Artificiell intelligens har blivit kommersialiserad och har skapat en stor efterfrågan på marknaden. Trots detta är det få som vet vad teknologin innebär och till och med forskare kämpar med att hitta en universell definition. Teknologin är komplex och mångfacetterad och delar av tekniken gör den kontroversiell. Artificiell intelligens som koncept har blivit studerat utifrån ett tekniskt perspektiv och flera publikationer har gjort ett försökt att förutspå hur teknologin kommer att påverka samhällen i framtiden. Även fast efterfrågan är stor, saknas det empiriska data för hur tekniken påverkar organisationer. Det finns därför ingen nuvarande forskning till hjälp för organisationer som måste anpassa sig till teknologin.Syftet med denna studie är att börja täcka detta forskningsgap med empiriska data för att hjälpa organisationer förstå hur de påverkas av detta paradigmskifte i teknik. Studien är utförd som en fallstudie vid en offentlig organisation med medel teknologiska kunskaper. Data har samlats in via intervjuer, observationer och granskning av styrdokument. Sjutton intervjuer hölls med medarbetare från olika delar av organisationen. Data analyserades sedan utifrån ett kombinerat ramverk inkluderande teknik, organisatorisk anpassning och social hållbarhet.Studien visade att organisationen är reaktiv i sin anpassningsprocess och saknar en förståelse för tekniken. Resultatet visar att konceptet artificiell intelligens är svårt att förstå men tillämpbara exempel underlättar processen. Ett bättre informationsflöde skulle hjälpa organisationen att bli mer proaktiv i sin anpassning och bättre kunna utnyttja sin personal. Resultaten visar också att det finns etiska aspekter kring teknologin som behöver behandlas av organisationen innan artificiell intelligens kan implementeras. Forskaren argumenterar också för vikten av att använda ett sammansatt ramverk vid analys av organisatorisk påverkan av artificiell intelligens på grund av dess komplexitet. / Artificial intelligence has become commercialized and has created a huge demand on the market. However, few people know what the technology means and even scientist struggle to find a universal definition. The technology is complex and versatile with elements making it controversial. The concept of artificial intelligence has been studied in the technical field and several publications has made efforts to predict the impact that the technology will have on our societies in the future. Even if the technology has created a great demand on the market, empirical findings of how this technology is affecting organizations is lacking. There is thus no current research to help organizations adapt to this new technology.The purpose of this study is to start cover that research gap with empirical data to help organizations understand how they are affected by this paradigm shift in technology. The study is conducted as a single case study at a public organization with middle technological skills. Data has been collected through interviews, observations and reviewing of governing documents. Seventeen interviews were held with employees with different work roles in the administration. The data was then analyzed from a combined framework including technology, organizational adaptation and social sustainability.The study found that the organization is reactive in its adaptation process and lacking an understanding of the technology. The findings show that the concept of artificial intelligence is hard to understand but applicable and tangible examples facilitates the process. A better information flow would help the investigated organization to become more proactive in its adaptation and better utilize its personnel. The findings also show that there are ethical issues about the technology that the organization needs to process before beginning an implementation. The researcher also argues the importance of a joint framework when analyzing the organizational impact of artificial intelligence due to its complexity.

In a world that moves more towards the digital every day, we will in this study investigate how the auditing process is affected by automation of the auditing tasks and how the auditor’s professional role can be affected if the auditing tasks get automated. The area of application is primarily on the whole auditing process and the auditing tasks and not on the specific tasks the auditor has, even though many of the tasks are mentioned as examples. Also, if artificial intelligence eventually will replace the auditor in the future. Two interviews were held in order to see how program developers believe the future for the auditor will look like from a technical perspective and what is technically possible to develop. Also, three interviews were held in order to see the authorized auditors’ point of view and if they already have started to notice change and how much change they can expect in the near future. The purpose of this study is to investigate how automation is affected by automation of the auditing tasks and how the auditor’s professional role is affected if the auditing tasks get automated. To achieve our purpose, we investigated the parts that the auditor and the program developer think or know can be automated and the consequences that affect the auditor. The conclusion of the study differs from other studies that only have interviewed auditors, in which they have reached the conclusion that the profession will not change much in the next few years. Our conclusion is that the auditor profession will reshape as the years go by if the laws are adjusted, which can be a slow process but is likely to happen. We also think we will see an increased demand for IT-auditors as the programs get more complicated and that technological knowledge is required to understand how these programs and systems work. / I en värld som rör sig alltmer mot det digitala undersöks, i denna studie, hur revisionsprocessen påverkas av automatisering av revisionsuppgifter samt hur revisorers yrkesroll påverkas om revisionsuppgifter automatiseras. Tillämpningsområdet är framförallt på revisionsprocessen och revisionsuppgifter i helhet och inte på revisorns specifika arbetsuppgifter även om flertalet arbetsuppgifter nämns som exempel. Samt om den artificiella intelligensen eventuellt kan ta över revisorns roll i framtiden. I denna studie har två intervjuer genomförts i syfte att se hur programutvecklarna ser revisorns framtid ur ett mer tekniskt perspektiv och vad som är tekniskt möjligt att utveckla. Tre intervjuer hölls också med syftet att fånga de auktoriserade revisorernas perspektiv för att se om de redan börjat märka av förändring och hur stor förändring de kan förvänta sig inom den närmsta tiden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisionsprocessen påverkas av automatisering av revisionsuppgifter samt hur revisorers yrkesroll påverkas om revisionsuppgifter automatiseras. För att uppnå vårt syfte undersökte vi vilka delar av revisorns yrke som revisorer och programutvecklare tror eller vet kan automatiseras samt vilka konsekvenser som påverkar revisorn. Slutsatsen i vår studie skiljer sig aningens mot tidigare studier där de främst intervjuat revisorer, samt att de flesta kommer fram till att revisorns roll i det stora hela förblir relativt oförändrad. Vi kom fram till att revisorns yrkesroll kan komma att omformas med åren allt eftersom lagar och regler justeras, vilket kan vara en trögrörlig process men att det med sannolikhet kommer att ske. Vi ser även att IT-revisorer kommer bli mer efterfrågade allt eftersom programmen blir mer komplicerade samt att mer teknologisk kunskap krävs för att förstå hur dessa program och system fungerar

Emerging advances in the realm of Artificial Intelligence (AI) have had a tremendous impact on various fields around us and society as a whole. As technologies continue to evolve, so will the role of designers when it comes to using AI. It has the potential to be the next tool designers use to create human-centered products and services. To truly understand AI and harness its capabilities, it is crucial to demystify the term and its inner workings. This thesis is explorative research to shed light on collaborative intelligence and how designers can harness the capabilities of AI. It further explores how to integrate the principles of design and AI to create AI-driven products and services. In addition to background research conducted on both design and AI, the importance of both these fields’ intersection was also researched upon. The project followed the Double Diamond design process principles, consisting of four phases: discover, define, develop, and deliver. This process was then used again to design a framework that bridges the gap between AI & design principles. This research aimed to explore how designers could use AI to develop new products and services. The project resulted in a framework that guides designers on how to get acclimated to AI and uses a specific set of principles to design for AI. It contains concepts necessary to understand the different aspects of AI and aims to build a common language amongst all AI practitioners. The framework also serves as a basic outline of a workshop that provides various design methods that AI practitioners can use to ideate AI-driven solutions. / Framsteg inom Artificiell Intelligens (AI) har redan haft enorma effekter på diverse ämnesområden med direkt eller indirekt påverkan på oss människor. I och med att teknologin som utnyttjar AI kommer att utvecklas, kommer även rollen för designers att förändras. AI innehar potentialen att bli nästa verktyg som kan brukas för att skapa människocentrerade produkter och tjänster. För att förstå och nyttja AI och dess förmåga är det kritiskt att avmystifiera termen och dess potential. Detta explorativa arbete syftar till att nysta upp kollaborativ intelligens samt att undersöka hur det kan användas av designers för att nyttja AIs fulla potential. Därtill utforskar arbetet hur AI och designprinciper kan integreras för att skapa AI-baserade produkter och tjänster. Utöver forskningen inom design och AI undersöks även fältens skärningspunkter. Följande arbete använder sig av Double Diamond designprocessen och dess principer: discover, define, develop, and deliver. Denna process kommer att användas för att konstruera ett ramverk som binder samman AI och designprinciper. Arbetet syftar till att utforska hur designers kan använda AI för att skapa nya produkter och tjänster. Resultatet är ett ramverk som kan vägleda designers att acklimatisera sig med AI och dess specifika principer för att kunna applicera AI i sitt arbete. Ramverket innefattar nödvändiga koncept för att förstå olika aspekter av AI och strävar efter att bygga ett gemensamt språk för alla utövare av AI. Ramverket ger dessutom riktlinjer för att strukturera workshops som förser alla möjliga AI användare med designmetoder för att skapa AI baserade lösningar.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet. / <p>matematik</p>

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet. / <p>Matematik</p>

I detta arbete skriver vi om den semantiska webben och vad den har för effekt på människan. Vi börjar med att skriva vad den semantiska webben är för att sedan gå över till hur webben fram till idag påverkat människan för att kunna fastställa vad en semantisk webb kan göra föratt påverka oss. Vi skriver även om det mänskliga elementet, hur vi utvecklas tillsammansmed teknologin och hur vi har förändrats under processen. Vi skriver hur webben ändrarspråket, tänkandet och till och med hur den gör oss människor lata men även hur den hjälpeross i vår utveckling. / In this paper we write about the semantic web and what effect it has on mankind. We start off by writing what the semantic web is and what it has to offer us. We then write what thedevelopment of todays web has done to affect us to be able to secure a thought of what afuture semantic web might do to affect us. We also write about the human element togetherwith technology to see how we’ve evolved together. We write about how the web haveeffected our language, our thinking and how it’s making us lazier but also how it’s helping usin our development.

In this thesis, the design and use of ontologies as domain knowledge sources in information-providing dialogue systems are investigated. The research is divided into two parts, theoretical investigations that have resulted in a requirements specifications on the design of ontologies to be used in information-providing dialogue systems, and empirical work on the development of a framework for use of ontologies in information-providing dialogue systems. The framework includes three models: A model for ontology-based semantic analysis of questions. A model for ontology-based dialogue management, specifically focus management and clarifications. A model for ontology-based domain knowledge management, specifically transformation of user requests to system oriented concepts used for information retrieval. In this thesis, it is shown that using ontologies to represent and reason on domain knowledge in dialogue systems has several advantages. A deeper semantic analysis is possible in several modules and a more natural and efficient dialogue can be achieved. Another important aspect is that it facilitates portability; to be able to reuse adapt the dialogue system to new tasks and domains, since the domain-specific knowledge is separated form generic features in the dialogue system architecture. Other advantages are that it reduces the complexity of linguistic produced in various domains.

Eftersom det under de senaste åren skett en explosionsartad utveckling av deep learning och AI är det av intresse att utreda hur det svenska straffrättssystemet klarar av denna teknikutveckling. Frågan uppstår om vem som ska hållas straffrättsligt ansvarig när AI begår lagöverträdelser. Det finns, så vitt jag har funnit, ytterst lite skrivet om just denna problematik. Jag strävar emellertid inte efter att besvara hur problemen med AI ska lösas överlag eftersom detta skulle blir alldeles för omfattande för denna uppsats. Istället kommer frågan om vem som kan hållas straffrättsligt ansvarig när AI begår lagöverträdelser att utredas genom två fiktiva exempel om vållande till annans död. I var sitt exemplen har två självkörande fordon, ett som kräver mänsklig övervakning samt ett som saknar både ratt och pedaler, krockat med en annan trafikant.  De potentiella gärningsmännen i exemplen är det självkörande fordons AI som inte bromsar, den fysiska personen i fordonet som aktiverar autopiloten och sedan inte själv bromsar, och någon person i det företag som tillverkar eller säljer det självkörande fordonet. Varje gärningsman måste begå en egen otillåten gärning eftersom det annars skulle bli vikarierande ansvar, dvs. att någon döms för någon annans gärning. Uppsatsen behandlar bl.a. underlåtenhet och företagaransvar.

The purpose of this project is to evaluate the performance of a forecasting model based on a multivariate dataset consisting of time series of traffic characteristic performance data from a mobile network. The forecasting is made using machine learning with a deep neural network. The first part of the project involves the adaption of the model design to fit the dataset and is followed by a number of simulations where the aim is to tune the parameters of the model to give the best performance. The simulations show that with well tuned parameters, the neural network performes better than the baseline model, even when using only a univariate dataset. If a multivariate dataset is used, the neural network outperforms the baseline model even when the dataset is small.