Artificiell intelligens har varit ett omdiskuterat ämne sedan decennier tillbaka och vävs desto mer in i vår vardag allt eftersom tiden går. Vi kan som åskådare bara se på medan vår vardag både kantas, förgylls och radikaliseras av denna teknik som ständigt utvecklas. I denna kvalitativa studie så undersöks det hur chattbotar (även kallade textuella botar) uppfattas av konsumenten inom kundtjänst. Syftet med denna studie är att undersöka konsumenters upplevelsers, möjligheter och problem när det gäller chattbotar inom kundtjänst. Undersökningen bestod av totalt 12 respondenter som medverkade i strukturerade intervjuer. Intervjufrågorna delades in i 4 kategorier (Inledning, användarupplevelser, effektivitet och kundnöjdhet). Kategoriseringarna ämnade att spegla de aspekter som studien indelades i. Resultaten indikerade att en majoritet av respondenterna föredrog att kontakta kundsupport via telefon istället för chattbot. Respondenterna uppgav också att kravet på att precisera sin frågeställning ökade i kontakten med en chattbot. Resultaten påvisade också att den upplevda effektiviteten påverkads av mängden information som uppvisades samt att kundnöjdheten påverkades negativt efter betjänandet av en chattbot. Respondenternas svar visar att fördelar med en chattbot är den konstanta tillgängligheten, den snabba responstiden samt avsaknaden av väntetid. Resultaten indikerar att en dåligt anpassad och chattbot kan bidra till försämrade användarupplevelser bland konsumenter. Emellertid så indikerar även resultaten att den konstanta tillgängligheten hos en chattbot är något som ökar kundnöjdheten. Detta skulle kunna vara en positiv förbättring för ett företag, detta då företagets tillgänglighet ökar och ger konsumenter möjlighet att få sina ärenden besvarade även utanför kontorstid. Studien påvisaratt det är viktigt för företag som funderar på att implementera en chattbot att beakta vilken informationen som visas samt att ha en väl utprovad och genomtänkt struktur på chattboten.

I denna studie har jag undersökt min låtskaparprocess när mina känslor för låtens cover art blev utgångspunkten och det jag förhöll mig till under låtskapandet. Fyra cover arts och fyra låtar har skapats, där varje cover art var utgångspunkten för en låt. För att neutralisera utgångpunkten för låtarna utgick jag ifrån AI-genererade bilder. Mina tankar och de idéer jag redan hade för låtar påverkade då inte resultatet för mina cover arts, som jag piffade upp och gjorde en enkel semiotisk analys av. I detta arbete skriver jag bland annat om min arbetsprocess, från cover art till slutresultat av färdiga demos, för att sedan diskutera mina tankar och upptäckter. Arbetet resulterade i fyra demoproduktioner där jag tycker alla hade en tydlig koppling till respektive cover art. Jag har kommit fram till att cover arts i många fall kan vara en bra utgångspunkt för att föda inspiration och kreativitet. Jag tyckte också dessa cover arts uppvisade tydliga ramar och gav en typ av yttre lyssnares perspektiv under låtskaparprocessen. Att skapa musik utifrån cover arts är ett låtskaparverktyg som passar mig och är något jag tar med mig för att använda i framtida lägen det passar.

Matematikämnet behövs göras tillgänglig för fler då det inom detta ämne finns en stark rotad uppfattning om att det endast är till för en viss typ av människor som besitter en speciell medfödd matematisk förmåga. Denna inställning är i behov av förändring och vi reflekterar i denna studie över om det kan finnas ett samband mellan beröm och elevers inställning till och självkänsla inom ämnet. Syftet är därför att undersöka om det finns ett samband mellan beröm för intelligens gentemot beröm för ansträngning och elevers utvecklande av ett statiskt respektive dynamiskt mindset vid lösandet av matematikuppgifter samt om detta beröm påverkar elevers självkänsla. En kvantitativ metod används tillsammans med en experimentell design och har delvis haft utgångspunkt i en studie av Mueller och Dweck (1998). Resultatet visade inga generella samband mellan en viss typ av beröm och elevers utvecklande av ett mindset, dock fanns det ett visst samband till elevers självkänsla. Resultatet analyseras utifrån teorierna behaviorism, self-theory samt Maslows behovstrappa och diskuteras i förhållande till den tidigare forskning gjord inom forskningsfältet. Utveckling av studien presenteras avslutningsvis som förslag på framtida forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå berättelsestrukturen samt hur mottagaren upplever skillnaden i en reklamfilm skriven av AI i sättet som den fångar intresset. Studien har haft för avsikt att tillämpa en jämförelse av en reklamfilm skriven av AI med två reklamfilmer skrivna av människor. Genom att undersöka reklamfilmerna på djupet kan det framkomma om AI är tillräckligt kreativt som tekniskt hjälpmedel för att satsas på inom reklamproduktion. För denna studie har en kvalitativ narrativ analys utförts för att undersöka berättelsestrukturen i reklamfilmerna samt en kvantitativ enkätundersökning för att se hur reklamfilmerna fångar mottagarnas intresse och uppmärksamhet. Den narrativa analysen utfördes för varje reklamfilm med hjälp av en narrativ modell som består av olika steg att analysera. Av enkätundersökningen framkom det svar från 37 respondenter. Insamlat material från enkätundersökningen analyserades och blev visualiserat i olika diagram, samt genom en innehållsanalys för de öppna frågorna. Resultaten visade att reklamfilmen skriven av AI fångade intresset mer bland mottagarna. Slutsatsen är att det som skilde den AI-skrivna reklamfilmen mot de reklamfilmerna skrivna av människor var att den AI-skrivna reklamfilmen upplevdes som mer unik och nyskapande. Detta gör den AI-skrivna reklamfilmen mer kreativ till sin utformning och var troligen det som gjorde att mottagarna fångades mer av den än de andra två reklamfilmerna. En annan anledning till att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse var att den hade tydligast narrativ struktur och där spänningen steg mer. Slutsatsen är att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse mer eftersom den var unik, kreativ, spännande och hade en tydlig narrativ struktur. / The purpose of this study is to investigate and understand the story structure and how acommercial film written by AI is created, and how the recipient experience the difference in acommercial film written by AI in the way it captures the interest. By examining thecommercials in depth, it can be found if AI is creative enough as a technical tool to invest inadvertising production. The study was intended to apply a comparison of a commercial filmwritten by AI with two commercial films written by humans. For this study, a qualitativenarrative analysis was performed to investigate the story structure of the commercial films aswell as a quantitative survey to see how the commercial films capture the interest and attention of the recipients. The narrative analysis was performed for each commercial film using a narrative model consisting of different steps to analyze. The survey revealed responses from 37 respondents. Collected material from the survey was analyzed through a univariate analysis and visualized in various charts, as well as through a content analysis for the open questions. The results showed that the commercial films written by AI caught the interest more among the recipients. The conclusion is that what distinguished the AI-written commercial film against the commercial films written by humans was that the AI-written commercial film was perceived as more unique and innovative. This makes the AI-written commercial film more creative in its design and was probably what made the recipients more captivated by it than the other two commercial films. Another reason why the AI-written commercial film caught the interest of the recipients was that it had the clearest narrative structure and where the tension rises more. The conclusion of the study is that the AI-written commercial film caught the interest of the recipients in a better way because it was unique, creative, thrilling and had a clear narrative structure.

Samhället blir allt mer digitaliserat, vilket innebär att företag måste anpassa sig för att överleva på marknaden. En del av den digitala utvecklingen som skett är implementering av chattboten, som kan användas inom kundtjänst. Syftet med studien är att skapa en förståelse kring vilka behov organisationer och användare inom kundtjänst har i förhållande till chattbotar, samt hur chattbotar uppfyller dessa behov. Studien jämför sedan organisationernas och användarnas uppfattning kring deras behov. Studien är framtagen genom två kvalitativa metoder som utfördes i form av två fokusgrupper och fem semistrukturerade intervjuer. Insamlad data har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att användarnas främsta behov var att få snabba och konkreta svar på deras frågor. Organisationernas främsta behov var att avlasta den befintliga kundtjänsten. Studien visar att det viktigaste gemensamma behovet hos organisationerna och användarna var tillgängligheten. Studiens analys visar att chattboten har för låg kompetens för att uppfylla användarnas och organisationernas behov. På grund av chattbotens låga kompetens visar studiens slutsats att en kombinerad kundtjänst, innefattande både chattbots och mänsklig support, kan vara fördelaktig både för organisationernas kundtjänster och användarna. / The society is becoming more digitalized which requires companies to adapt in order to survive on the market. A part of such digitalization is the implementation of chatbots in customer services. The purpose of this study is to understand organizations’ and users’ needs in relation to chatbots used in support services and to examine how well chatbots satisfy the needs. Organizations’ and users’ respective needs are thereafter compared. The study is based on two qualitative methods performed through two focus groups and five semi structured interviews. The collected data has been analyzed based on a thematic analyze method. The result shows that the users’ main need was to receive swift and concrete answers to their questions. The organizations’ most central need was to redirect work from their support service staff. The study shows that the most important shared need was the accessibility. The study’s analysis shows that the chatbot has too low competence level to fulfill the users’ and organizations’ needs. Due to the low competence level of the chatbots, the study concludes that a combined customer service, including both chatbots and human support, can be advantageous for both the organizations and the users.

Syftet med studien har varit att undersöka hur artificiell intelligens (AI) påverkar sjukvården. Forskning inom bildbehandling har visat på stor framgång och idag körs det en AI pilot på Danderyds Sjukhus. Studien har fokuserat på hur olika yrkesroller som forskare, sjukvårdspersonal, politiker och systemleverantörer upplever att AI kan förändra arbetssätt inom radiologi. Undersökningens datainsamling sker genom semi-strukturerade intervjuer och sekundärdata för att kunna besvara hur användningen av AI kan påverka sjukvårdens organisation.Resultatet visar på att det finns en resursbrist i sjukvården där det finns problematik med att hinna utföra samtliga arbetsuppgifter och sjukvården ser att antalet patienter kommer öka. AI visar på att ha goda möjligheter till att effektivisera arbetsflödet och möjligheten att utföra bättre diagnoser via olika verktyg. Det finns även tekniska hinder som omfattar datatillgångar, datavalidering och implementering av nya system till existerande system. Tillslut finns det även legala faktorer som skapar utmaningar.Slutsatserna från studien har beskrivit hur arbetssätt kommer att förändras och hur denna process går till samt att det har identifierats en ny roll i sjukvården. Studien har framställt att det finns ett stort gap mellan den teknologiska utvecklingen och implementation i klinisk praxis. Studien föreslår att man borde fokusera på att minska detta gap genom att bland annat sätta upp regleringar för AI. / The purpose of the study was to examine the impact of artificial intelligence (AI) on healthcare. Research in imaging has shown great success and today there is an AI pilot at Danderyds Hospital. The study has focused on different professional roles such as researchers, healthcare professionals, politicians and system vendors and their perspective on how AI will change the work methods within radiology. The survey data collection is conducted through semi-structured interviews and secondary data to answer how the use of AI will affect the healthcare organization. The result shows that there is a shortage of resources in the healthcare sector, where there are problems with performing all duties and furthermore the healthcare is seeing that the number of patients are increasing. AI shows good opportunities to streamline workflow and the ability to perform better diagnoses through different tools. There are also technical barriers that include data assets, data validation and implementing new systems to existing systems. Finally, there are legal factors that create challenges. The conclusions from the study have described how the working methods will change and how this process will work and that a new role in healthcare has been identified. The study has suggested that there is a large gap between technical development and implementation in clinical practice. The study proposes focusing on reducing this gap by setting up regulations for AI.

I denna studie undersöks individers generella attityder till vårdapplikationer som använder maskininlärning. Datainsamlingen har skett genom både kvalitativa och kvantitativa metoder som kompletterar varandra. Metoderna innefattar en enkätundersökning och två fokusgrupper baserade på scenario-based design. Teorin är baserad på forskning inom digitaliseringen av vården, bland annat maskininlärning och mHealth, som ligger till grund och stödjer undersökningen. Även teori om attityder och förtroende till digitaliseringen av vården har underbyggt undersökningen.I slutsatsen framkommer det att det finns en korrelation mellan hög medvetenhet och positiv inställning när det kommer det användandet av vårdapplikationer med maskininlärning. Den generella attityden till att få en diagnos av maskininlärning är negativ då de flesta föredrar att få en diagnos förmedlad av en läkare. Studien indikerar på att detta kan bero på att patienterna söker empati från vården, vilket artificiell intelligens saknar. Förtroendet för en vårdapplikation grundar sig främst i ryktet om den men även i vilket företag eller organisation som ligger bakom. Studien indikerar på att individer är positivt inställda till att bidra med privat hälsodata till en vårdapplikation om det leder till förebyggande av sjukdom. Studien ger även en antydan på att det finns en rädsla kring var privata hälsodata hamnar när den har lämnats ut. / This study aims to research on individuals’ general attitudes towards healthcare applications that use machine learning. The data collection has taken place through both qualitative and quantitative methods as a complement to each other. The methods include a questionnaire survey, two focus groups based on scenario-based design. The theory is based on research in the digitalisation of healthcare, including machine learning and mHealth, which is based and supports the investigation. The theory of attitudes and confidence in the digitalisation of care also forms the basis for the study.The conclusion shows that there is a correlation between high awareness and positive attitude when it comes to the use of healthcare applications with machine learning. The general attitude towards a diagnosis from machine learning is negative since most people prefer to get a diagnosis mediated by a doctor. The study indicates that this may be because the patients seek empathy from the healthcare system, which artificial intelligence lacks of. Trust towards a healthcare application is based primarily on the reputation of it, but also in which company or organization that is behind it. The respondents in the survey are positive about contributing with their personal data to a healthcare application if it leads to a prevention of a disease. The study also gives an indication that there is a fear of what happens with private health data.

Syftet med studien är att undersöka hur artificiell intelligens kan komma att påverka fastighetsvärdering och vilka för- och nackdelar det finns när man värderar kommersiella fastigheter med artificiell intelligens. Uppsatsen behandlar även hur den traditionella värderingsprocessen och värderingsprocessen med automatiserade värderingsverktyg går till. Uppsatsen visar främst på att värderingsprocessen kan effektiviseras, göras mer rationell och tillförlitlig med artificiell intelligens om det finns tillräckligt med indata och jämförelseobjekt att tillgå. För att få en djupare förståelse inom ämnet har kvalitativa intervjuer genomförts med de fyra personer som anses ha betydande och fördjupade kunskaper i ämnet. Respondenterna har valts med hänsyn till att de är de enda som anses ha den kunskap som krävs för att uttala sig inom uppsatsens ämne.Den information som framkommit från intervjuerna stödjer och kompletterar till stor del den teori som presenteras i uppsatsen. Med hjälp av respondenternas kunskap om värderingsbranschen och det systemtekniska inom området har frågeställningarna studerats och utretts tillsammans med den berörda teorin. Några av de fördelar som presenteras i uppsatsen är möjligheten att beakta fler faktorer och parametrar vid värderingsprocessen samt minskade tidsfördröjningar och kortare intervall mellan värderingar, vilket leder till en ökad kontinuitet. De största riskerna som identifierats i uppsatsen är bristen på indata samt att kommersiella fastigheter är heterogena och det genomförs relativt få transaktioner årligen. Samtliga respondenter tror att fastighetsvärderingsprocessen och fastighetsvärderares yrke kommer att förändras i framtiden men när denna förändring kommer ske är fortfarande oklar och svårbedömd. / The purpose of this study is to explore how artificial intelligence can come to affect real estate evaluation and the pros and cons that exist when valuing commercial properties through artificial intelligence. The essay also examines the traditional process of valuation and how it can be more efficient, rationalized and trust worthy by using artificial intelligence as long as there is enough data and comparison objects. For a deeper understanding in the subject, qualitative interviews have been conducted with four people that are considered to have significant and a deep understanding of the subject. The respondents have been chosen with according to that they are the only ones that is considered to have the knowledge that is acquired to express themselves within the subject of the paper.The information, that has come forward from the interviews, supports and looks to build upon a large portion of the theory that is presented in this paper. With help from the respondents and the technology that exists within the area, the issues have been studied and investigated with the associated theory. A few of the benefits that are presented in this paper are the possibilities to take more factors and parameters under consideration in the evaluation process, decreased time delays and shorter intervals in between evaluations. These benefits lead to increased continuity. The biggest risks that have been identified in this paper is the lack of incoming data and that commercial real estates are heterogenic with relatively few annual transactions. The respondents have a common opinion that the profession of real estate evaluation will see a change in the future, but when the change will happen is still uncertain and difficult to predict.

Den tidigare synen på bra ledarskap och hur det kan relateras till IQ har förändrats då forskning visar att framgångsrikt ledarskap även är starkt korrelerat emotionell intelligens. Den begreppsdefinition av emotionell intelligens, författad av Goleman, som utgör grunden till studien innebär förmågan att identifiera, uttrycka och verka som reaktion på egna och andras känslor. Detta har följaktligen blivit allt viktigare då näringslivet har förändrats och numera präglas av projektrelaterade arbetsformer. I takt med denna förändring har behovet av projektledare med emotionell intelligens ökat och eftersom man leder individer mot ett gemensamt mål är det är av relevans att öka förståelsen för vad dess emotionella intelligens har för påverkan på projektmedlemmars arbete. Tidigare forskning om emotionell intelligens i projektrelaterade arbetsformer har präglats av ett kvantitativt tillvägagångssätt där samband eller mönster identifierats. Därför har vi med en kvalitativ metod velat undersöka både projektledares och medarbetares subjektiva tolkningar av emotionell intelligens och skapa förståelse för hur projektledare kan utveckla sitt ledarskap. Med grund i studiens syfte och forskningsfrågor genomfördes en kvalitativ Små-N-studie med ett tolkande perspektiv. För att bibehålla respondenternas uppfattningar i fokus valdes en hermeneutisk utgångspunkt i förklarandet av fenomenet emotionell intelligens. Studien har genom en iterativ process bidragit med perspektiv på ledarskap inom projektarbete och med grund i Golemans definition av emotionell intelligens har vi dels etablerat en gemensam förståelse för ämnet men också format intervjuguiden och således interaktionen med respondenterna. Den insamlade empirin mynnade ut i tolkningar från både projektledarna och medarbetarna vilka belyste vikten av det emotionellt intelligenta ledarskapet inom en projektkontext och hur detta kom att påverka dess arbete. Resultatet åskådliggjorde att reflektion kring ämnet skapade en djupare förståelse för individens eget beteende och hur detta kom att spela in i relation till andra. Ur ett projektledarperspektiv kom en strategisk framställning av dess egenskaper att spela roll dels för hur medarbetarna uppfattar individen samt den slutgiltiga framgången för projektet. Från ett medarbetarperspektiv och dess tolkning av emotionell intelligens är det av vikt att projektledaren handlar utifrån sina känslor samt besitter en anpassningsförmåga till medarbetarna denne samspelar med. / Good leadership have previously been defined by how it can be related to IQ. This has changed as latter research shows that successful leadership is also highly correlated with emotional intelligence. The definition of emotional intelligence, authored by Goleman, which forms the basis of the study involves the ability to identify, express and act in response to one's own and others' feelings. Consequently, this has become increasingly important as the business world has changed and is now characterized by project-related working methods. In line with this change, the need for project managers with emotional intelligence has increased as they guide individuals towards a common goal. Hence, it is of relevance to increase the understanding of what impact the emotional intelligence of a project manager has for the project members work. Previous research on emotional intelligence in project- related methods of work has been characterized by a quantitative approach in which relationships or patterns have been identified. Therefore, with a qualitative method, we have sought to investigate the subjective interpretations of emotional intelligence by both project managers and employees and create an understanding of how project managers can develop their leadership. Based on the purpose and research questions of the study, a qualitative Small-N study was conducted with an interpretive perspective. In order to maintain the respondents' perceptions in focus, a hermeneutic starting point was used in the explanation of the phenomenon of emotional intelligence. The study has, through an iterative process, contributed with perspectives on leadership in projects and based on Goleman's definition of emotional intelligence, we have partly established a common understanding of the topic but also shaped the interview guide and thus the interaction with the respondents. The collected empirics resulted in interpretations from both the project managers and the employees, which highlighted the importance of the emotionally intelligent leadership in a project context and how this affect their work. The result illustrated that reflection on the subject created a deeper understanding of the individual's own behaviour and how it acted out in relation to others. From a project manager's perspective, a strategic presentation of its characteristics became of high importance, partly in how the employees perceive the individual and the final success of the project. From an employee perspective and its interpretation of emotional intelligence, it is important that the project manager acts based on his or her feelings and possesses an adaptability to the employees he or she interacts with.

Den här studien handlar om rekryterares förhållningssätt till AI-implementeringen i rekryteringsprocesser. Eftersom AI sprids alltmer på dagens arbetsmarknad tvingas organisationer och inte minst rekryterare att anpassa sig efter denna utveckling. Det  finns många möjligheter med AI men också en del risker. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan AI-utveckling och bias i en rekryteringsprocess. Frågeställningarna som låg till grund för studiens syfte var: Hur förhåller sig rekryterare till AI-utvecklingen i en rekryteringsprocess? Hur förhåller sig rekryterare till bias i en rekryteringsprocess? samt Hur upplever rekryterare att AI-utvecklingen kan påverka bias i en rekryteringsprocess? För att besvara frågeställningarna genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med rekryterare vars erfarenheter inom AI skiljde sig åt. Resultatet visade på tudelade berättelser om AI-utvecklingen och det visade sig att AI å ena sidan kan reducera bias men å andra sidan riskera att sprida det i en ännu större utsträckning än människan. Resultatet analyserades via en narrativ analys där respondenternas enskilda berättelser var i fokus. I analysen identifierades tre övergripande problem vilka innefattade algoritmisk snedvridning, oklar ansvarsfördelning samt oersättliga mänskliga förmågor. En övergripande slutsats var att AI kan fungera bra som ett hjälpverktyg i rekryteringsprocesser men förmodligen inte ersätta människan helt och hållet.