI contributes to cost reduction and increased efficiency in the accounting process. / Artificiell intelligens genomsyrar alla branscher nuförtiden, bland annat redovisningsbranschen. Fördelar med kostnadsreducering och effektivisering i redovisningen genom AI implementering har betonats av flera forskare. Syftet med denna studie är att beskriva hur företag i dagsläget använder sig av artificiell intelligens i redovisningsprocessen för att minska kostnader och öka effektiviteten i redovisningen. En deduktiv ansats användes och för att få en djupare förståelse om AI implementeringen i redovisningen tillämpades en kvalitativ ansats med hjälp av kvalitativa intervjuer. Materialet samlades in genom fem respondenter som transkriberades och analyserades. Urvalet bestod av fem redovisningsekonomer från olika redovisningsbyråer som hade en blandning av erfarenheter inom redovisning. Studien visade att AI inte är fullt implementerat i redovisningsbranschen men det förenklar arbetet för redovisningsekonomer genom användning olika AI-system. AI-systemen kan bokföra, sammanställa bokslut och underlätta informationssökningen. Redovisningsekonomer har nu möjligheten att ge rådgivning vilket förstärker kundrelationerna. AI bidrar därför till kostnadsreduktion och ökad effektivitet i redovisningsprocessen.

Syftet med studien var att utforska hur chefer värderar egenskaper relaterade till emotionell intelligens hos sina medarbetare och hur chefer upplever att dessa egenskaper kommer till uttryck hos deras medarbetare. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien bestod av 11 chefer från så väl privat som offentlig sektor. Könsfördelningen hos deltagarna var åtta kvinnor samt tre män. Studien baseras på Salovey och Myers teoretiska ramverk och förmågsmodell. En induktiv tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet. Analysen resulterade i fyra övergripande huvudteman med tillhörande underteman. Studiens resultat visade att EI relaterade förmågor värderas högt av chefer, men att olika förmågor värderas i olika situationer.  Resultatet visade även att det finns en avsaknad av formalisering kring vikten av detta. Dessa förmågor kommer också huvudsakligen till uttryck i utmanande situationer eller vid bristande EI relaterade förmågor. Resultatet visade även att cheferna upplever att det finns potentiella individuella skillnader i EI relaterade förmågor hos medarbetare.