Bakgrund: Sedan dess tidiga start på 60-talet växer idag Artificiell Intelligens (AI) i revolutionerande fart och används idag i områden från sjukvård, digitala klockor, domstolar, offentliga toaletter, preventivmedel eller till energisystem. Den breda implementeringen och data växer storslaget fram på marknaden. Men AI-tekniken bidrar även till att bland annat kvinnor drabbas av stereotypa könsroller som programmeras in, trots att kvinnor är de som 1) använder tekniken minst och 2) är underrepresenterade inom tech-sektorn. Ur ett etiskt perspektiv finns även andra problematiska svårigheter med AI i förhållande till dess utsläpp och påverkan på klimatet. Syfte: Syftet med arbetet är att studera vilka föreställningar om AI personer som är verksamma inom sektorn i Sverige har, med särskild hänsyn till genus och klimat. Frågeställning: Vilka föreställningar har personer verksamma inom AI-sektorn i relation till genus och klimat? Metod och teori: En kvalitativ metod har använts där halvstrukturerade intervjuer har gjorts med fyra personer. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts vid analyserandet av intervjutranskriberingarna. I Analysen tillämpas Yvonne Hirdmans genusteori. Slutsats: AI diskursen med dess mestadels positiva konnotationer har ett stadigt grepp inom sektorn. Inget av de aktuella projekten som informanterna är verksamma i nu tillämpar något specifikt etiskt regelverk, bortsett från de etiska riktlinjer som varje enskild organisation som är involverad i projektet har. Det finns en viss medvetenhet om etikrelaterade problem med AI kopplat till genus och klimatförändringar, men inget större engagemang i att hantera det eller att granska egna utsläpp. Huvudfokus är hur AI kan tillämpas för att hantera olika samhällsutmaningar.

The development of artificial intelligence has increased drastically in recent years,and with this comes the emergence of facial recognition technology. A commonphenomenon in this area is mobile phones that can be unlocked using the user’s face.However, facial recognition technology has greater possibilities than just unlockingcell phones. This study aimed to better understand the personal privacy aspectswhen a workplace uses face recognition technology and how it affects employees.Using qualitative research methods, we discovered that all respondents areaccepting of a solution with AI-supported face recognition even though most valuetheir privacy highly and are critical of the technology itself. Despite acceptance,there is a fear that human interaction disappears when a company deploys such asystem into operation. Several respondents think they would rather exchange a fewwords with a human receptionist than a digital one when they arrive at the office.Furthermore, the results show that the respondents are worried about the datamanagement and how their personal data will be used in the future. This studydemonstrates that employees accept facial recognition in their workplace.However, the technology must be developed on a broader front to be used as the solesolution for a company or an organization.

Denna rapport kommer fokusera på att beskriva processen på den fortsatta utvecklingen av det grafiska användargränssnittet (GUI) för Hanabi Benchmark. Hanabi är ett kortspel som introducerats som ett nytt forskningsområde inom artificiell intelligens (AI). Målet med projektet var att implementera en mänsklig användare, som sedan skulle kunna spela med maskin lärlingsbaserade agenter med andra ord icke-mänskliga spelare genom GUI.För att uppnå målen, implementerade vi kontroller för den mänskliga användaren i GUI. Modeller av agenter integrerades in till GUI som mänskliga användaren sedan skulle spela med. Slutligen utfördes en användarstudie för att utvärdera de olika agenternas prestation. / This report will describe the further development of the Graphical User Interface (GUI) for the Hanabi Benchmark. Hanabi is a card game that has been introduced as a new frontier for artificial intelligence (AI). The goal of the project was to implement a human-user, into the GUI, and give the possibility to play against Machine Learning (ML) based agents, viz, non-human players in the GUI.To achieve these goals, we implemented human controls into the GUI to give a human user the option to play the game in the GUI. Agent models were integrated into to the GUI for the human to play with. Finally, a small study was conducted to evaluate the agent’s performances.

Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund. I undervisningen använder sig pedagogerna ofta av film, tidningsartiklar och dilemmasagor som läromedel istället för Birgitta Kimbers SET material. Både den tidigare forskningen och alla respondenter i undersökningen anser att det finns ett stort behov av att ha med livskunskap på skolschemat. Detta motiverar de med att det finns en ökad oro bland dagens ungdomar och att det behövs skapas tillfällen där pedagoger och elever tillsammans diskuterar bland annat kränkningar, mobbning och incidenter som har hänt på skolan under den senaste tiden.

Att utföra en aktionsforskande undersökning med familjemedlemmar som deltagare, skapar ambivalens inför mina egna roller i sammanhanget. Jag är förälder, pedagog och skribent i en och samma person. Mitt syfte med denna studie har varit att får vetskap om mina roller (föräldra- och pedagogrollen) kan tydliggöras, samt förståelse för hur barn uppfattar sin verklighet. Målet har varit barnens interna förståelse för varandra och att de gemensamt skulle bygga upp ett förtroende i gruppen. Jag tror på tesen att ju mer kunskap som erövras, desto mindre våld skapas. Därför har min arbetssätt varit dialog, parallellt med dramapedagogiska övningar. Övningarna valdes med omsorg och syftet var att väcka tankar till vidare förståelse genom dialog. Jag har även lagt vikt vid en deltagares motvilja till fysisk beröring. Metoden jag arbetat efter är Aktionsforskning. För att kunna analysera och tolka processen har jag använt mig av videoupptagning. Resultatet visar att mitt angreppssätt i denna process har varit riktig.

Denna uppsats har som syfte att skapa förståelse för hur högpresterande och särskilt matematikbegåvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkätstudie med standardiserade påståenden för att finna ett lämpligt urval av elever. Därefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansågs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och särskilt matematikbegåvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrån hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehåller experimenterande och undersökande moment, där de kan få utlopp för sina kreativa matematiska tankar. Då dessa elever identifieras i skolan kan undervisningen anpassas till deras förmågor. Slutsatsen som dras av resultatet är att undervisningen och matematiklärarens roll är av stor betydelse för att dessa elever ska ha möjligheter att utvecklas utifrån sin potential. Med rätt stimulans kommer dessa elever fortsätta tycka att matematiken i skolan är givande och lärorik.

Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta ämne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan använda sig av social och emotionell träning i arbetet med att skapa en bättre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, på grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning. Vi ville jämföra våra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom ämnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rätta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta ämne är positiva och att det upplevs som ett bra redskap att använda sig av i skolan. Våra resultat överensstämmer väl med den aktuella forskning som vi har tagit del av. Social och emotionell träning, anser vi, skulle kunna vara ett medel för att komma till rätta med ordningsproblematiken i skolan.

Undersökningen gäller huruvida ämnesbunden gymnasieundervisning i värdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehålla samt förväntningar på utfallet. Ett begränsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrågades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas då skollagen kräver betygsättning som emellertid skulle få alltför vittgående konsekvenser, men bekräftar ändå behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrädare ansåg att samarbetsförmåga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir därmed också en av många egenskaper en sådan undervisning skulle omfatta. / The research aimed at determining whether subject bound instruction in life values could and should be introduced in Upper secondary education, what it should contain and any yield expectations. Responses from a limited number of employers, teachers and students were obtained.The investigation found that such instruction cannot be introduced due to the mandatory grading rules of the Education Act and its believed severe consequences, however does recognize the need for it. The representatives of employers and schools considered cooperation ability being the foremost property that an individual in a group should possess, and subsequently, together with many others, should be addressed by such instruction.

Syftet med studien var att undersöka om skolan är till för alla, även de högpresterande och särbegåvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/biträdande rektorer på fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begåvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehåll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven är olika, men att tillhöra en grupp, att känna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna är alla elevers rätt i skolan. Pedagogerna måste ta hänsyn till att även högpresterande och särbegåvade elever behöver bekräftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i särskilda skolor.

I den allmänna debatten framförs ofta åsikten att ljudbokens popularitet i kombination med de digitala strömningstjänsternas kommersiella genomslag leder till en förflackning av vår litteraturkonsumtion och hotar den smalare, kvalitativa, litteraturens position och existens. Deckare, feelgood och romance dominerar idag lyssningen i strömningstjänsterna, men beror skillnaden i konsumtionsmönster på ljudboken som modalt format eller finns det andra förklaringsmodeller? Är denna form av litteraturkonsumtion ett substitut för läsning av tryckta böcker, eller är den primärt inkrementell? Kan det i själva verket finnas ett positivt motnarrativ där ljudbokens materialitet öppnar upp möjligheter till nya litterära uttryck och sätt att konsumera litteratur som kan bidra till att både bredda och fördjupa det litterära fältet? I denna framställning diskuteras dessa frågar med hjälp av en tvärvetenskaplig ansats, där tidigare forskning och teoretiska perspektiv kombineras med empiriskt material: en enkätundersökning i Facebookgruppen ”Vi som älskar ljudböcker” som genomfördes i februari 2023 samt aktuella exempel från de ledande svenska strömningstjänsterna. Med utgångspunkt i enkätsvaren visas hur ljudboken i större utsträckning än idag kan fungera som en viktig pusselbit i det litterära framtidsnarrativet, både för smalare kvalitetslitteratur och olika former av populärlitteratur och hur det ekosystem som producerar och tillgängliggör ljudböcker, framför allt de digitala strömningstjänsterna, genom kreativ affärsutveckling och användning av ny teknik som artificiell intelligens, metadata och personalisering, kan bidra till denna utveckling.