The purpose of this study is to examine the impact of chatbots in customer service on customer satisfaction and profitability, based on theories of profitability, customer satisfaction, human interaction, and technology. As digital development progresses, companies and organizations have increasingly implemented chatbots to enhance customer satisfaction and profitability. For customers to be satisfied, chatbots must meet their expectations, placing pressure on the functionality and performance of these systems. If the chatbot fails to meet customer expectations, it can lead to dissatisfaction and reduced profitability. By integrating various theoretical frameworks, a model has been created to understand how chatbots influence these areas. The study adopts an abductive approach and utilized semi-structured interviews as a qualitative method. Respondents included individuals from companies and organizations with insight into the impact of chatbots on customer satisfaction and profitability. The results indicate that chatbots can reduce waiting times and provide immediate responses, enhancing customer satisfaction through 24/7 availability. Additionally, chatbots free up time for employees to handle more complex issues and can manage larger volumes of customer inquiries at a lower cost. This leads to cost savings, time savings, and increased efficiency. Customers expect quick and accurate responses from chatbots, which places high demands on their performance. However, challenges exist in measuring economic profitability and addressing linguistic and security-related barriers. To maximize the benefits of chatbots, strategic implementation and continuous improvement of their functionality are required. The study concludes that chatbot functionality and customer expectations are interdependent. Chatbots must deliver fast and accurate responses to increase customer satisfaction. Increased use of chatbots leads to greater profitability through efficiency, lower costs, and higher customer satisfaction.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen om vilka upplevelser och attityder kring artificiell intelligens som kan inverka på IT-anställdas yrkesidentitet både idag och i framtiden. Vi tog kontakt med ett IT-konsultföretag och genomförde sju intervjuer med organisationens anställda. Datainsamlingen skedde genom en halvstrukturerad intervjuguide. I vår teoribakgrund har vi utgått ifrån en Teknikacceptansmodell (TAM), begreppet affordances, Goffmans identitetsteori samt en modell av interaktionen mellan arbete och identitet. Resultatet visar att samtliga respondenter använder sig av den generativa typen av AI där majoriteten är positivt inställda till tekniken och ser den som ett stöd och verktyg i det dagliga arbetet. De anställda ser artificiell intelligens som en bidragande och stärkande faktor i relation till deras yrkesidentitet idag, där AI som verktyg stöttar och frigör mer tid för kreativa, meningsfulla och relationsskapande arbetsuppgifter. Majoriteten av de anställda är positivt inställda och ser AI som en stärkande faktor för yrkesidentiteten i framtiden. Däremot fann vi en viss oro kring jobbförlust och professionell avkvalificering i framtiden, där AI:s potentiella kapacitet kan orsaka lidande för de IT-anställdas yrkesidentitet.

För att få vägledning till nya platser kan användare ofta förlita sig på navigationstjänster. Dockstår individer med rörelsehinder inför utmaningar när det gäller tillgänglighet, både i dessatjänster och i samhället i stort. Problematiken kring tillgänglighet för personer medrörelsehinder inkluderar bland annat svårigheter med vägförslag och bristande information omtillgängliga vägar. En möjlig lösning för att förbättra tillgängligheten är att implementerapersonaliserad talad interaktion i navigationstjänster, vilket kan ge användarna skräddarsyddoch anpassad information utifrån deras personliga behov. Denna studie syftar till att undersökahur personer med rörelsehinder upplever tillgängligheten genom användning av taladinteraktion i navigationstjänster. Genom att använda en kvalitativ ansats och semistruktureradeintervjuer har respondenternas upplevelser och behov undersökts för att förstå hurtillgängligheten kan förbättras för denna målgrupp. Resultaten av studien visar att personermed rörelsehinder ofta upplever tillgängligheten på olika sätt och att de använder sig avalternativa metoder, såsom satellitbilder i Google Street View, för att navigera och hittatillgänglig information. Respondenterna ser potential i personaliserad talad interaktion för attförbättra tillgängligheten i navigationstjänster, och betonar vikten av att tillhandahålla korrektoch användbar information för att möta deras specifika behov.

Svenska chefer lever med att de ständigt måste ta beslut. Besluten kan handla om dagen till hur man strategiskt planerar för år framöver. Inom beslutsfattandet har data blivit en alltmer värderad tillgång för företag, då de kan ta mer välgrundade beslut och få konkurrensfördelar. Strategisk planering utgör ryggraden för flera organisationer och att ta beslut för att följa den strategiska planen är inte alltid det lättaste. Business Intelligence (BI) erbjuder ett beslutstöd i form av data, vilket används mer frekvent av chefer numera. Även om det finns forskning inom områdena strategisk planering, strategisk beslutsfattning och BI fann vi ett forskningsgap. Gapet innefattar att de klassiska teorierna inom strategi är svårare att tillämpa utifrån den digitaliseringstakt samhället har, och hur olika sätt att inhämta och bearbeta information påverkar strategisk planering är outforskat. Tillsammans innebär det att det saknas en förståelse på hur BI kan användas i strategiska processer.  Studiens syfte är således är att identifiera fördelar och utmaningar som chefer står inför i deras strategiska planering och beslutsfattande, samt belysa hur BI kan användas för att förbättra dessa strategiska processer inom företag. Vi har en förhoppning om att studien ska leda till en förbättring i beslutsfattandet och företags strategiska utveckling, och utifrån syftet har följande forskningsfråga undersökts:  Hur arbetar chefer med strategisk planering och strategisk beslutsfattning och hur kan Business Intelligence användas i dessa två strategiska processer? Befintliga teorier har presenterats i den teoretiska referensramen kring studiens tre huvudområden: strategisk planering, strategisk beslutsfattning och BI. Studien är av kvalitativ karaktär med ett interpretivistiskt synsätt och har använt sig av ett induktivt angreppssätt. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med chefer i olika branscher och organisationer. Efter intervjuerna har varje intervju transkriberats och den insamlade datan från dessa intervjuer har analyserats tematiskt och genererade fyra teman som studiens resultat grundar sig på. Studiens slutsatser visar att chefer får bättre stöd av BI i deras strategiska processer och att studiens respondenter tar beslut utifrån vissa faktorer. En konceptuell modell har tagits fram som visar på hur studiens tre huvudområden samspelar med varandra. Ur dessa områden kan en synergi skapas vilket blir strategisk intelligens. Vidare visar modellen hur BI:s implementering i strategisk planering och beslutsfattande kan leda till att de blir mer pricksäkra, snabba, tydliga och effektiva. När nämnda förbättringar adderas till den strategiska grunden menar vi att resultatet av strategisk intelligens blir en avancerad strategisk grund. Slutligen ger studiens resultat praktiska rekommendationer för hur chefer kan använda BI i strategisk planering och beslutsfattning. Detta genom att ha identifierat fördelar och utmaningar med BI i nämnda strategiska processer, samt hur det kan leda till att processerna blir mer effektiva.

Bakgrund: Artificiell intelligens förväntas lösa en rad olika problemområden inom hälso-sjukvården, däribland röntgen. Både radiologer och röntgensjuksköterskor förväntas ta till sig ny information och forskning och utveckla området framåt. Trots detta finns det relativt lite information gällande personalens uppfattningar om artificiell intelligens. Syfte: Syftet med studien var att belysa röntgensjuksköterskor och radiologers uppfattningar av artificiell intelligens Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl, Web Of Science och Google Scholar. Åtta artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet delades in i kategorierna: Det finns oklarheter om AI:s fulla betydelse med subkategorierna: En önskan om mer utbildning, Osäkerheter kring AI:s värde inom röntgen samt förbättrad vård trots farhågor. Följt av den sista kategorin: Yrket står inför en utveckling med subkategorierna, En delad syn gällande AI:s påverkan på arbetsrollen, En främst positiv skiftning i jobbmöjlighet samt långsiktiga förhoppningar för professionerna. Resultatet diskuteras sedan mot kompetensbeskrivningen som teori. Konklusion: Det fanns en positiv inställning till AI, trots farhågor och ovissheter. Dock krävs mer forskning för att fastslå AI:s påverkan på verksamheten och professionen. Något som är tydligt är att personalen kräver ytterligare kunskaper men också mer tid till att läsa på om forskning gällande AI för att kunna arbeta evidensbaserat. / Background: Artificial intelligence is expected to solve a number of different problem areas in healthcare, including the radiography department. Both radiologists and radiographers are expected to absorb new information and research and bring the field forward. Despite this, there is relatively little information regarding the staff's perceptions of artificial intelligence. Aim: The aim of the study was to illustrate radiographers and radiologists’ perceptions of artificial intelligence Methods: A qualitative literature study. Searches were performed in Pubmed, Cinahl, Web of Science and Google Scholar. Eight articles were analyzed and quality reviewed. Results: The results where divided into the categories: There are uncertainties about AI:s full meaning with the subcategories: A desire for more training, Uncertainties about the value of AI in radiography and improved care despite the concerns. Followed by the last category: The professions are facing a development with the subcategories, A divided view regarding the impact of AI on the work role, A mainly positive shift in job opportunities and long-term hopes for the professions. The result is then discussed against the competence description as theory. Conclusion: There was a positive attitude towards AI, despite the concerns and uncertainties. However, more research is required to decide AI's full impact on the profession. Something that is clear is that personnel requires additional knowledge but also more time to study research regarding AI in order to be able to work based on evidence.

Dagens digitaliserade medieliv har inneburit radikala förändringar gentemot hur människor tar emot, upplever, tolkar och interagerar med medieteknologi. Utvecklingen av artificiell intelligens i kombination med människors medieanvändning har bidragit till att sociala chatbots blivit en alltmer integrerad del i vår vardag. Denna kvalitativa forskningsstudie syftar till att ge en fördjupad förståelse om Snapchat:s sociala chatbot My AI och dess domesticeringsprocess ur ett medielivsperspektiv. Studien undersöker hur Snapchat-användare interagerar, tolkar och definierar relationen till My AI, samt hur detta kan förstås med hjälp av domesticeringsteorin och affordance teorin. Studiens resultat baseras på tidigare forskning inom området, samt intervjuer och skärmdumpar från deltagarna. Resultaten indikerar att majoriteten av deltagarna använder My AI för att få tips och söka information, men att integrationen till deras vardagsliv är begränsad.Affordance teorin bidrar till nya insikter kring medieanvändares tolkningar och upplevelser, samt hur imagined affordance spelar en avgörande roll i deras interaktion med My AI. Avslutningsvis presenterar studien sitt kunskapsbidrag, limitationer ochförslag på ytterligare forskning inom området.

Problem Statement and Purpose: In recent years, skepticism towards AI has increased among Swedes. This study aims to investigate whether there is a correlation between this skepticism and how AI is portrayed by the media. The purpose is to present a depiction of how AI and its development are portrayed in the media, as well as to examine whether reinforcing images are used more or less depending on the nature of the news. Additionally, the study aims to explore differences between public and commercial media's reporting on AI.   Method and Material: The chosen method for this study is a quantitative content analysis. A total of 251 publications were analyzed, all from Aftonbladet, Dagens Nyheter, SVT, and Sveriges Radio. The publications are from the first quarter of 2023 and 2024 and were sourced from the media archive Research Retriever. After collection, the material was analyzed using the statistical analysis tool SPSS.   Main Results: There is a correlation with the widespread skepticism as media reporting on AI is predominantly negative. However, the results indicate that media reporting was somewhat more positive in 2024 compared to 2023. One reason for the increasing skepticism, despite this, may be that according to Agenda Setting Theory, the media has highlighted AI as particularly important to the public. As the negative angle remains dominant, the impression is that it is something to be concerned about. The results show that the difference between public service and commercial media in how they portray AI development is minimal. Profit-driven media tends to publish more frequently. Regarding the use of reinforcement images, it can be concluded that most publications are accompanied by some associated image. Public service uses more positive reinforcement images than commercial actors, according to the study's results. Commercial actors more frequently use reinforcement images in negatively angled articles compared to public service.

The rapid development of artificial intelligence and increasing criminal activity in society, coupled with Sweden's high level of digitalization, paves the way for a potential surveillance society. This is especially relevant given the new legal frameworks that enable such developments. This study, therefore, explores the perceptions and acceptance of AI-facilitated surveillance for crime prevention among students in Uppsala, focusing on how various AI surveillance methods affect the balance between security and personal privacy. Through semi-structured interviews, students' opinions are analyzed through the ethical ACTIVE framework. This aims to understand how the acceptance of AI surveillance may vary based on factors such as trust in technology, perceptions of the state's role and its ability to protect citizens' rights, as well as the general perception of the security situation in society. The study's respondents demonstrate mixed acceptance of authorities' use of AI surveillance for law enforcement purposes. The majority appreciate the technology's potential for increased security but are simultaneously concerned about privacy risks and a lack of transparency, which further emphasizes the need for stricter AI regulations and increased transparency to strengthen public opinion of the technology.

This study explores the integration of artificial intelligence (AI) in management control systems within small and medium-sized enterprises (SMEs) in the manufacturing industry. Using a qualitative research methodology through expert interviews and focus groups, the research aims to understand how AI can streamline management control systems and identify the challenges companies face during its implementation. The results indicate that AI has significant potential to automate repetitive tasks, improve data analysis, and facilitate proactive decision-making, thereby increasing overall efficiency. However, substantial initial investments and high technical expertise are required to succeed in AI integration. Additionally, it is crucial to maintain high data quality and robust data management systems. The study also shows that there is a symbiotic relationship between AI tools and management control systems, suggesting that effective management control systems are essential to maximize the benefits of AI. This study contributes to a deeper understanding of the strategic planning required for AI integration and presents insights for small and medium-sized enterprises (SMEs) looking to integrate AI into their operations.

Bakgrund: Digitalisering har utvecklats under de senaste åren och har börjat få allt störreplats i revisionen. Den kontinuerliga utvecklingen av digitaliseringen som lett till attautomatisering påverkar och omvandlar revision i snabb takt. Utöver att samhället strävarefter ekonomisk och miljömässig hållbarhet är det också viktigt att säkra den socialahållbarheten. Det innebär att revisorer måste ha god kompetens inom digitalisering, vilket äressentiellt för att de ska kunna dra full nytta av avancerad teknik och därigenom minskapersonalomsättningen. Det blir alltmer viktigt att satsa på social hållbarhet inom revision närnya förväntningar på revisorns kompetenser uppstår till följd av digitalisering. Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra till fördjupad kunskap om hur digitalisering främjarsocial hållbarhet inom revision. Metod: Studien baseras på en kvalitativ tvärsnittsdesign där semistrukturerade intervjueranvänds. Detta tillvägagångssätt valdes för att möjliggöra djupgående intervjuer som gerutrymme för tolkning och analys. Forskningen använder sig av en deduktiv ansats medintressentteori och institutionell teori som teoretisk grund. Slutsats: Digitaliseringen spelar en central roll i att omforma revision och främja socialhållbarhet genom att effektivisera arbetsprocesser, minska arbetsbelastningen och ökaarbetstillfredsställelse. Genom att automatisera monotona arbetsuppgifter och frigöra tid förmer strategiskt arbete bidrar digitaliseringen till att göra revisorsyrket mer meningsfullt ochattraktivt. Den ökade flexibiliteten som digitaliseringen möjliggör, såsom plats- ochtidsoberoende arbete, främjar också en balans mellan arbete och privatliv. Dessutomomdefinierar digitaliseringen revisorns roll genom att fokusera mer på rådgivning och analysav data genererade av digitala verktyg. Det förväntas att revisionsbyråerna fortsätter attinvestera i digitalisering för att ytterligare förbättra effektiviteten och kvaliteten på sitt arbeteoch attrahera fler till yrket genom en modern och lockande arbetsmiljö.