No description available.

Genom 2000-talets teknologiska framåtskridande finns förhoppningen om att en dag kunna skapa ett artificiellt medvetande, ett objekt med förmågan att tänka på att den tänker och med en egen fri vilja. Om eller när detta blir verklighet ställs frågorna vad exakt det är som människan har skapat och hur vi ska förhålla oss till det skapade. Dessa frågor ligger till grund för vad denna uppsats, genom ett innehållsanalytiskt tillvägagångssätt, undersöker, med syftet att analysera hur gestaltningen på film av artificiell intelligens (A.I.) kan förstås i relation till en kristen mytologi. Utifrån filmmanusen till The Imitation Game (2014) och Blade Runner 2049 (2017) analyseras de filmiska representationerna av A.I. med ett teologiskt avbildsbegrepp som dialogiskt förstoringsglas. Uppsatsen finner att fiktionen i detta sammanhang lyfter fram att strävan efter att skapa A.I. som avbild pekar på ett mänskligt sökande efter både närhet och kärlek.

The purpose of this study is to investigate important prerequisites for how self-driving cars should/can be programmed from an ethical point of view and to examine how individuals reason about how self-driving cars should act in situations where accidents are inevitable. Artificial intelligence is generally a major area where ethics and morals are important factors to relate to. As the area is so wide, a demarcation has been made for self-driving cars, with the aim of being able to generate increased understanding of the wider context. To answer the question "Can a self-driving car be an ethical agent?" a qualitative method approach has been used. Based on moral-philosophical theories, ethically difficult scenarios have been constructed that respondents have had to take a position on and motivate their positions in the form of semi-structured interviews. The result of the study shows that as different individuals reason differently about what is actually an ethical right act in different situations, it is difficult to determine how a car should act to be classified as an ethical agent. It also turns out that one and the same individual in different situations has different moral-philosophical theories as a starting point because of different influencing factors. This in turn shows that ethical positions are extremely situated, which contributes to an enormous complexity of the phenomenon.

Kreativitet mäts vanligtvis på två sätt. Divergent Tänkande (DT), som återspeglar flexibilitet och originalitet, och kreativ effektivitet, som beskriver en persons kreativa livsprestationer. Kreativitet är robust förknippat med intelligens och personlighetsdraget Öppenhet. Intelligens har visat sig vara förknippat med kortare responstid och högre tidsmässig precision i timing-uppgifter. Då tidsmässig precision alltså är förknippat med intelligens, och intelligens i sin tur med kreativitet, frågade vi hur kreativitet är relaterat till Tidsprecision. Resultaten visade att DT inte var signifikant korrelerat med någon annan variabel. Kreativ effektivitet var däremot signifikant korrelerat med Öppenhet och Tidsprecision. En samtidig multipel regression med Tidsprecision, Öppenhet och intelligens som prediktorer förklarade 28% av variansen i kreativ effektivitet, men bara Öppenhet hade ett signifikant bidrag. / Creativity is typically gauged in two ways. Divergent Thinking (DT), which reflects flexibility and originality, and creative effectiveness, which describes a person’s creative life achievements. Creativity is robustly associated with intelligence and the personality trait Openness to expirence. Intelligence has been shown to be associated with shorter response time and higher temporal precision in timing tasks. Since timingprecision is thus associated with intelligence, and intelligence in turn with creativity, we asked how creativity relates to timingprecision. The results showed that DT was not significantly correlated to any other variable. However, creative effectiveness was significantly correlated with Openness and timingprecision. A simultaneous multiple regression with timingprecision, Openness, and intelligence as predictors explained 28% of the variance creative effectiveness, but only Openness had a significant contribution.

Syftet med studien är att undersöka hur AI kan användas som verktyg inommusikproduktion. De tre program som valdes ut för undersökningen var: AIVA, GoogleAI och Jukebox. För att genomföra undersökningen har deskriptiv fallstudie valts sommetod med komplettering av autoetnografi och designforskning. Resultatet visade påhur de olika programmen kunde användas i olika områden av musikproduktion. AIVAkan användas för att komplettera och/eller återskapa mänsklig kreativitet. Jukebox somär en generativ modell kan användas för att emulera ljudfiler till att imitera olika låtareller andra kompositörers stilar. Google AI består av flera AI program bland annatScribe och Magneta Studios ingår. Där Scribe kan användas för att transkriberapianoljudfiler till MIDI och Magenta Studios kan användas som fristående programeller som plugins i en DAW och med MIDI eller ljudfiler kan programmet utökakreativiteten, ge nya idéer eller bara för experimentera med AI. AI i musikproduktionkan användas som ett effektivt hjälpmedel för att skapa, hitta eller utöka kreativitet.Studien bidrar till att ge ytterligare kunskap om hur AI kan användas som ett kreativtverktyg i musikproduktion genom forskaren själv använder programmen och på ettdetaljerat sätt förklarar processen från början till slut och tar upp exempel på hurprogrammen kan användas i musikproduktion.

Tornförsvar är en lättillgänglig spelgenre för spelare med ingen eller litenspelerfarenhet. I denna studie användes olika vägplaneringsmetoder för att undersöka inverkan på flow. I rapporten diskuteras hur implementationen av en artificiell intelligens som kontrollerar vägplaneringen i ett tornförsvarsspel påverkar spelarens flow. I studien genomfördes ett experiment där testpersoner spelade en av två versioner samt besvarade en enkät kopplat till spelupplevelsen. Den ena spelversionen har vägplanerings-AI och den andra använder linjär väg. Resultaten från enkäten användes för att mäta personernas upplevelse av spelet genom användningen av ett flowdiagram. Jämförelse mellan de två testgrupperna gjordes för att se om vägplanerings-AI hade en inverkan på upplevelsen, med focus på spelarens flow. Resultatet av studien visar att vägplanerings-AI minskade eller tog bort spelaren från ett tillstånd av flow. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Artificial intelligence is expected to change our world. The technique is predicted to have a lot of potential to solve global challenges, but it also comes with some problems that needs to be solved. The EU Commission has developed an AI strategy to examine and answer to the possibilities and the challenges with the technique. The study focuses on two risks related to AI: the risk that the technique may lead to increased inequalities and the risk that AI may discriminate historically disadvantaged groups. One of the causes behind the risks is that the power over data is concentrated to mainly western corporations, but also that it is mainly white, young, men from western nations that is developing AI. Therefore, this thesis examines the Commissions AI strategy in regards of power relations. The method that is used is a discourse analysis to analyse the Commission's AI strategy. The result of the discourse analysis is then analysed through a theoretical framework. The theoretical framework is a mixture of critical race theory, feminist theory and postcolonial theories. The study finds that the Commission's interest to handle the eventual increase of inequality is weak, since it barely highlights the issue. The Commission is, though, eager to solve the risk that AI may discriminate and gives solutions on how to solve the problem. The measures the Commission is suggesting is inter alia diversity and participation. Though, depending on how diversity and participation is applied, the results can vary.

Det digitala beteendet förändras i takt med samhället och vår sociala värld flyttar sig allt mertill digitala miljöer. Samtidigt ställer samtiden höga krav på individualisering. Trots det sökersig allt fler kvinnor till separatistiska gemenskapsgrupper. Syftet med denna studie är attbättre förstå digitala separatistiska grupper på Facebook och vilken funktion de fyller genomatt studera interaktionsmönster mellan gruppmedlemmar. Gruppernas egenskaper analyserasför att undersöka vilken roll det kollektiva har och hur känslan av trygghet skapas. Detta görsutifrån Giddens teorier om individualism och reflexivet, ett feministiskt perspektiv och nyareteorier kopplat till digital interaktion på Facebook. Fem individer har intervjuats kring deraspersonliga upplevelser och reflektioner av att vara medlem till en grupp som är till för demsom identifierar sig som kvinna. Resultatet visar att Facebookgruppen används som enreflexiv resurs där medlemmarna delar vardagliga frågor och dilemman. Empirin ger ocksåstöd för att det finns två huvudsakliga förhållningssätt, passivt och aktivt, med ett antal behov.Behoven kretsar kring att uppleva samhörighet och utbyta erfarenheter som således bottnar idet kollektiva. Gruppen samskapar trygghet i hur detta utbyte sker. Studien ger belägg för attvar medlems individuella erfarenheter bidrar till en kollektiv resurs som således allamedlemmar får tillgång till, oavsett passivt eller aktivt förhållningssätt. Kollektivet stimulerarsåledes till den individuella kvinnans förmåga att reflektera över de frågor och funderingarsom gruppen sluts upp kring. Empirin pekar på att dessa digitala rum är ett sätt att bemötamaktordningarna utanför gruppen i den fysiska världen. Sammanbindande normer bidrar tillgruppens trygghet och upplevs dels i en strukturell konstruktion av administratörerna, dels iett samskapande som bygger på interaktionen inom gruppen. Hur medlemmarna delar ochkommenterar inlägg baseras på en rituell och deltagande kultur, men också på strukturellametoder för att stänga ute konflikter och andra hot mot den säkra miljön som det digitalatrygga rummet ska utgöra.

Abstrakt Introduktion: Artificiell intelligens (AI) är ett forskningsfält som fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. I dagsläget pågår stora utbildningssatsningar i flera nordiska länder för att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av personal med kompetenser och kunskaper inom området. Då röntgensjuksköterskors arbete utförs i en högteknologisk miljö förväntas de tekniska framstegen leda till förändringar av professionen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka yrkesverksamma röntgensjuksköterskors uppfattningar om och attityder till användningen av AI-system. Metod: En enkätundersökning genomfördes i Finland, Norge och Sverige. Det var 110 röntgensjuksköterskor som deltog i studien. Datainsamlingen skedde under två veckor vid månadsskiftet september-oktober. Svaren analyserades och redovisades genom deskriptiv statistik. Resultat: Överlag fanns en positiv inställning till AI, de möjliga användningsområdena samt intresse för vidareutbildning. De flesta ansåg att patientkontakten inte skulle minska till följd av införandet. Deltagarnas uttryckte en stark önskan om att kunna förstå och kontrollera AI-system. Inställningen till användandet av AI-system var övervägande positiv oavsett kunskapsnivå. De som fått utbildning i ämnet var mer positiva till införandet än de utan utbildning. Slutsats: För att uppfylla verksamhetens specifika behov är det av vikt att röntgensjuksköterskor medverkar vid utvecklandet av nya system. Införandet kan underlättas av att ledningen utarbetar en strategi samt utser medarbetare som är ansvariga för implementeringen. Artificiell intelligens bör införas i röntgensjuksköterskans grundutbildning. För att få fördjupad kunskap om hur attityder och uppfattningar formats finns ett behov av vidare forskning med fokus på intervjustudier.

Artificiell intelligens inom kundtjänst blir allt vanligare med chatbottarnas framfart. Företagen använder sig allt mer av chatbottar för att hantera sina konsumenters ärenden vilket ställer höga krav på en bra implementation av ny teknik för att kunderna ska ta till sig denna. Tidigare forskninghar visat på att accepterandet av ny teknik i stor grad beror av den förväntade nyttan personen ser sig ha utav tekniken samt hur användarvänlig den är. När det gäller just chatbottar och system som hanterar personlig information bör det även finnas ett inslag av hur pass mycket personen litar på tekniken eller företagen bakom tekniken. Syftet med denna uppsats är att undersöka just hur tillit påverkar konsumenters acceptans av en ny teknik samt hur det påverkar deras syn på företagen som använder sig av tekniken. En enkät undersökning genomfördes för att mäta konsumenters tillit till företag gällande chatbottar samt för att undersöka om tillit kan ingå som en förklarande variabel i technology acceptance modellen. Resultaten visar på att tillit har en viss påverkan men att den förväntade nyttan och erbjudande om annan service med chatbottar som tillägg eller komplement är det som konsumenterna värnar mest om.