Jag har alltid intresserat mig för social kompetens och dess vikt i barn och ungdomars personliga utveckling. Min målsättning är att få grepp om hur viktigt EQ är. Syftet med detta examensarbete är att försöka tydliggöra känslornas inverkan på inlärningen. Samhällssituationen har ändrats markant sen jag själv gick i skolan och därmed även hur dagens elever mår. Många av dagens elever mår inte bra. De är ofta arga och deprimerade. Kan EQ på schemat hjälpa till att förändra och förbättra denna situation? Jag kommer att utgå ifrån dessa problemformuleringar: -Vad är EQ?-Hur påverkar känslor elevernas inlärning? -Behövs EQ i skolan? -Hur kan man arbeta med EQ i skolan? Examensarbetet innehåller en litteraturgenomgång som återger, för syftet och frågeställningarna, relevant fakta. Arbetet innehåller även en undersökningsdel, som består av en intervju med tre olika pedagoger, som alla arbetar strukturerat med EQ. Undersökningsdelens syfte är att ytterligare belysa mitt syfte med arbetet. Resultatet av examensarbetet är att EQ behöver få en mer central roll i undervisningen. Eleverna behöver arbeta med den sociala kompetensen kontinuerligt och strukturerat. Eleverna behöver en socialt fungerande miljö runt dem för att känna trygghet och harmoni. Inte förrän detta är uppnått kan de prestera i skolan.

<p>Jag har alltid intresserat mig för social kompetens och dess vikt i barn och ungdomars personliga utveckling. Min målsättning är att få grepp om hur viktigt EQ är. Syftet med detta examensarbete är att försöka tydliggöra känslornas inverkan på inlärningen. Samhällssituationen har ändrats markant sen jag själv gick i skolan och därmed även hur dagens elever mår. Många av dagens elever mår inte bra. De är ofta arga och deprimerade. Kan EQ på schemat hjälpa till att förändra och förbättra denna situation? Jag kommer att utgå ifrån dessa problemformuleringar:</p><p>-Vad är EQ?-Hur påverkar känslor elevernas inlärning?</p><p>-Behövs EQ i skolan?</p><p>-Hur kan man arbeta med EQ i skolan?</p><p>Examensarbetet innehåller en litteraturgenomgång som återger, för syftet och frågeställningarna, relevant fakta. Arbetet innehåller även en undersökningsdel, som består av en intervju med tre olika pedagoger, som alla arbetar strukturerat med EQ. Undersökningsdelens syfte är att ytterligare belysa mitt syfte med arbetet. Resultatet av examensarbetet är att EQ behöver få en mer central roll i undervisningen. Eleverna behöver arbeta med den sociala kompetensen kontinuerligt och strukturerat. Eleverna behöver en socialt fungerande miljö runt dem för att känna trygghet och harmoni. Inte förrän detta är uppnått kan de prestera i skolan.</p>

Genom att utföra en kvalitativ fallstudie på en stor svensk myndighet undersöker studien femanställdas perspektiv på Artificiell Intelligens (AI) och tar fram ett flertal nyckelfaktorer för en effektiv implementering av AI i den svenska offentliga sektorn. Studien syftar på att tillföra till litteraturen om implementering av AI i den offentliga sektorn. Detta på grund av att tekniken utvecklas för tillfället mycket snabbt och har stora potentiella fördelar för att öka effektiviteten i organisatoriska processer, dock kommer detta inte utan risk, då hinder som lyfts med studien är bland annat bristen på autonomi och en oro för felaktigabeslut. Denna studie bidrar således med insikter på hur den offentliga sektorn kan främja en effektiv implementering av AI. Studiens resultat betonar vikten av att förse personalen med förståelse för tekniken och hur dagens lagar upplevs som ett hinder för implementering av AI i den offentliga sektorn. / By conducting a qualitative case study on a prominent Swedish government agency, the study explores the viewpoints of five workers on Artificial Intelligence (AI) and offers a number of key variables for efficient AI implementation in the Swedish public sector. The goal of this study is to contribute to the literature on AI application in the public sector. This is especially crucial in considering the technology's rapid advancement, which has the ability to dramatically increase the efficiency of organizational operations. However, this progress is not without risk, as highlighted by some significant challenges; a lack of autonomy and worries of making incorrect decisions. As a result, our research discusses how the public sector could encourage efficient AI implementation. The research results demonstrate the need of educating personnel about thetechnology and addressing the perception of existing rules as challenges to the implementation of AI in the Swedish public sector.

Sammanfattning Datum:   2023-05-30 Nivå:    Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution:   Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:  Maja Axell  Jemima Bjurhager  Sara Nyström Titel:   Marknadsförarens överlevnad: Säkra kundretention i en AI-driven värld Handledare:   Rana Mostaghel Nyckelord:   Kundretention, Artificiell Intelligens, Marknadsföring, Möjligheter,    Utmaningar, Lojalitet Forskningsfrågor:  Vilka möjligheter och utmaningar kan identifieras vid implementeringen    av artificiell intelligens i marknadsföring för att optimera kundretention?    Hur kan marknadsförare effektivt hantera de utmaningar som kan uppstå    vid användningen av artificiell intelligens inom        retentionsmarknadsföring? Syfte:   Att identifiera möjligheter och utmaningar med att använda AI inom    marknadsföring för att optimera kundretention, samt undersöka hur      marknadsförare kan hantera dessa utmaningar.  Metod:   Induktiv forskningsansats, där data insamlades genom en kvalitativ     fallstudie med 13 semistrukturerade intervjuer.  Slutsats:  Studien identifierade både möjligheter och utmaningar med att använda AI    i marknadsföring för att optimera kundretention. Ytterligare identifierades    sätt som marknadsförare kan hantera dessa utmaningar på. Trots att AI kan    vara ett effektivt verktyg som håller på att revolutionera sättet     marknadsförare jobbar på, kan studien konstatera att människan bakom    fortfarande är viktig och nödvändig för den personliga kontakten. / Abstract Date:    2023-05-30 Level:    Bachelor's thesis in Business Administration, 15 credits Institution:   School of Economics, Society, and Technology, Mälardalen University Authors:  Maja Axell  Jemima Bjurhager  Sara Nyström Title:    The Marketer's Survival: Ensuring Customer Retention in an AI-Driven     World Supervisor:   Rana Mostaghel Keywords:  Customer retention, Artificial Intelligence, Marketing, Opportunities,     Challenges, Loyalty Research Questions:  What opportunities and challenges can be identified in the implementation    of artificial intelligence in marketing to optimize customer retention? How    can marketers effectively manage the challenges that may arise from the    use of artificial intelligence in retention marketing? Purpose:   To identify opportunities and challenges in using AI in marketing to     optimize customer retention, and to explore how marketers can address    these challenges. Method:  Inductive research approach, where data was collected through a     qualitative case study with 13 semi-structured interviews. Conclusion:   The study identified both opportunities and challenges in using AI in    marketing to optimize customer retention. Additionally, ways in which     marketers can address these challenges were identified. Despite AI being    an effective tool that is revolutionizing the way marketers work, the study    concludes that the human element is still important and necessary for     personal interaction.

Banker lägger historiskt sett mycket fokus på en stabil och säker utveckling av dess verksamhetsprocesser. Den teknologiska utvecklingen i samhället gör att det blir alltmer nödvändigt för banker att utveckla sina system för att möta denna förändring. Artificiell intelligens (AI) är en revolutionerande teknologi som har funnits länge men har en stor potential att förändra olika branscher inklusive banker. AI är algoritmer i form av system och verktyg som är programmerade för att utveckla sig själv med hjälp av stora datamängder. Teknologin kan simulera mänsklig intelligens och utföra uppgifter som traditionellt har krävt mänsklig faktor. Studiens syfte är att undersöka den etiska problematik som kan uppstå i samband med en implementering av AI inom banker. Undersökningen använde sig av en deduktiv forskningsmetod och utgår från teori som utgångspunkt. Studien tillämpar en väl etablerad teori, normativ etik. Studien använder en kvalitativ metod för att samla in relevant data kring ämnet. Insamlingen av empiri gjordes i form av fem semistrukturerade intervjuer samt sekundärdata. Intervjuerna transkriberades enligt en selektiv metod och därefter analyserades enligt tematisk analys. Studien visar att implementeringen av AI varierar mellan olika banker. Vissa banker har endast genomfört enklare Robotic process automation (RPA) system för att effektivisera arbetsflödet. Andra banker befinner sig i en experimentell fas med AI och har ännu inte implementerat det i bred användning. Däremot har banker främst använt AI inom penningtvätt och bedrägeribekämpning. Studien undersökte den etiska problematiken som kan uppstå vid implementeringen av AI inom banker. De primära problemområden studien identifierade relaterade till kundinformation, lagstiftning och / Banks have historically focused extensively on the stable and secure development of their business processes. The technological advancements in society make it increasingly necessary for banks to develop their systems to meet this change. Artificial intelligence (AI) is a revolutionary technology that has been around for a long time but has significant potential to transform various industries, including banks. AI consists of algorithms in the form of systems and tools that are programmed to self-develop using large amounts of data. The technology can simulate human intelligence and perform tasks traditionally requiring human involvement. The aim of this study was to investigate the AI systems used by Swedish banks. The study also examined the ethical issues that may arise in the implementation of AI in banks. The investigation utilized a deductive research method and relied on theory as a starting point. The study applies the well-established theory of normative ethics. A qualitative approach was applied to gather relevant data on the subject. Data collection involved five semi-structured interviews and secondary data. The interviews were transcribed using a selective method and then analyzed using thematic analysis. The results demonstrate that the implementation of AI varies among different banks. Some banks have only implemented simpler Robotic Process Automation (RPA) systems to make the workflow more effective, while others are in an experimental phase with AI and have not yet implemented it extensively. Banks have primarily used AI in areas such as anti-money laundering and fraud prevention. The study also examined the ethical issues that may arise from the implementation of AI in the banking sector. The primary problematic areas identified in the study relate to customer information, legislation, and control. One problematic area highlighted in the study pertains to the laws and regulations that an AI system must adhere to.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur marknadsförare upplever att generativ artificiell intelligens förändrar marknadsföringsarbetet samt dess kreativa processer.  Studien antar en kvalitativ forskningsmetod. Sju stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes och detta följdes av en tematisk analys. Den teoretiska referensramen baseras på tidigare studier. Resultatet påvisar att marknadsförare upplever att generativ AI (GAI) har en betydande påverkan på marknadsförares arbetsuppgifter och på marknadsföringsbranschen. Denna påverkan uppfattas mestadels som positiv. Trots fördelarna som GAI bringar, finns det utmaningar vid implementeringen, särskilt etiska frågor är en utmaning då det ännu inte finns tydliga riktlinjer och lagar för användandet. GAI kommer inte att ersätta marknadsförare helt, men teknologin tar över allt fler uppgifter och effektiviserar många processer, såsom skapande av innehåll, idéer, insikter samt personalisering av innehåll. Människor har en viktig roll i att ställa rätt frågor till GAI, kontrollera, redigera samt utveckla det som genereras. Det är tvetydigt huruvida GAI kan generera kreativt innehåll autonomt, då det framgår att modellerna syntetiserar sin träningsdata snarare än genererar nytt och unikt innehåll. Det är däremot tydligt att kreativitet kan ta sig uttryck på olika sätt, och att GAI effektivt kan stötta marknadsförare i att uppnå kreativa resultat. Denna stöttning kan ske på flera olika sätt.  Studien bidrar med en ökad förståelse för hur marknadsförare upplever att GAI förändrar marknadsföringsarbetet, kreativa processer och möjligheten att nå kreativa resultat. Studien bidrar utöver det med praktiska bidrag till företag. Det föreslås att forska vidare kring samma frågor i takt med att teknologin utvecklas. Vidare föreslås en studie där urvalet avgränsas mer, i syfte att skapa djupare förståelse för ett specifikt område. Utöver det föreslås en kvantitativ studie för att fånga in en mer representativ grupp och därmed kunna generalisera resultatet mer. Avslutningsvis föreslås en kvalitativ studie kring hur lagstiftning kan utformas. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how marketers perceive the impact of generative artificial intelligence on marketing work and its creative processes. The study adopts a qualitative research method. Seven semi-structured interviews were conducted followed by a thematic analysis. The theoretical framework is based on previous studies. The results indicate that marketers perceive generative AI (GAI) as having a significant impact on their tasks and the marketing industry, the impact is largely perceived as positive. Although GAI offers advantages, challenges exist in its implementation, particularly regarding ethical issues, as clear guidelines and regulations are still lacking. While GAI will not completely replace marketers, it is increasingly taking over tasks and streamlining various processes, such as content creation, idea generation, insights, and content personalization. Humans play a crucial role in posing the right questions to GAI, verifying, editing, and refining the generated content. It remains ambiguous whether GAI can autonomously generate creative content, as it appears that the models synthesize training data rather than produce entirely new and unique content. Nonetheless, it is evident that creativity can manifest in diverse ways, and GAI can effectively support marketers in achieving creative outcomes in various capacities. The study contributes to an enhanced understanding of how marketers perceive that GAI changes marketing work, creative processes, and the ability to achieve creative outcomes. Additionally, the study provides practical insights and contributions for businesses. It is proposed that further research be conducted on the same questions as technology advances. Additionally, a study with a more narrowly defined sample is suggested to gain a deeper understanding of a specific area. Furthermore, a quantitative study is recommended to capture a more representative group, thereby allowing for greater generalization of the results. Finally, a qualitative study on how legislation can be formulated is proposed.

Artificiell intelligens (AI) är ett omtalat fenomen i media där tidigare studier främst fokuserat på teknologins möjligheter. Tidigare studier är huvudsakligen gjorda om tekniken och inte hur människor uppfattar den, trots att tidigare forskning också visar att de mänskliga perspektiven kan vara väsentliga för lyckade implementationer. Även företag inom branschen för ekonomisystem ser potentialen med tekniken men känner osäkerhet kring hur det uppfattas av de anställda. Studiens syfte är att undersöka anställdas åsikter om artificiell intelligens i ekonomisystem. Detta för att belysa vad det finns för åsikter som kan påverka framtida potentiella AI-implementationer. Syftet besvaras genom två forskningsfrågor där individernas åsikter utgör grunden för studien. En enkätintervju med huvudsakligen öppna frågor används för att samla in empiriska data. Denna bygger på elva öppna och sju stängda frågor, utifrån tidigare forskning och det valda ramverket, varav elva individer inom ekonomisystems-branschen besvarade studien. Dessa individer arbetar främst i segment utifrån programmering eller produktutveckling. Det empiriska materialet analyseras och struktureras upp enligt Jacobsen och Creswell och Creswells metoder för tematisering av kvalitativa data. Likaså placeras de olika teman in i de fyra kategorierna som tagits fram från ramverket Technology readiness index, vilket möjliggör vidare analys av den studerade gruppen och deras åsikter om tekniken. När analys och resultat framställs dras paralleller och egna diskussioner fram vilka leder till studiens slutsatser. Dessa visar att AI anses ha potential, både av respondenterna och tidigare forskning. Det finns däremot vissa oroligheter gällande förtroende och transparens till tekniken, vilket ses som motståndsfaktorer enligt ramverket. Likaså anses det att ytterligare utbildning behövs för att få ut full potential av AI. Studiens resultat visar däremot ett behov av tekniken för att bibehålla konkurrenskraft. Överlag finns det positivism och drivkrafter för att implementera AI i ekonomisystem, samtidigt lyfts orosmoment och problem som gör de anställda återhållsamma till AI-implementation i sitt nuvarande skick. Dessa åsikter kan agera både stärkande och hämmande faktorer för potentiella framtida AI-implementeringar i ekonomisystem. / Artificial Intelligence (AI) is a popular phenomenon in the media, where previous studies have mainly focused on the possibilities of the technology. Previous studies have primarily been conducted on the technology itself and not how people perceive it, despite previous research indicating that human perspectives can be essential for successful implementations. Even companies in the industry of economic systems recognize the potential of the technology but express uncertainty how it is perceived by the employees. The purpose of this study is to investigate employees' opinions about artificial intelligence in economic systems. This is done to contribute with more knowledge about opinions that could affect potential future AI implementations. The purpose is addressed through two research questions, where individuals’ opinions form the foundation of the study. A survey-interview with mainly open-ended questions is used to collect empirical data. It consists of eleven open-ended and seven closed-ended questions, based on previous research and the chosen framework. Eleven individuals working in the industry of economic systems responded to the study. These individuals primarily work in areas related to programming or product development. The empirical material is analyzed and structured according to Jacobsen and Creswell and Creswell's methods for thematic analysis of qualitative data. Likewise, the different themes are categorized into the four categories developed from the Technology readiness index framework, enabling further analysis of the studied group and their opinions about the technology. When the analysis and results are presented, parallels and reflections are made, leading to the study's conclusions. These show that AI is considered to have potential, both by the respondents and previous research. However, there are some concerns with trust and transparency in the technology, which are seen as inhibiting factors according to the framework. It is also considered that further education is required to fully realize the potential of AI. However, the findings of the study recognize the need for the technology to maintain competitiveness. Overall, there is positivity and drive to implement AI in economic systems, but concerns and problems are raised, making employees hesitant towards development in its current state. These opinions can act as both driving factors and inhibiting factors against potential future implementations in economic systems.

Syftet med föreliggande studie var att validera ett instrument (LQ-test) som avser att mäta ledarintelligens baserat på teorin om ledarintelligens utifrån chefs- och ledarrollen. Ledarintelligens, skapat av Ronthy (Ronthy 2006; 2013) är ett holistiskt perspektiv på ledarskap och omfattar färdigheter från tre intelligenser; rationell, emotionell och själslig intelligens med större betoning på ledarrollen med färdigheter tillhörande emotionell och själslig intelligens även kallat medmänskligt ledarskap (ML). LQ-testet bestod av 71 item och konstruerades av Ronthy. Majoriteten av dessa item är inhämtade från Larsson et al. (2003). Den rationella skalan tillskrivs chefsrollen och de övriga två skalorna tillskrivs ledarrollen. Ytterligare ett syfte var att utifrån instrumentet undersöka ledarskapets fördelning mellan kvinnor och män. Studiens deltagare var 307 chefer (68% kvinnor). Utöver LQ-testet fick även deltagarna besvara hur mycket arbetstid per månad som de använde för olika uppgifter utifrån ledarintelligensbegreppet. Enligt teorin om ledarintelligens ska tiden användas mer till att leda sig själv och andra vilket ingår i ledarrollen till skillnad från chefsrollen som ska tillgodose uppgifter som omfattar verksamhetens administration och styrning. Resultatet visade att 20% uppfattade sig som chefer med betoning på administrativa uppgifter och 80% uppfattade sig som ledare med betoning på ett medmänskligt ledarskap. Vid en genomgång av chefernas tidsåtgång för de olika arbetsuppgifterna som indelats utifrån de tre skalorna, framkom att 72% av arbetstiden användes till chefsuppgifter och 28% av arbetstiden ägnades åt ledaruppgifter såsom coachning, personlig utveckling och reflektion. Studien visade inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män avseende uppdelningen chef och ledare. Den relationella aspekten av ledarskapet betonas alltmer i dagens organisationer och dess innebörd har förtydligats i denna studie. / The aim of the present study was to validate an instrument called Leader Intelligence Questionnaire (LQ-test) based on the theory of leader intelligence out of being a manager and a leader. Leader intelligence is a concept created by Ronthy observing skills within the rational, emotional and spiritual intelligence with the main focus on skills within the latter two which also is a human leadership. The questionnaire of leader intelligence is created by Ronthy and has 71 item, and the majority are from Larsson et al. (2003). The instrument has three scales to study all three intelligences. The scale for the rational intelligence studies the role as a manager and the emotional and spiritual intelligence studies the role as a leader. A second aim was to examine the gender distribution among managers and leaders. The participants in the study were 307 leaders (68% women). Furthermore, the participants also responded how much time they spent per month on tasks related to the management role as well as the leadership role. According to the leader intelligence theory the manager should spend more of his/her time in the leader role leading him / herself as well as others and less time in the managerial role managing administrative tasks. The result shows that 20% perceive themselves as managers with the emphasis on administrative tasks and 80% perceive themselves as leaders with the emphasis on a human leadership. When analysing the time spent on various tasks divided within the three different scales the study showed that 72% of the time was spent on managerial tasks and 28% on leader tasks as coaching, personal development and reflection. The study showed no significant differences between men and women. The relational aspect of leadership is being empathized more and more in today´s organizations which will be clarified in this study.

Artificiell intelligens (AI) har blivit alltmer betydelsefull i dagens samhälle, med växande tillämpningar inom olika kreativa områden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka de potentiella fördelarna och riskerna som AI erbjuder för kreativa yrken inom media. Genom analys av åtta intervjuer studerar arbetet hur AI-verktyg, såsom ChatGPT, DALL·E och Midjourney, kan effektivisera arbetsprocesser, öka tidsåtgången för kreativt arbete och främja inspiration, samtidigt som det granskar de förknippade utmaningarna, såsom rättigheter, stereotyper, deepfake och påverkan på arbetsmöjligheter. Resultaten visar att användningen av AI medför både för- och nackdelar för kreativt arbete och antyder att denna trend kommer att fortsätta i framtiden. Även om potentialen för AI-teknik är stor, förväntas mänsklig kreativitet fortfarande att ha en avgörande roll i det kreativa arbetet. Avhandlingen avslutas med att betona samhällets och individernas ansvar att aktivt delta i utvecklingsprocessen och säkerställa att lämpliga lagar och regler finns på plats för att förhindra missbruk av olika AI-system inom den kreativa sektorn. / Artificial intelligence (AI) has become increasingly significant today with growing applications in various creative fields. This bachelor thesis aims to explore the potential benefits and risks AI offers to creative professions within media. Through the analysis of eight interviews, the study investigates how AI tools, such as ChatGPT, DALL·E, and Midjourney, can streamline work processes, enhance creative work, and foster inspiration while also examining the associated challenges, such as rights, stereotypes, deepfakes, and the impact on work opportunities. The findings demonstrate that AI usage presents both advantages and disadvantages for creative work and suggests that this trend will continue in the future. While the potential of AI technology is vast, the industry is expected to undergo significant transformations. The thesis concludes by emphasizing the responsibility of society and individuals to actively participate in the development process, ensuring that appropriate laws and regulations are in place to prevent the misuse of various AI systems in the creative sector.

I denna studie utreds om utvecklandet av emotionell intelligens behövs i religionskunskapsundervisningen på gymnasiet, samt om en sådan pedagogik kan motarbeta främlingsfientlighet. I studien utreds också hur kunskap värderas i religionskunskapsundervisningen, samt i skolan i övrigt. I undersökningen har vi använt oss av olika forskares studier, samt kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolor i landskapet Gästrikland, Sverige. Vi har sedan jämfört och analyserat resultatet av dessa. Resultatet av undersökningen visade att utvecklandet av social intelligens värderades högst i religionskunskapsundervisningen, samt i skolans övriga ämnen och att social och emotionell intelligens främjar olika sorters förmågor. Vidare visade resultatet att utvecklandet av social intelligens inte kan motarbeta främlingsfientlighet, då denna förmåga endast utvecklar empati i syfte att anpassa sig till samhällets sociala normer, vilket kan leda till en falsk empati. Emotionell intelligens kräver, till skillnad från social intelligens, reflektion över egna och andras känslor, vilket kan leda till att en genuin empati utvecklas, samt en förståelse för människors känslor som allmänmänskliga processer. Således kan främlingsfientlighet motarbetas om emotionell intelligens används i pedagogiken, vilken bör genomsyra alla årskurser och ämnen med hjälp av narrativa metoder. / This study investigates if the development of emotional intelligence is needed in religious studies in upper secondary school and if that kind of pedagogy can oppose xenophobia. The study also investigates how knowledge is measured in religious studies and in school in general. We have used different researchers' theories to enrich our own research. We have also utilized quantitative interviews with eight students from two different schools in the county of Gästrikland, Sweden, which we have compared and analyzed. The result of the study showed that the development of social intelligence was the most valued trait in religious studies and also in other subjects in general. We also discovered that social and emotional intelligence encourages different kinds of abilities. Social intelligence can not oppose xenophobia since people who use this kind of intelligence only develops empathy in order to adapt to the social norms of society, which could lead to false empathy. Emotional intelligence, on the other hand, demands that the person in question reflect upon both their own and others' feelings. This can lead to the development of genuine empathy and an understanding of feelings as a general human process. Emotional intelligence can therefore be used to oppose xenophobia, which should permeate all education no matter the grade or subject, with the help of narrative methods.