Datum:                                [2023-05-31]                      Nivå:                                  Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp                         Institution:                        Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet                    Författare:                        Bella Andersson         Wilma Jörgensen            Clara Lönn                                                (96/03/02)                  (01/01/01)                    (00/02/09)     Titel:                                  AI:s påverkan på framtida rekryteringsprocesser.  Handledare:                      Magnus Hoppe  Nyckelord:                        ’’Rekrytering’’, ’’Artificiell intelligens’’, ’’AI’’,  ’’Rekryteringsprocess ’’, ’’Beslutsfattande ’’, ’’Effektivisering’’. Forskningsfråga/or:         Hur kan AI komma att påverka rekryteringsprocessen i framtiden?                        Hur ser rekryterare på framtiden med AI i deras arbete?    Syfte:                                  Syftet med studien är att utforska om och hur Artificiell intelligens kan komma att påverka framtida rekryteringsprocesser.  Metod:                               Den valda metoden för studien är kvalitativ, med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt tio personer har intervjuats. En testdemo av AI-intervjuer har även utförts. Data har också samlats in med hjälp av ABI/Inform Global databas.  Slutsats:                                  Studien drar slutsatsen att Artificiell Intelligens kommer vara en del av framtidens rekryteringsprocesser. En avgörande faktor för detta är teknologins utveckling de kommande åren. AI kan komma att tillämpas som ett verktyg för att effektivisera processerna och ge en konkurrensfördel på marknaden för organisationer. / Date:                                  [2023-05-31] Level:                                 Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution:                        School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University  Authors:                             Bella Andersson                 Wilma Jörgensen           Clara Lönn                                                (96/03/02)                            (01/01/01)                 (00/02/09)     Title:                                   AI’s impact on future recruitment processes.  Supervisor:                         Magnus Hoppe  Keywords:                         ’’Recruitment’’, ’’Artificial Intelligence’’, ’’AI’’,          ’’Effectiveness’’, ’’Recruitment Process’’, ’’Decision making’’.  Research questions           - How can AI affect the recruitment process in the future?  - How do recruiters see the future of AI in their work?  Purpose:                            The purpose of this study is to research if and how artificial intelligence can affect future recruitment processes. Method:                              The method chosen is qualitative study with semi-structured interviews. A total of 10 people has been interviewed. A test-demo of AI-interview has been conducted. Data has also been collected using the ABI/Inform Global database.  Conclusion:                        The study has concluded that artificial intelligence will be implemented in future recruitment process. However, this will depend on how the technology will develop within the coming years. AI will be applied as a tool to make the recruitment process more effective and give organisations competitive advantage.

Bakgrund Tekniken har utvecklats mycket under senaste åren, där artificiell intelligens (AI) har varit en betydelsefull komponent för att möjliggöra denna utveckling. Den artificiella intelligensen kan idag användas inom flera områden, däribland aktiemarknaden. På aktiemarknaden tas investeringsbeslut av bland annat privata investerare, gällande olika aktier och storlek på investeringar vilket påverkas av diverse beteendefaktor.  Syfte Denna studie syftar till att studera hur olika beteendefaktorer kan påverka privata investerares aktieköp och vilka samband som finns mellan privata investerare och deras förtroende för sig själv respektive för AI på aktiemarknaden. Metod Denna studie är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att samla in data har en enkätundersökning använts, vilken har besvarats av 119 respondenter. Den insamlade datan har sammanställts i SPSS och analyserats utifrån en korrelationsanalys, en bivariat regressionsanalys samt multivariata regressionsanalyser. Resultat Studiens resultat pekar på att det finns olika faktorer som påverkar privata investerares aktieköp, bland annat påverkar hur insatt respondenterna är i aktiemarknaden deras agerande. Utöver det har det framkommit ett samband mellan respondenternas ålder, utbildningsnivå, inkomst och deras förtroende för artificiell intelligens på aktiemarknaden. Slutligen framkommer det att förtroendet för sig själv och förtroendet för AI har ett signifikant samband. Slutsats I studien framkommer det att olika beteendefaktorer påverkar privata investerares aktieköp, där utbildningsnivå, hur insatt man är i aktiemarknaden och förtroendet för sig själv respektive AI är viktiga faktorer. Resultatet bekräftar även tidigare forskning och teorier. Studien anses vara relevant för banker och andra finansiella företag för att ge en överblick av tekniken och vilka som är benägna att använda den. / Background In recent years, technology has made significant advancements, with artificial intelligence (AI) playing a crucial role facilitating this progress. Artificial intelligence has become a pivotal component in various domains, including the stock market. In the stock market, investment decisions are made by private investors, among others, concerning different stocks and the size of investments, which are influenced by various behavioral factors. Purpose This study aims to investigate how various behavioral factors can influence private investors stock purchases and examine the relationship between private investors and their trust in themselves and in AI on the stock market. Methodology This study is based on a quantitative method with a deductive approach. To collect data, a survey has been employed, which has been completed by 119 respondents. The collected data has been analyzed using SPSS, and based on that, a correlation analysis, bivariate regression analysis, and multivariate regression analysis have been conducted. Result The results of this study indicate that there are various factors influencing private investors’ stock purchases, including the level of knowledge respondents possess about the stock market, which affects their behavior. Furthermore, a correlation has been found between respondents’ 6age, educational level, income, and their trust in artificial intelligence in the stock market. Lastly, it is evident that there is a significant relationship between self-confidence and trust in AI. Conclusion The study reveals that various behavioral factors influence private investors’ stock purchases, with education level, market knowledge, and trust being significant factors. The findings also confirm previous research and theories. The study is considered relevant for banks and other financial institutions as it provides an overview of the technology and identifies individuals inclined to adopt it.

I detta arbete utförs en undersökning av spelet Alien: Isolation för att se hur dess artificiella intelligens används för att bidra till inlevelse i spelet och spelkänsla. Alien: Isolation valdes till denna undersökning då det är ett spel vars antagonist styrs av ett avancerat AI-system som tycks lära sig efter spelarens beteende. Spelkänsla är en term inom spelutveckling som handlar om det påverkan som spel kan ha på spelare. För att testa detta kommer tre youtubers Let’s Plays av spelet analysers. Specifika ögonblick har valts från spelet baserat på dess mekaniker och deras vikt i spelkänsla. Dessa ögonblick kommer sedan att sammanställas i en tabell där nivån av skräck de kände under spelandet kommer graderas. Dessa graderingar kommer sedan diskuteras och jämföras med insamlade källor som pratar om hur akademisk forskning och spelindustrin går till väga för att uppnå verklighetstroligt beteende i AI.

Artificiell intelligens beskrivs som nästa revolution inom digitaliseringen. Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå hur den fortsatta implementeringen av AI inom ekonomisk redovisning kan komma att påverka redovisningsekonomens framtida yrkesroll. För att undersöka detta utförs en kvantitativ studie i form av enkätutskick till redovisningsekonomer och systemutvecklare. För att besvara frågeställningen kompletteras den empiriska undersökningen med litteratur och tidigare forskning som återfinns i det teoretiska ramverket. Resultaten i empirin indikerar att både redovisningsekonomer och systemutvecklare anser att redovisningsekonomens arbete kring repetitiva uppgifter som löpande redovisning med största sannolikhet kommer att ersättas av AI. Däremot råder större osäkerhet gällande mer komplexa arbetsuppgifter såsom konsulterande roll gentemot styrelse och ledning. Avslutningsvis belyses diverse begränsande faktorer som eventuellt kan försena alternativt förhindra utvecklingen av AI inom ekonomisk redovisning och därmed dess påverkan på redovisningsekonomens yrkesroll. Empirin får till stor del stöd i tidigare forskning och litteratur.

Målet med artificiell intelligens (AI) är att uppnå teknik som beter sig likt människans sätt att tänka och agera. Något som kan ses under AI:s utveckling är att fokus har skiftat i dess användning sedan dess uppkomst under 1950-talet. Syftet med denna studie är att jämföra AI:s användning inom olika branscher år 2011 och 2021 för att se om det är någon skillnad i branscher och dess fokus. Metoden som använts för att uppnå detta är en tematisk innehållsanalys. Vidare har en systematisk insamlingsmetod använts för att samla in artiklar från databasen Web of Science och en avgränsning har även gjorts i att fokusera på AI inom mjukvara. Resultatet i studien visar 15 olika identifierade branscher år 2011: olje- och gasproduktionsindustrin, teknik, design, stiftelser och föreningar, el, miljö, bilbranschen, stadsplanering, industri, kärnteknik, elektronik, affärssystem, bygg, bank och kärnkraft. År 2021 identifierades 13 olika branscher: jordbruk, livsmedelsindustrin, sjukvård, sociala tjänster, musik, energisektorn, rättsväsendet, industri, cybersäkerhet, sociala medier, e-handel, teknik och utbildning. Resultatet visar även att fokuset för hur AI användes skiljde sig åt mellan de olika åren. År 2011 framkom 13 olika teman och år 2021 framkom 12 olika teman. Sex av dessa teman var desamma under båda åren där tre av dem hade samma innebörd och tre av dem olika innebörd.

Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer.Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen. Likt forskning visar våra antaganden på att, för att kunna fungera i grupp måste man först ha förmågan till att känna sig själv. Både vårt resultat och forskning inom området visar att arbetet med emotionell tärning är en lång process som kräver ett kontinuerligt arbete. Vår sammanfattande slutsats är att vi har observerat goda effekter av emotionell träning hos eleverna. Träning av den emotionella intelligensen blir allt viktigare i ett samhälle som står i ständig förändring. Därför bör den uppmärksammas mer i skolans värld och finnas tillhands som ett pedagogiskt verktyg i ett förebyggande syfte.Nyckelord: EQ, emotionell intelligens, emotionell träning, skola och elevperspektiv.3

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II. Vilka konstruktioner av relationen mellan en individs position i syskonskaran och dess intelligens har konstruerats i undersökningar från 1970-talet och idag?Den tidigare forskningen visar hur forskare ser på intelligens och IQ-mätningar, samt arvets och miljöns betydelse för intelligensen. I tidigare forskning presenteras även forskning om syskon, samt även några moderskaps- och faderskapsdiskurser ur annan forskning. I de tre artiklarna framträdde olika diskurser för intelligens, syskonskap, faderskap och moderskap. Dessa diskurser är; ”den mätbara intelligensen”, ”individdiskurs”. ”syskonpositionsdiskurs”, ”fadern som försörjare”, ”den frånvarande fadern” och ”modern som uppfostrare”.

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen – Emotionell träning i praktiken – Elevers tankar och upplevelser av emotionell träning. (EQ as phenomenon – Emotional intelligence in practice – Student’s thoughts and experiences of emotional training). Idrottsvetenskap & Barn – unga – samhälle. Lärarutbildning, grundskolans tidigare år 210 hp, Malmö högskola. Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen. Likt forskning visar våra antaganden på att, för att kunna fungera i grupp måste man först ha förmågan att känna sig själv. Både vårt resultat och forskning inom området visar att arbete med emotionell tärning är en lång process som kräver ett kontinuerligt arbete. Vår sammanfattande slutsats är att vi har observerat goda effekter av emotionell träning hos eleverna. Träning av den emotionella intelligensen blir allt viktigare i ett samhälle som står i ständig förändring. Därför bör den uppmärksammas mer i skolans värld och finnas tillhands som ett pedagogiskt verktyg i ett förebyggande syfte. Nyckelord: EQ, emotionell intelligens, emotionell träning, skola och elevperspektiv.

AbstractFridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). Kroppsspråkets pedagogiska funktion. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger använder och talar om kroppsspråket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppsspråk finns inom skolan och då övervägande i de högre åldrarna. Bristen på studier av pedagogers kroppsspråk i förskolan gör denna studie relevant. Syftet är att synliggöra pedagogers praktiska användande och föreställningar kring kroppsspråkets pedagogiska funktion. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar: Hur använder pedagogerna i förskolan sitt kroppsspråk i den pedagogiska verksamheten? Hur talar pedagogerna i förskolan om kroppsspråkets pedagogiska funktion? Vid insamlingen av det empiriska materialet används en stimulated recall-inspirerad metod. Pedagogernas praktiska användande av kroppsspråket dokumenteras med videokamera och används sedan som ett diskussionsunderlag i efterföljande intervjuer. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt i Gardners teori om den kroppsliga intelligensen. Resultaten visar att pedagogerna använder kroppsspråkliga uttryck i sin kommunikation med barnen för att förmedla olika budskap samt att de anpassar sitt kroppsspråk individuellt och kontextuellt. Sammanfattningsvis visar studien att kroppsspråkets pedagogiska funktion omfattar både hur pedagoger tonar in barns kroppsspråk samt hur pedagoger vidare anpassar sitt användande av sitt eget kroppsspråk efter barn, situation och målsättning.Nyckelord: Kroppsspråk, pedagoger, funktion, kommunikation, kroppslig intelligens

Nord, Mikael (2008) Emotionell utveckling och lek. En studie om hur skolan kan skapa en miljö där barn kan växa som människor. (Development of emotions by playing, A studie about how the school can create an environment where children can grow as humans). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, inriktning fritidspedagogisk verksamhet, 90 hp, Malmö högskola. Denna uppsats vill belysa om det fanns ett samband mellan barns emotionella utveckling och lek som pedagogiskt verktyg för att uppnå detta. Genom intervju med fem lärare som arbetar med EQ-metoden ville jag undersöka vilka tillvägagångssätt dessa lärare använder i arbete med barns emotionella utveckling, samt vilken roll leken hade i detta arbete. Jag ville även jämföra intervjuresultatet med den litteratur och forskning som fanns tillgänglig om EQ, EQ-metoden, lek och lek kopplat till emotionell utveckling.Resultatet visade att lärarna i undersökningen är positivt inställda till EQ som metod för emotionell utveckling hos barnen. Men kopplingen till lek som tillvägagångssätt är inte helt självklar. Naturligtvis finns den med som ett pedagogiskt verktyg, men för att nå EQ-metodens syfte så krävs det flera tillvägagångssätt, exempelvis: dramaövningar, värderingsövningar och gruppsamtal. Eftersom EQ-metoden syftar till att arbetar med känslor, rätt val och jagstärkande och gruppstärkande aktiviteter tror jag att lärare genom ett medvetet och progressivt arbetssätt kan komma till bukt med de problem som finns i skolan idag, där utanförskap, stress och utåtagerande beteende tillhör vardagen för barn i dagens skola, i Sverige 2008.