As the use of artificial intelligence (AI) continues to grow in the media industry, such as within social media, its application in various technologies like speech synthesizers is growing. With this, there is a need to investigate how people perceive AI as a speaker in comparison to humans. This study aimed to explore which speaker, human or AI, was perceived to be more trustworthy when conveying information to listeners. To accomplish this, an experiment was conducted where participants were presented with information on various topics from both human speakers and speech synthesizers. The study was conducted on 24 participants, most of whom were in their twenties. Participants were assigned twelve audio clips in random order, half of which were human speakers and half of which were speech synthesizers. After each audio clip, six questions regarding perceived trust of the speaker were answered. These questions were all answered on a 7-point scale. The results of this study suggest that human speakers are generally more believable than speech synthesizers right now. With the speech synthesizers, trust varied more than with the human speakers, which means that a minority were perceived as very trustworthy and the rest not so much. However, the results are not sufficiently convincing to be able to draw any reliable conclusions. More research would need to be done with more audio clips and participants for more reliable results to be found. In addition, it may be worth conducting the study again in a few years when speech synthesizers have become even more developed. / Allt eftersom användningen av artificiell intelligens (AI) fortsätter att växa i mediebranschen, till exempel inom sociala medier, växer dess applicering i olika tekniker såsom talsynteser. Med detta finns ett behov av att undersöka hur personer uppfattar AI som talare i jämförelse med människor. Denna studie hade som mål att utforska vilken talare, människa eller AI, som uppfattades vara mer trovärdig när det gäller att förmedla information till lyssnare. För att åstadkomma detta genomfördes ett experiment där deltagarna presenterades med information om olika ämnen från både mänskliga talare och talsynteser. Studien gjordes på 24 deltagare där de flesta var i 20-årsåldern. Deltagarna blev tilldelade tolv ljudklipp i slumpmässig ordning där hälften var mänskliga talare och hälften var talsynteser. Efter varje ljudklipp besvarades sex frågor gällande upplevd trovärdighet hos talaren. Frågorna besvarades på en 7-poängsskala. Resultaten av denna studie tyder på att mänskliga talare är generellt mer trovärdiga än talsynteser just nu. Hos talsynteserna varierade förtroendet mer än hos de mänskliga talarna, vilket innebär att en minoritet upplevdes mycket trovärdiga och resten inte särskilt. Däremot är resultaten inte tillräckligt övertygande för att kunna dra en säker slutsats. Mer forskning skulle behöva göras med fler ljudklipp och deltagare för att säkrare resultat ska kunna erhållas. Dessutom kan det vara värt att genomföra studien igen om några år när talsynteser blivit ännu mer utvecklade.

This paper examines the application of artificial intelligence (AI) in the early stages of the design process, with a specific focus on using AI to develop user-centered designs during the concept phase. The paper presents a qualitative literature study that employs cloud-based tools like Notion and Lateral to organize and categorize relevant research articles. Additionally, the study continuously compares keywords to gain a comprehensive understanding of the topics covered. Its objective is to emphasize the significance of user-centered design and offer a fresh perspective on how AI can assist designers in creating designs that cater to user needs. The paper explores various AI tools and techniques, such as natural language processing (NLP) and machine learning, which can be employed to analyze user data and provide insights into user behavior. Furthermore, it underscores the importance of designers possessing a deep understanding of information architecture, user experience (UX), and interface design to fully leverage the potential of AI tools. While AI tools cannot replace human creativity and expertise, designers must be able to effectively interpret the data provided by these tools and use them to inform their design decisions. The study provides valuable insights into the integration of AI into the design process, resulting in more effective and user-centered designs. It serves as a valuable resource for designers, researchers, and individuals interested in exploring the possibilities of AI in design.

For a long-term period, the construction industry has been challenged by low growth rate performance, with strong relationships between reduced productivity, inefficient processes, and low level of digitalization. The industry is an important part of the development of society and generates considerable economic values that motivate change, by utilizing the forces of digitalization to a greater extent. Artificial Intelligence (AI) is a technology in today's digital revolution that has received a lot of media attention about its capabilities and how it can be implemented to create a higher degree of efficiency. In the construction industry, AI is a relatively new concept that is predicted to have great potential to challenge the conventional construction process to promote a more efficient and productive construction project. The aim of the study is to increase knowledge about AI, its potential and to develop a guideline for implementing AI. The study applied a qualitative research approach where qualitative data was analyzed. Data collection techniques for the study consisted of literature review consisting of book, reports and articles to create the theoretical framework of the topic. A comprehensive interview study was conducted with individuals in three different segments; Construction companies, consulting companies and academia to be able to cover the questions of the study. The results of the study indicate that AI is applied to a limited extent in the Swedish construction industry. However, the potential is considered high in many of the different phases and processes of the construction process, where the greatest extraction can be obtained in early stages and during the actual project management phase. Guidance of the implementation and its key factors is reinforced by the identification of the challenges that, according to the interviews and theory, can be found in both external and internal factors. Furthermore, AI technology requires investment and challenges the structure of the industry in terms of collaboration and data collection. Today's fragmented industry and the unwillingness to share data requires updated business models to achieve the expected impact that AI may generate. Implementation in construction projects often remains in test environments and, according to the study, struggles to scale up. Lack of knowledge about AI and low willingness to invest are identified as two reasons. An implementation of AI differs from "traditional" digitization since the technology is more closely connected to the business strategy and not only a technological issue. A knowledge boost within company management is crucial for an implementation to be strategic and incorporate the company's business strategy. The analysis further indicated that sector-wide initiatives are required to ensure that AI can be applied throughout the construction process. From the results and the subsequent analysis, there is a strong interest in AI and how itcan be applied. An increased utilization and investment in the technology can provide competitive advantages and consequently there is a risk that more activities will occur than what has been identified in the study. The result is in alignment with previous research but also indicates that Sweden as a country is generally behind in the development of AI. Further research and more use cases of AI are necessary to increase knowledge in the industry and to motivate companies participating in a construction project to increase their willingness to invest. / Byggbranschen har under lång tid utmanats av låg tillväxtutveckling där minskad produktivitet, ineffektiva processer och låg grad av digitalisering har starka samband. Branschen utgör en viktig del i samhällsutvecklingen och genererar stora ekonomiska värden som motiverar till förändring, genom att i större utsträckning nyttja digitaliseringens krafter. Artificiell Intelligens (AI) är en teknik i nutidens stora tekniska revolution som har fått ett stort medialt utrymme om dess förmåga och hur det kan implementeras för att bland annat skapa högre grad av effektivitet. Inom byggbranschen är AI ett relativt nytt begrepp som spås ha stor potential att utmana den konventionella byggprocessen för att främja ett effektivare och produktivare byggprojekt. Målet med studien är att öka kunskapen om AI, dess potential samt att forma en vägledning i implementeringen av AI. I studien tillämpades en kvalitativ undersökning där kvalitativa data analyserades. Datainsamlingstekniker för studien bestod av litteraturgenomgång i form av bok, rapporter och artiklar för att bygga upp det teoretiska ramverket kring ämnet. En omfattande intervjustudie utfördes med aktörer inom tre olika segment; Byggföretag, konsultföretag och akademin för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar att AI används i begränsad utsträckning inom svensk byggbransch. Dock bedöms potentialen stor i många av byggprocessens olika skeden och processer, där den största utvinningen kan fås i tidiga skeden genom användning av historiska data samt under själva projektstyrningen. En vägledning i implementeringen och dess nyckelfaktorer förstärks genom identifieringen av utmaningarna som enligt intervjuerna och teorin bottnar i både externa och interna faktorer. AI-tekniken kräver dock investeringar och ställer krav på branschens struktur när det kommer till samarbete och datainsamlingar. Dagens fragmenterade bransch och motviljan att dela data kräver uppdaterade affärsmodeller för att få den förväntade effekt som AI kan generera. Införandet i byggprojekt stannar ofta i testmiljöer och har enligt studien svårt att skalas upp. Kunskapsbrist om AI och låg investeringsvilja pekas ut som två anledningar. En implementering av AI särskiljer sig från ”vanlig” digitalisering då tekniken i högre utsträckning är kopplad till affärsstrategin och inte enbart en teknisk fråga. Ett kunskapslyft inom företagsledningar anses nödvändigt för att en implementering ska ske strategiskt och genomsyra företagets affärsstrategi. Analysen och vägledningen visar också att det behövs branschgemensamma initiativ för att AI ska kunna tillämpas genom hela byggprocessen. I resultatet samt i den efterföljande analysen framhålls ett tydligt intresse för AI och hur det kan användas. En utökad tillämpning och satsning på tekniken kan ge konkurrensfördelar och det finns därför en risk att det görs mer än vad som framkommit i studien. Resultatet går i linje med tidigare forskning men visar också på att Sverige som land generellt ligger efter i utvecklingen av AI. Vidare forskning och fler användarfall av AI är nödvändigt för att öka kunskapen i branschen och också motivationen till att öka investeringsviljan hos bolag verksamma i ett byggprojekt.

Detta arbete undersöker hur man som relativt liten filmskapare kan generera intresse och tittarlust för en okänd film. Vi tar reda pÃ¥ vad som gör en filmaffisch attraktiv och ger sedan exempel pÃ¥ hur en affisch kan utformas för en fiktiv film. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

The current demographic development in Sweden points to a dramatic rise in the elderly population. At the same time, the population entering working age is projected to have a much smaller increase, combined with the fact that not every individual reaching working age will be part of the actual workforce. This is particularly problematic in certain rural communities where the overall population is experiencing a steady decline along with tax revenue, while the elderly population is rising. To compensate for the shrinking workforce in elderly care, authorities have identified digitalization, automation and AI as possible solutions. This qualitative study examines the perceived and actual need for AI in a rural community in northern Sweden, the community’s capability to implement AI in elderly care, and the capabilities of current healthcare AI solutions, in order to determine whether AI is a viable option to maintain an efficient elderly care. The empirical data collected via interviews was assigned to a theoretical framework based on Rational Choice Theory, in order to clarify the individual perceptions of the work environment and suitability of implementing AI to that environment. These findings were further related and applied to theoretical data collected through a literature review of research into past and present AI use cases, and the associated benefits and drawbacks of AI in elderly and general healthcare. First and foremost, our study shows that AI offers exciting opportunities but is yet in its infancy and therefore requires much attention and trials to operate at an acceptable level, with several concerns regarding sloppy or rushed implementations. Secondly, there is an apparent need and desire to automate certain processes in order to reduce stress in the workplace and allow the personnel to dedicate their time to the people under their care. Finally, we recommend that the examined community focus their initial efforts on “low-tech” AI solutions due to the inherent complexity of the technology and the high costs that follows a sloppy or failed implementation.

This paper explores the role of artificial intelligence (AI) in the development of systems meant to provide support for people with mental health issues. Mental health issues are a global concern, and there is a significant need for effective inventions to address them. The thesis reviews current literature on mental health and AI technology, such as machine learning, mobile apps, and wearable devices, analyzing the ways in which such technology can be leveraged in the detection, prevention and treatment of mental health issues. The study focuses on interviewing experts in the field involved in projects that incorporates AI in their development of interactive digital services targeted towards mental health issues. It then highlights the ability of AI technology to support experts in the prevention of mental illness. This paper also underlines the importance of addressing challenges including ensuring user safety and maintaining the relevance of AI technologies in the face of rapidly evolving trends. The main purpose of this thesis is to create a better understanding for the challenges that developers are facing while implementing AI for this purpose, and to contribute to bridging the gap between the prospects of advanced technology and the actual implementation of such.

This thesis is intended to study and identify in which ways emotional intelligence is characterized in managers' leadership in a global workplace. The study investigates what managers think about their own emotional intelligence and how they are perceived by their employees. For several decades, there have been a variety of names for the soft characteristics that make a person have the ability to manage and understand one's own and other's emotions, such as character, personality and soft skills, but today we categorize this under the concept of emotional intelligence (Goleman, 1998). This interview study has used a qualitative method to conduct an empirical investigation of a global e-commerce company, in which a total of ten semi-interviews have been conducted. The research results show that the managers within the company consider themselves to have a relatively high level of emotional intelligence, which is also consistent with the employees' perception. Thus, one can also interpret its claims from the presented theoretical framework that we used fundamentally in this investigation. The study found no differences between the managers' views of themselves in relation to the employees' views, but instead found differences between the different managers' behavior through their employees' perceptions of them.

Artificiell Intelligens har på senare tid exploderat i både kommersiell och privat användning, vilket förändrar hur vi arbetar, studerar och får tillgång till information. Vanliga typer av AI-tjänster är chatbots och språkmodeller. ChatGPT är en språkmodell som har blivit populär sedan tjänsten lanserades i november 2022. Med hjälp av ChatGPT kan användare exempelvis generera programmeringskod, få svar på frågor, undersöka olika ämnen och översätta mellan språk. Introduktionen av ChatGPT har skapat en debatt om hur den ska användas i lärandemiljöer. Idag har vi inte tillräcklig kunskap om hur man använder AI i utbildning på ett effektivt sätt, vilket syns i tidigare studier som visar att det finns en rädsla kring AI och utbildning. Däremot finns det stor potential i att använda språkmodeller som ChatGPT i utbildning eftersom det kan fungera som en handledare för varje elev på ett sätt som en mänsklig handledare inte kan tack vare den ständiga tillgängligheten av tjänsten. Forskningsfrågan för uppsatsen är: Hur använder studenter AI-tekniken ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande? En ytterligare underfråga formulerades med avsikten att utforska problematiska aspekter av att använda ChatGPT i utbildning: Vilka möjligheter och risker upplever studenter med ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande? Studien genomfördes med hjälp av en kartläggningsstrategi, med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Nio intervjuer genomfördes med studenter som har använt ChatGPT flera gånger för sina studier. För att analysera intervjuerna användes en tematisk metod. Resultaten av studien visar några sätt som studenter använder ChatGPT på för självständigt lärande och inkluderar att använda språkmodellen för inspiration och idéer, be om förklaringar för att få en översikt över ett ämne, generera programmeringskod samt sammanfattning och omformulering av text. En allmän användning var att behandla ChatGPT som en digital handledare. Några av riskerna och nackdelarna med att använda ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande är felaktig information som produceras av språkmodellen, rädsla för plagiering och en oro för att bli alltför beroende av verktyget, vilket kan leda till en minskning av lärandet. Studien begränsas av det faktum att endast ett litet antal intervjuer kunde genomföras, vilket förhindrar generaliseringar från de resulterande uppgifterna. Resultatens överförbarhet kan bedömas genom att jämföra dem med framtida forskning inom området. Studien anses inte ha några negativa etiska eller samhälleliga konsekvenser, eftersom etiska aspekter har beaktats i studiens metodik. Detta uppnås genom att säkerställa fullständig anonymitet och frivilligt deltagande. Resultaten av studien kan användas för att integrera ChatGPT mer effektivt i inlärningsmiljöer, vilket gynnar både elever och lärare. / Artificial intelligence has recently exploded in both commercial and private usage which is changing the way we work, study and access information. Some common types of AI-services are chatbots and language models. ChatGPT is a language model that has become immensely popular since the service was launched in November 2022. Using ChatGPT, users can for example generate programming code, get answers to questions, research different topics and translate between languages. The introduction of ChatGPT has created a debate on how it should be used in learning environments. Today we do not have sufficient knowledge on how to use AI in education in an efficient manner, which is seen in earlier studies that show that there is a fear surrounding AI and education. On the other hand, there is great potential in using language models like ChatGPT in education since it can act like a tutor for each student in a way that a human tutor can’t thanks to the constant availability of service.The research question of the thesis is: How do students use the AI-technology ChatGPT as a tool for independent learning? An additional sub-question was formulated with the intention to explore problematic aspects of using ChatGPT in education: What potentials and risks do students experience when using ChatGPT as a tool for independent learning? The study is conducted using a survey study strategy, with qualitative semi-structured interviews as the data collection method. Nine interviews were performed, with students who have used ChatGPT several times for their studies. To analyze the interviews a thematic approach was used. The findings of the study show that some ways that students use ChatGPT for independent learning include using the language model for inspiration and ideas, asking for explanations to get an overview of a topic, generating programming code and summarization and reformulation of text. A general usage was to treat ChatGPT as a digital tutor. Some of the risks and cons with using ChatGPT as a tool for independent learning are found to be inaccurate information produced by the language model, fear of plagiarism and a worry of becoming too dependent on the tool, which can lead to a decrease in learning. The study is limited by the fact that only a small number of interviews could be conducted, which prevents drawing any generalizations from the resulting data. The transferability of the results can be assessed by comparing them with future research in the field. The study is considered to have no negative ethical or societal consequences, as ethical aspects have been taken into account in the study’s methodology. This is achieved by ensuring complete anonymity and voluntary participation. The results of the study can be utilized to incorporate ChatGPT more effectively in learning environments, benefiting both students and teachers.

Till följd av den snabbt växande AI-tekonologin syftar denna studie till att fylla det forskningsgap som finns kring hur AI används inom undervisning. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, baserad på intervjuer och kartläggning, som undersökt hur studenter använder sig av chatboten ChatGPT. ChatGPT är en AI-robot som fungerar på ett konversationsliknande sätt för att härma mänsklig interaktion. Detta möjliggör för ChatGPT att vara ett hjälpmedel och komplement för studenter och kan både skriva och bearbeta texter, svara på frågor och generera sammanfattningar. Problemet kring ChatGPT är att det är ett nytt, obeforskat fenomen som på kort tid tagit stor plats inom utbildning, det finns här ett stort forskningsgap som bör fyllas. Studien ger en bra grund för hur AI inom undervisning bör hanteras genom att svara på forskningsfrågan; Vilka är de huvudsakliga användningsområdena med ChatGPT? samt tillhörande underfrågor; Vilka värden och utmaningar som upplevs i samband med ChatGPT? Vilka AI-baserade verktyg i funktionaliteter studenter önskar ha i lärplattformar baserat på ChatGPT teknologi? Studiens resultat visar att studenter i stor utsträckning använder ChatGPT som ett hjälpmedel som skapar tidsbesparing, underlättar studierna och fungerar som en extra lärare. Studien visar också på upplevda utmaningar som den lathet som användandet leder till samt den begränsade pålitlighet som finns kring ChatGPTs svar. De främsta önskemål om funktionaliteter i lärplattformar som studien resulterat i är att de ska inkludera en sökfunktion, samt en integrerad plattform för informationsåtkomst. Hur studenter i denna studie använder sig av ChatGPT står till viss del till kontrast till vad den begränsade, befintliga forskningen inom området uppmärksammar. Således bidrar studien med en nyanserad bild av användningen av ChatGPT som kan användas som grund för vidare forskning inom området / Due to the rapidly growing AI technology, this study aims to fill the research gap in the field of AI in education. This has been done by examining how students use the chatbot ChatGPT through a qualitative study based on mapping and interviews. ChatGPT is an AI robot that mimics human interaction, enabling it to be a tool and complement for students. It can write and process texts, answer questions, and generate summaries. The problem with ChatGPT is that it is a new, unresearched phenomenon that has in a short time taken a huge part in education, this research gap needs to be filled. By illustrating how students use ChatGPT in terms of; What its main area of use is? What values and challenges are experienced? and what AI-based tools and functionalities students wish to have in learning platforms based on ChatGPT technology, the study provides a good foundation for how AI in education should be handled. The study's results show that students primarily use ChatGPT as a tool that saves time, facilitates studies, and serves as an extra teacher. The study also indicates challenges, such as the laziness that the use leads to and the limited reliability of ChatGPT's answers. The main requests for functionalities in learning platforms resulting from the study are a search function and an integrated platform for information access. How students use ChatGPT in this study stands in contrast to what the limited existing research in the field emphasizes. Thus, the study contributes to a nuanced picture of the use of ChatGPT that can be used as a basis for further research in the area.

Artificiell intelligens (AI) är ett populärt ämne i samhället och tekniken väntas växa i snabbtakt inom närmaste framtid. Med denna teknologi följer mycket potential, däribland föranvändning inom beslutsfattning för chefer i olika organisationer. Denna studie syftar till attundersöka denna potential med en kvalitativ och explorativ metod, där en teoretisk modell iförväg utformas för att sedan undersökas och analyseras med hjälp av data från intervjuermed beslutsfattare och AI-kunniga. Från analys görs intressanta insikter gällande AI när detkommer förutsättningar, beslutsfattningsutmaningar, styrkor, svagheter och faror. Chefernaoch AI-kunniga som intervjuades i studien uttryckte både positiva tankar kring AI:s potentialoch farhågor. Flera intervjupersoner beskrev att de uppfattar de flesta chefer som relativtovetandes kring hur AI fungerar och att cheferna därför har inställningen att vänta för att sehur det utvecklas med tiden. Med dessa insikter utvecklas ett teoretiskt ramverk somvisualiserar hur potentialen för tillämpning av AI som hjälpmedel vid beslutsfattning inom enorganisation kan se ut. Modellen beskriver en process med flera steg där första steget ärutbildning av chefer i organisationen gällande AI. I det andra steget undersöks AI-hjälpmedlets potential i beslutsfattande i relation till tre typer av beslutsutmaningar. Inästkommande steg undersöks hur balansen ska se ut gällande involvering av människajämfört med AI inom beslutsområdet. I sista steget tillämpas AI-systemet och gynnsamhetenundersöks, vilket kan avgöra ifall systemet eventuellt behöver omkalibreras.