<p>Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på kommunala och</p><p>fristående gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige går till. Skillnader och</p><p>likheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiska</p><p>aspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval har</p><p>behandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet om</p><p>anställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristående</p><p>skolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna har</p><p>sammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. De aspekter som</p><p>diskuterats i studien är rekryteringsarbetet på de olika skolorna, felrekryteringar,</p><p>anställningsförlopp, lärarkompetens och egenskaper, användandet av personlighets- och</p><p>intelligenstest samt lärarbehörighet. De slutsatser författarna kommit fram till är att det råder</p><p>likhet mellan de olika skolorna när det handlar om hur rekryteringsarbetet ser ut. Dock finns</p><p>vissa skillnader i vilka som är med vid anställningsintervjun på skolorna och vilka sökande</p><p>som har företräde till en ledig lärartjänst. Alla skolor strävar efter att ha behöriga lärare i de</p><p>undervisande ämnena. Inga av skolorna använder sig av begåvningstest eller</p><p>personlighetstestning vid rekryteringsarbete, istället används intervjuer frekvent.</p> / <p>The purpose of this study is to examine the recruitment procedure of teachers on municipal and</p><p>independent comprehensive upper secondary schools in a medium-sized municipality in</p><p>southern Sweden. The problems that compose the foundation of the study are how recruitment</p><p>of upper secondary schools teachers is being carried out. Differences and resemblances in the</p><p>recruitment process between the different type of schools was studied. The psychological</p><p>aspects (intelligence/aptitude, personality and competence) tied to selections has been treated</p><p>in this essay in order to examine if these aspects are important for the decision about</p><p>employment. Six headmasters from six different comprehensive upper secondary schools</p><p>(three municipal and three independent schools) in a medium-sized municipality in southern</p><p>Sweden was interviewed. The result of the interviews has been summarized, discussed and</p><p>analyzed from earlier research and theories. The aspects that have been discussed are</p><p>recruitment procedures on the different schools, wrong recruitments, employment course,</p><p>teacher competences and other competences, the use of personality - and intelligence tests and</p><p>teacher qualifications. The analysis and discussion of this study point out that there is</p><p>resemblance between the different schools concerning the recruitment procedure. Differences</p><p>between the schools are: who is present during the employment interview at the schools and</p><p>which applicants have precedence to a vacant teaching position. All schools strive to have</p><p>authorized teachers in the teaching subjects. None of the schools used intelligence/aptitude- or</p><p>personality tests during the recruitment procedure. Instead they used interviews frequently.</p>

<p>Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.</p>

<p>I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen. Vi har lagt fokus i vår studie har legat på elevernas inre utveckling som ett motiv för en socialisationsprocess. Frågeställningen har bland annat varit vilken sorts elev det är som man vill skapa med livskunskap och vilka motiv so, ligger bakom. Vi kan se att det är två olika målsättningar som krockar i detta fostrande projekt: Dels ambitionen med den individuella utvecklingen av varje elev parallellt med formandet av en idealbild av den skötsamma, positiva och följsamma eleven baserad på en förhärskande normalitet.</p> / <p>In this study the part of the school in the governing of the students will be reviewed, especially from, the Knowledge of Life. In some schools in Sweden there has been a subject called: the Knowledge of Life for some years. It was the schools which came up with the idea and they took the initiative, which is why it is called a bottom-up movement. The platform for our study has been the textbooks for the subject Knowledge of Life, and we have chosen to work mainly with a textbook called Livsviktigt. Knowledge of Life has no national syllabus, and therefore the content of the course and the general concept may vary. In our study we have focused on the student’s inner emotional development as a reason for processes of socialisation. The questions have been what kind of a student the schools want to create with the Knowledge of Life and what the reasons might be. There are two different kinds of ambitions colliding in this governing project: It is the ambition of the individual growth of the student with a parallel of constructing of the model student as a well-behaved, positive and accommodating student. This is based on a generally accepted normality.</p>

<p>Some schools and municipalities have introduced a subject on the school schedule called life knowledge, even though the state or national curriculum have no requirement for this. How-ever, life knowledge is regarded by some commentators to be too vague a subject, and that the questions raised by the subject should be included in all school teaching rather than being singled out as a specific subject, Traditionally, schools’ view on education is that facts are considered more important than, for instance, social competence. Many schools have a few days with a central theme where they discuss human rights and other important value basis questions, however, there is a lack of discussion of these issues during the rest of the term. Would it be beneficial to teach students more about empathy, cooperation and mutual respect, and to develop their social competence? Human rights and esteem permeates the curriculum –Lpo94, the value basis and the child convention. In this study, I wanted to examine the inter-est among teachers to schedule for these matters/subjects in school today. Do teachers want to have life knowledge as a mandatory subject or do they consider it not to be necessary? What do teachers, and parents of children in their schools, think about this?</p> / <p>Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen. Med denna studie ville jag undersöka hur intresset såg ut bland lärare i skolan idag. Vill de ha livskunskap som obligatoriskt ämne eller anser lärare att det inte är nödvändigt? Vad tycker lärare och vad tycker också föräldrar som har sina barn i skolan om detta?</p>

<p>Over the last 30 years, technology has made it possible for people to travel to other cultures in a cheaper and more efficient way. The increased traveling has made it possible for an increase in trade and as the trade flourishes the need for people that can handle the differences between the cultures in the world increase. Some people handle cross-cultural negotiations better than others; we want to know how Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process.</p><p>To find out how Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process we choose to conduct qualitative interviews with a few Swedish companies that have experiences of cross-cultural negotiations with China.</p><p>The findings indicate that Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process by different factors such as engagement, communication and understanding. The greater engagement and understanding the negotiator has of the different parts the more likely it is that the business negotiation process will have a positive outcome.</p><p>We studied as much literature as we could find about cultural intelligence and the business negotiation process. Out of our findings, we build a model, and this gave the opportunity to test the different parts of the model in our research.</p><p>Our contributions to the field are foremost the discovery of the two new dimensions: Structure and Power Dependency that can be added to both Cultural intelligence and The Business Negotiation Process. In future research, these two dimensions can be further researched and developed. In our research, statements from our respondents create a small practical guideline for cross-cultural business negotiations with China. The negotiators might have use for this guideline when negotiating with Chinese companies.</p>

Reasoning about temporal and spatial information is a common task in computer science, especially in the field of artificial intelligence. The topic of this thesis is the study of such reasoning from a computational perspective. We study a number of different qualitative point based formalisms for temporal reasoning and provide a complete classification of computational tractability for different time models. We also develop more general methods which can be used for proving tractability and intractability of other relational algebras. Even though most of the thesis pertains to qualitative reasoning the methods employed here can also be used for quantitative reasoning. For instance, we introduce a tractable and useful extension to the quantitative point based formalism STP. This extension gives the algebra an expressibility which subsumes the largest tractable fragment of the augmented interval algebra and has a faster and simpler algorithm for deciding consistency. The use of disjunctions in temporal formalisms is of great interest not only since disjunctions are a key element in different logics but also since the expressibility can be greatly enhanced in this way. If we allow arbitrary disjunctions, the problems under consideration typically become intractable and methods to identify tractable fragments of disjunctive formalisms are therefore useful. One such method is to use the independence property. We present an automatic method for deciding this property for many relational algebras. Furthermore, we show how this concept can not only be used for deciding tractability of sets of relations but also to demonstrate intractability of relations not having this property. Together with other methods for making total classifications of tractability this goes a long way towards easing the task of classifying and understanding relational algebras. The tractable fragments of relational algebras are sometimes not expressive enough to model real-world problems and a backtracking solver is needed. For these cases we identify another property among relations which can be used to aid general backtracking based solvers to finnd solutions faster. / Article I is a revised and extended version of the following three papers: 1. Mathias Broxvall and Peter Jonsson. Towards a Complete Classification of Tractability in Point Algebras for Nonlinear Time. In Proceedings of the 5th International Conference on Principles and Practice of Constraint Programming (CP-99), pp. 129-143, Alexandria, VA, USA, Oct, 1999. 2. Mathias Broxvall and Peter Jonsson. Disjunctive Temporal Reasoning in Partially Ordered Time Structures. In Proceedings of the Seventeenth National Conference on Artificial Intelligence (AAAI-2000), pp. 464-469, Austin, Texas, USA, Aug, 2000. 3. Mathias Broxvall. The Point Algebra for Branching Time Revisited. In Proceedings of the Joint German/Austrian Conference on Artificial Intelligence (KI-2001), pp. 106-121, Vienna, Austria, Sep, 2001. --- Article II is a revised and extended version of the following paper: Mathias Broxvall, Peter Jonsson and Jochen Renz: Refinements and Independence: A Simple Method for Identifying Tractable Disjunctive Constraints. In Proceedings of the 6th International Conference on Principles and Practice of Constraint Programming (CP-2000), pp. 114-127, Singapore, Sep, 2000.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete. Dagens samhälle har av olika anledningar bidragit till att läraryrket har kommit att omfatta nya sociala och emotionella dimensioner, och arbetet med EQ kan bidra till att lägga en stabil och trygg grund hos eleverna inför den framtid som väntar dem.

I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen. Vi har lagt fokus i vår studie har legat på elevernas inre utveckling som ett motiv för en socialisationsprocess. Frågeställningen har bland annat varit vilken sorts elev det är som man vill skapa med livskunskap och vilka motiv so, ligger bakom. Vi kan se att det är två olika målsättningar som krockar i detta fostrande projekt: Dels ambitionen med den individuella utvecklingen av varje elev parallellt med formandet av en idealbild av den skötsamma, positiva och följsamma eleven baserad på en förhärskande normalitet. / In this study the part of the school in the governing of the students will be reviewed, especially from, the Knowledge of Life. In some schools in Sweden there has been a subject called: the Knowledge of Life for some years. It was the schools which came up with the idea and they took the initiative, which is why it is called a bottom-up movement. The platform for our study has been the textbooks for the subject Knowledge of Life, and we have chosen to work mainly with a textbook called Livsviktigt. Knowledge of Life has no national syllabus, and therefore the content of the course and the general concept may vary. In our study we have focused on the student’s inner emotional development as a reason for processes of socialisation. The questions have been what kind of a student the schools want to create with the Knowledge of Life and what the reasons might be. There are two different kinds of ambitions colliding in this governing project: It is the ambition of the individual growth of the student with a parallel of constructing of the model student as a well-behaved, positive and accommodating student. This is based on a generally accepted normality.

Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.

Some schools and municipalities have introduced a subject on the school schedule called life knowledge, even though the state or national curriculum have no requirement for this. How-ever, life knowledge is regarded by some commentators to be too vague a subject, and that the questions raised by the subject should be included in all school teaching rather than being singled out as a specific subject, Traditionally, schools’ view on education is that facts are considered more important than, for instance, social competence. Many schools have a few days with a central theme where they discuss human rights and other important value basis questions, however, there is a lack of discussion of these issues during the rest of the term. Would it be beneficial to teach students more about empathy, cooperation and mutual respect, and to develop their social competence? Human rights and esteem permeates the curriculum –Lpo94, the value basis and the child convention. In this study, I wanted to examine the inter-est among teachers to schedule for these matters/subjects in school today. Do teachers want to have life knowledge as a mandatory subject or do they consider it not to be necessary? What do teachers, and parents of children in their schools, think about this? / Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen. Med denna studie ville jag undersöka hur intresset såg ut bland lärare i skolan idag. Vill de ha livskunskap som obligatoriskt ämne eller anser lärare att det inte är nödvändigt? Vad tycker lärare och vad tycker också föräldrar som har sina barn i skolan om detta?