Through qualitative interviews with five teachers from three schools, two public schools within the same school management and a Waldorf school, the purpose of this study is to find out teachers' views on the phenomenon of life skills in the lower classes in school. What is the subject, how do teachers work with life skills, and should it be seen as a separate subject or integrated in all school subjects? The results show that the definition of life skills is a term with many interpretations. Two concepts that can be seen as the common denominators in the educators' views on the subject, however is, social and emotional skills. This is something that educators believe develop self-awareness and empathy in children and sees that as important as learning other subjects. However, different educators' perceptions of the life skills should be a subject or not. The methods that teachers mainly work with is SET, social and emotional training. Various calls, role-playing games, values clarification and EQ-bears are also essential elements. The teacher is seen as a great role model and her attitude is an important part in the work. / Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar kring fenomenet livskunskap i de lägre klasserna. Vad innebär livskunskap, hur arbetar pedagogerna med denna samt bör det vara ett eget ämne eller integrerat i alla ämnen? För att få svar på dessa frågor har kvalitativa intervjuer gjorts med fem pedagoger från tre olika skolor, varav två kommunala inom samma rektorsområde samt en waldorfskola. Resultatet visar att livskunskap är ett mångfacetterat område. Två delar vilka kan ses som de gemensamma nämnarna i pedagogernas syn på ämnet är social och emotionell kompetens. Detta är något som pedagogerna tror utvecklar barnens självkännedom och empatiska förmåga samt ser som lika väsentligt som att lära sig övriga ämnen. Dock skiljer sig pedagogernas uppfattningar kring om livskunskap bör vara ett skolämne eller inte. De metoder som pedagogerna arbetar med är främst SET (social och emotionell träning). De arbetar även med olika samtal, värderingsövningar, rollspel och EQ-björnar. Läraren ses i arbetet som en stor förebild och dennes förhållningssätt är således en viktig del i arbetet.

The purpose of this study is to explore the Swedish site Funbeat which is a space dedicated to people who share an interest in exercising in general, and running in particular. By applying a netnographic analysis, I will investigate if Funbeat matches the criteria of a participatory culture and how the members manage to establish a collective intelligence within the community. In order to achieve this, I will analyze the interactivity between the participants which occurs in discussion threads concerning injuries related to running, in the sites discussion forum. The results will then be discussed in relation to previous research within the field for participatory culture, collective intelligence and interactivity. The outcome of the study revealed that Funbeat can be regarded as very good example of a participatory culture. By each member sharing their individual knowledge in matters regarding injuries, a collective intelligence was established. This knowledge has been acquired by personal experience, by consulting a physiotherapist or by sharing information which intend to serve as self-help for other members.

Sambandet mellan emotionell intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av emotionell intelligens har någon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten “The Assessing Emotion Scale” och “ The Dutch Test for Conflict Handling” användes på 100 studenter för att bedöma graden av emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan “Samverkan” och “Kompromiss” till nivå av emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män. Resultaten av denna studie visade att sättet att lösa konflikter inte är könsberoende utan tycks vara mer relaterade till individuella egenskaper hos varje person. Dessutom tycks personer med högre grad av emotionell intelligens föredra “Samverkan” och “Kompromiss” i konflikter. / The relationship between emotional intelligence and conflict management is an area, which is relatively poorly researched especially in a university environment. In the present study, the effect of level of emotional intelligence on preference for varying styles of conflict management is investigated. The research instruments “The Assessing Emotion Scale” and “The Dutch Test for Conflict Handling” were given to 100 students in order to assess level of emotional intelligence and preference for conflict management style. Results indicated that neither level of emotional intelligence nor conflict management styles were statistically significantly influenced by gender. A strong association between “Problemsolving” and “Compromising” to level of emotional intelligence was seen in women. In men, this association was not seen. The results of this study indicate that styles to resolve conflict were not directly gender related, but rather related to the qualities shown by each individual. Additionally, individuals with a higher level of emotional intelligence preferred “Problemsolving” and “Compromising” in conflict management.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap. Inga signifikanta resultat fanns mellan emotionell intelligens och ett transaktionellt ledarskap. Ett signifikant negativt samband fanns mellan emotionell intelligens och ett laissez-fairledarskap. Resultatet visade att föreliggande studie låg i linje med tidigare forskningsresultat. / The purpose of this study was to examining the relationship between emotional intelligence (EI) and leadership styles in Sweden. Previous studies have found a link between emotional intelligence and transformational leadership. The study also aimed to investigate whether previous research results between emotional intelligence and leadership styles differ in relation to a Swedish sample. The leaders (N=61) answered questions about emotional intelligence (SEIS) and questions regarding leadershipstyle (MLQ5X). The results showed a significant positive correlation between emotional intelligence and all four components of transformational leadership. No significant results were found between emotional intelligence and transactional leadership. A significant negativ ecorrelation was found between emotional intelligence and al aissez-fair leadership. The results showed that the present study was consistent with previous research.

Syftet med studien var att testa om det fanns åldersgruppsskillnader, könsskillnader, samt om ålder och kön hade interaktionseffekter när det gäller emotionell intelligens  och autobiografiskt minne mellan manliga (n=106) och kvinnliga (n=231)studenter på Örebro Universitet är från 18 till 45 år(n=299). Data samlades via emotionell intelligensens enkätformulär Andrew m.fl. (2010) och Waldfogel (1948) autobiografiska minnens test. Det fanns inga könsskillnader och åldersgruppsskillnader i total emotionell intelligens, men det fanns interaktion mellan kön och ålder det vill säga att ålder och kön hade effekter på varandra. Det fanns könsskillnader i totala autobiografiska minnen då flera kvinnor rapporterade autobiografiska minnen än män, men det fanns inga åldersgruppsskillnader. Ålder och kön hade inte effekter på varandra när det gäller autobiografiska minnen.  Det fanns inga skillnader mellan grupperna som rapporterade låg, medel och hög autobiografiskt minne och emotionell intelligens. / The purpose of this study was to test whether there were age differences, gender differences, and if the age and gender had interaction effect on each other when it comes to groups’ emotional intelligence and autobiographical memories. The participants were male (n = 106), women (n = 231) students at Örebro University who were from 18 to 45 years (n = 299). The students responded to emotional intelligence, short version of the Andrew et al. (2010) and Waldfogel (1948) autobiographical memories test. There were no gender differences and age differences in overall emotional intelligence, but there was an interaction between gender and age meaning that gender and age had effects on each other when it comes to students' emotional intelligences. There were gender differences in the overall autobiographical memories meaning that women reported several autobiographical memories than men in the study, but there were no age differences. Age and gender had no effects on each other in terms of autobiographical memories. There were no differences in autobiographical memories among those who reported low, medium and high emotional intelligence. There were no differences in emotional intelligence between those who reported low, medium and high autobiographical memories.

Lic.-avh. Västerås : Mälardalens högskola, 2004. / S. 29-33: Bibliografi.

In Sweden, the 1970s saw widespread public concerns about data privacy. The use of computers in the 1970 census sparked debate, and in 1973 Sweden's data privacy law, datalagen, came into force. In 1980, a parliamentary delegation was tasked with investigating further options for political action. In the years around 1980, computers, and how they should be used, was a topic of hot political and public debate. One particularly influential voice in this debate was professor Lars Kristiansson. He shared his visions of the future in debate articles, radio and television interviews, and books. Moreover, he co-hosted two educational series in Swedish public service television. Kristiansson took it on himself to educate Swedish citizens on the perils of a future, Big Brother-like society. Kristiansson frequently expressed his concerns in drastic terms. He repeatedly associated computers in general, and microcomputers in particular, with the atomic bomb. In this thesis, I set out to interpret Kristiansson's visions of the future computer society, including his atomic bomb metaphor. His work is placed in a context of contemporary ideas, such as those of the Cold War and the 1960s popular left-wing movements, as well as his own academic and professional background. The atomic bomb metaphor was, in this interpretation, shaped both by Kristiansson's personal experience and by widespread popular ideas of an imminent "intelligence explosion". Much of Kristiansson's criticism, directed against the computerized society of the future, concerned what he viewed as a conflation of theory and reality. The criticism was originally directed against a naïve positivism, as Kristiansson warned his engineering students against confusing mathematical models with physical reality. This criticism of positivism evolved into a warning against a society shaped by governmental computer models, but the examples, including some illustrations, were largely retained from his teaching materials.

Detta arbete undersöker hur vida agenter inom artificiell intelligens kan realistiskt distribuera en svensk tallskog. Landskapets mark där simuleringen kommer att ta plats är formad efter en referensskogs mark. I miljön kommer det även att finnas vindzoner som hjälper agenterna att färdas runt och sprida flera träd.Resultatet visar att det är möjligt att skapa en svensk tallskog med agenter då simuleringen hade kvaliteter som liknar referensskogens. De kvaliteter som undersökts är täthetszoner och vart dessa hamnade. Simuleringen skapade täthetszoner för träden som var lika i antal som de som kunde mätas i referensskogen. Det gick att dra slutsatsen att zonerna inte behövde ligga exakt som i referensskogen. Med det sagt är agenterna dock inte bra för att återskapa en skog efter en referensbild.I framtida arbeten skulle det vara intressant att kolla hur agenter kan återskapa skogar med flera trädarter samt annan vegetation. Marken skulle då kunnat få mer uppmärksamhet och dess tillstånd för att avgöra hur vida träd och andra växter kan växa där.

I en värld karakteriserad av förändring och globalisering och med nya ekonomiska och globala konkurrenter som konkurrerar om samma kunder och resurser ökar trycket på organisationernas konkurrenskraft. Dessutom står organisationer inför ytterligare utmaningar på grund av en ständigt ökande mängd data och den allt större utmaningen att analysera data och hålla data säkert. Framgångsrika företag präglas av att deras intellektuella kapital utnyttjas på ett effektivt sätt. 1, 2 Således har den mest värdefulla tillgång som en organisation har idag blivit sina medarbetares kunskap.3 Baserat på den teoretiska ramen och noggrann granskning samt analys av intervjuer och observationer har detta resulterat i tre viktiga områden: artificiell intelligens, blockchain och industri 4.0. Analysen visade att de vetenskapliga artiklarna och litteraturen har olika perspektiv, olika definitioner och bygger på olika teorier men kärnan är att de alla verkar komma fram till samma resultat och slutsats, även om de har olika synpunkter och perspektiv. Slutsatsen är att organisationskulturen påverkar kunskapshantering och spridning av information på grund av dess direkta inverkan på individen. Rekommendationen är därför en fortsatt insats för att ge anställda verktyg för att bättre kunna kommunicera och dela med sig av kunskap. För att ytterligare stärka arbetstagarnas motivation rekommenderas dessutom en ökad närvaro av ledningen på affärsgolvet.

Emotionell intelligens (EI) i relation till ledarskap och organisatorisk effektivitet studeras allt mer och börjar anses mer viktigt. I denna studie redovisas ledarskapskonsulters attityder till EI och ledarskap. Kunskap om detta område är viktig eftersom deras attityder påverkar arbetssamhället då de utbildar, föreläser och lär ut till människor som ska bli eller som redan är ledare. Frågeställningar var: Vad anser informanterna innefattar EI? och Hur samverkar EI och ledarskap? Studien är kvalitativ där jag med hjälp av en semistrukturerad intervju samlat information från sju kvinnor och fyra män som alla arbetar som ledarskapskonsulter. De arbetar inom olika organisationer och företag och är mellan 40 - 62 år. Intervjuerna tog upp frågor som Vad innebär EI, Vad är en bra ledare, frågor kring bemötande samt hur de sprider sina attityder i ämnet. Vidare fick deltagarna reflektera kring om de anser att de finns något sätt att ersätta EI och om det går att utveckla graden av EI. Resultatet visar att samtliga informanter anser att EI är viktigt inom ledarskap för att på ett effektivt sätt kunna delegera, motivera och leda sina följare, men också för att kunna utveckla ett effektivt team. / EI in relation to leadership and organizational effectiveness is studied more than ever and is considered more important. I have through my study gathered leadership consultants attitudes towards EI and leadership. Knowledge about this area is important as their attitudes affect the work community as they train, lecture and teach people who will be or who are already leaders. The research questions where: What do the management consultants regard as EI? and How does EI and leadership interact? The study is qualitative and I was using a semi-structured interview to collect data from seven women and four men who all work as Leadership consultants. They work in various organizations and businesses and are between 40-62 years. The interview covered questions like What does EI mean? What is a good Leader? questions about treatment and about how they spread their attitudes in the area. Furthermore, the informants had to reflect on whether they think there is any way to replace EI and if it is possible to develop the level of EI. The results show that all informants believe that EI is important in leadership to effectively be able to delegate, motivate and lead their followers, but also to develop an effective team.