Trafikverket har genom en kapacitetsutredning och nationell plan fastslagit att de ska satsa på att möta framtida efterfrågeökning av transporter genom att effektivisera den befintliga infrastrukturen i första hand, eftersom utbyggnad är väldigt kostsamt och tar lång tid. För det allmänna nätet har begreppet och konceptet intelligenta elnät diskuterats sedan 2005 som ett sätt att effektivisera användningen av näten för att möta nya politiska krav som innebär en energiomställning samt ökad involvering från kunder. Då detta är ett vedertaget koncept för det allmänna nätet blev det relevant att undersöka hur förutsättningar och behov för ett liknande koncept till järnvägens banmatningssystem kunde tänkas se ut. Målet för studien är därför att identifiera potentialen i att utveckla ett liknande koncept för banmatningssystemet som intelligenta elnät är för det allmänna nätet, men också att föreslå lösningar från dagens tillgängliga intelligenta tekniker. För ÅF Infrastructure AB är målet med examensarbetet att utöka kunskapen på området. Av denna anledning blev syftet med examensarbetet att undersöka just förutsättningar och behov av intelligenta elnät till järnvägens banmatningssystem genom en jämförelse med det allmänna nätet samt en situationsanalys av norra malmbanan. Förutsättningarna beskrivs från en litteraturstudie av forskningen och marknaden samt intervjuer med representanter från systemägarna Trafikverket och Vattenfall. Behovet av intelligenta tekniker till banmatningssystemet beskrivs av en statistisk analys gjord på sträckan mellan Stenbacken och Tornehamn på norra malmbanan i Norrbotten. Resultatet från litteraturstudien visar att forskningen kring intelligenta banmatningssystem mestadels är applikationsinriktad och det beskrivs som ett kaos av applikationer som saknar en grundstomme i ett definierat ramverk. Det finns dock en studie som definierat funktioner till ett koncept kring intelligenta järnvägssystem som tar ett helhetsgrepp om järnvägssystemet och föreslår funktioner som forskningen kan tänkas fokusera på. På marknaden har det uppstått tvärvetenskapliga samarbeten mellan IT-bolag och järnvägsbolag för att ta fram integrerade intelligenta tekniker. Idag finns exempel på energieffektiva tåg, aktiv kompensering av övertoner och reaktiv effekt samt lagringsenheter som hanterar återmatning av effekt. Övertoner, reaktiv effekt och återmatning av effekt är alla parametrar som gör banmatningssystemet ineffektivt idag. Resultatet från intervjuerna visar att Vattenfall ser på intelligenta elnät som det framtida elnätet och har börjat implementera det. Trafikverket ser inte på det framtida banmatningssystemet inom ramen av ett koncept så som intelligenta elnät, men ökar informationsinsamlingen för att skapa förståelse kring systemet. Trafikverket var också del av ett europeiskt samarbete för att skapa ett intelligent energihanteringssystem med interoperabilitet mellan länderna och så har de infört överordnad styrning av effekt med goda resultat. De utvecklar alltså elnäten i samma riktning, där Vattenfall gör det inom ramen för intelligenta elnät medan Trafikverket inte har ett definierat koncept som framtidsscenario. Den statistiska analysen indikerar att den aktiva effekten mellan Stenbacken och Tornehamn slår i taket för maxgräns med dagens trafik, så om trafiken ska utökas som planerat behöver systemet effektiviseras eller byggas ut. Analysen visar också att återmatad effekt tas upp av andra tåg på sträckan, vilket leder till minskad utmatad effekt men högre ledningsförluster. Slutligen visar analysen hur viktigt det är att kvalitetssäkra insamlingen av data. Studien var svår att genomföra på grund av avsaknad av parametrar och osäkerheter kring hur de tagits fram. Sammanfattningsvis visar studien att det finns förutsättningar för ett intelligent banmatningssystem då forskningen efterfrågar ett konceptuellt ramverk i ett kaos av applikationsforskning, men som också börjat närma sig just detta. Dessutom finns intelligenta tekniker på marknaden samt en systemägare som utökar informationsinsamlingen och bidrar till utvecklingen via europeiskt samarbete. Den statistiska analysen visar att det finns ett behov av intelligenta tekniker för att kunna utöka trafiken på norra malmbanan samt ett behov av att kvalitetssäkra insamlingen av data. En föreslagen lösning återfinns inom ramen för intelligenta järnvägssystem med enheter som fångar upp återmatad effekt, vilket skulle minska överföringsförlusterna och osäkerheten kring vart i systemet effekten tar vägen och hur systemet påverkas av den. Om trafiken kunde optimeras med hänsyn till effekttoppar skulle trafiken på norra malmbanan kunna utökas utan att taket för maxgräns slås i då denna gräns endast nåddes, eller var nära att nås, vid några få tillfällen. / The aim of this thesis was to investigate the possibility and need of smart grids to the railway power supply system. The possibilities were investigated through a literature study and interviews, which resulted in a systems perspective of research, market and system, related to smart grids and intelligent transportation systems. The results then constituted a basis for a comparison between smart grids for the national grid and smart grids to the railway power supply system. The need of smart grids to the railway power supply system was investigated through a case study of statistical analysis. The case study was located to the most northern railway in Sweden between Stenbacken and Tornehamn. This thesis concludes that the research and market are focused on developing technical applications to create an intelligent railway transportation system but lacks a well-defined concept like the smart grid concept for the national grid. The owner of the railway power supply system, Trafikverket, is planning on increasing the amount of data collected from the system and has participated in a European collaboration to set standards for an interoperable energy management system. The case study indicates a need to make the railway power supply system more efficient or expand the power grid to be able to meet future requirements of more traffic. With regards to Trafikverkets method of making the system more efficient as a first option to increase capacity, this study suggests to do this with smart grids.

Many milestones have been passed in computer science and currently we are on our way to pass yet another: artificial intelligence. One of the characteristics of AI is to be able to interpret so-called unstructured data, i.e., data that lacks structure. Unstructured data can be useful and with the new tools within AI is it possible to interpret it and use it to solve problems. This has the potential to be useful in practical applications such as processing and decision support. The work has been done at Apendo AB, which has the Swedish National Land Survey as a customer. The work is to investigate how AI-driven cognitive services through IBM Watson can be applied to the Swedish National Land Survey. The goal is to answer the following questions: Is it possible to apply cognitive services through Watson's services to give decision support to the Swedish National Land Survey already? In what ways can you use Watson's services to create a decision support? How effective can the solution for the Swedish National Land Survey be, i.e. how much time and costs can they save by using Watson's services on the chosen concept? As a practical part of the AI study, a perceptron was developed and evaluated. Through an agile approach, tests and studies about IBM Watson have taken place in parallel with interviews with employees at the Swedish National Land Survey. The tests were performed in the PaaS service IBM Bluemix with both Node-RED and an own built web application. Though the interviews, the Watson service Retrieve and Rank became interesting and examined more closely. With Retrieve and Rank you can get questions answered by ranking selected corpus pieces that are then trained for better answers. Uploading the corpus with related questions resulted in that 75% of the questions was answered correctly. Applications for the Swedish National Land Survey can then be a cognitive search function that helps administrators to search information in manuals and the law book. / Många milstolpar har passerats inom datavetenskapen och just nu håller vi på att passera en till: artificiell intelligens. En av de egenskaper som kännetecknar AI är att kunna tolka s.k. ostrukturerad data, alltså sådan data som saknar struktur. Ostrukturerad data vara användbar och med de nya verktygen inom AI är det möjligt att tolka för sedan använda det till att lösa problem. Detta har potential att vara användbart inom praktiska applikationer såsom handläggning och beslutsstöd. Arbetet har skett på företaget Apendo AB som har Lantmäteriet som kund. Arbetet går ut på att undersöka hur AI-drivna kognitiva tjänster genom IBM Watson kan tillämpas på Lantmäteriet. Målet är att besvara följande frågor: Är det möjligt att tillämpa kognitiva tjänster genom Watsons tjänster för att ge beslutsstöd åt Lantmäteriet redan i dagsläget? På vilka sätt kan man använda Watsons tjänster för att skapa ett beslutsstöd? Hur effektiv kan lösningen för Lantmäteriet bli, d.v.s. hur mycket tid och kostnader kan de tänkas spara genom att använda Watsons tjänster på valt koncept? Som praktisk del av studien om AI utvecklades och utvärderades en perceptron. Genom ett agilt förhållningssätt har tester och studier om IBM Watson skett parallellt med intervjuer med anställda på Lantmäteriet. Testerna utfördes i PaaS-tjänsten IBM Bluemix med både Node- RED och egenbyggd webbapplikation. Av intervjuerna blev Watson-tjänsten Retrieve and Rank intressant och undersöktes noggrannare. Med Retrieve and Rank kan man få frågor besvarade genom rankning av stycken av valt korpus som sedan tränas upp för bättre svar. Uppladdning av korpus med tillhörade frågor gav att 75 % av frågorna besvarades korrekt. Tillämpningarna Lantmäteriet kan då vara en kognitiv uppträningsbar sökfunktion som hjälper handläggare att söka information i handböcker och lagboken.

Då en av oss har egna erfarenheter av vilka upplevelser en digital medarbetare kan medföra, väcktes nyfikenheten att utforska området djupare. Vår intention var att få en djupare förståelse för hur digitala medarbetare eventuellt kan påverka arbetsgruppers relationer. Syftet med studien var att utforska om de anställda upplever att den sociala interaktionen förändrats i samband med införandet av en digital medarbetare eller om de tror att det kommer förändras när de får sin digitala medarbetare. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt samt hermeneutiskt förhållningssätt, vilket kort innebär att våra sinnen är öppna för det som uppdagas samt synliggörs. Tio intervjuer genomfördes med respondenter från tre olika branscher i fyra olika företag där sju av dem hade en digital medarbetare och tre av dem inväntade en. De som deltog var fem kvinnor samt fem män i åldrarna 28 till 55 år.   Grunden till vår undersökning bygger på teorier som främst behandlar känslan för ett sammanhang (KASAM), social interaktion, socialt stöd samt utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Med dessa teorier ville vi öka vår förståelse för vad det är som kan bidra till att relationen mellan människa-människa samt människa-robot på arbetet känns meningsfullt. Resultatet från intervjuerna med koppling till teorierna visar att respondenterna i nuläget inte upplever så stora förändringar i relationerna. Samtidigt har vi utifrån deras beskrivning gjort tolkningen att det i praktiken skett en liten ändring i kontakten mellan kollegorna. Detta är inget vi utifrån analysen bedömer vara av negativ karaktär i nuläget.  Det är dock värt att vara medveten om det då digitala medarbetare säkerligen kommer bli fler i anställdas vardag framöver.

Artificiella kvinnor har porträtterats efter vissa tematiska utgångspunkter genom kulturhistorien, där Ovidius Pygmalion-myt varit en dominerande tematik. Frågan om artificiella människor är också tätt förknippad med science fiction-genren, och även där har bilden om den ensamme mannen som skapar sig en kvinna ofta återkommit. I denna uppsats jämförs tre science fiction-filmer från 2010-talet - Her (Spike Jonze, 2013), Ex Machina (Alex Garland, 2014) och Blade Runner 2049 (Denis Villeneuve, 2017) - för att utröna hur artificiell femininitet konstruerad av män tar sig uttryck: vilken tematik som är jämförbar med äldre porträtteringar av artificiella kvinnor, och vad dessa samtida inkarnationer kan säga om heteronormativitet inom science fiction-genren i dag och i framtiden. Denna analys görs dels mot bakgrund av nyckelverk inom litteratur och film, delvis genom begrepp som performativitet och andrafiering inom genus- och queerteori.

Personalresurserna inom Sveriges äldreomsorg förutspås inte växa i samma takt som Sveriges befolkning över 80 år ökar, ett problem som de flesta är enade om måste adresseras. I ljuset av påtaglig utveckling inom områden som smarta hem och artificiell intelligens samt den nationella satsningen på välfärdsteknik som ett potentiellt svar på problemen är det högst relevant att utforska vilka behov som i dagsläget inte är tillgodosedda i svensk hemtjänst. Denna studie syftar till att identifiera existerande behov inom svensk hemtjänst i ordinärt boende relaterade till välfärdsteknologi samt identifiera faktorer som bör tas i hänsyn vid design för hemtjänstens verksamheter. Genom en kvalitativ ansats och människocentrerad design identifieras problematik i äldreomsorgen via semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Utifrån resultatet av den tematiska analysen identifierades åtta stycken olika behov relaterade till informationsbrist, brist på individanpassning och flexibilitet samt brist på proaktivt arbete. Tekniska områden som smarta hem och AI tycks erbjuda intressanta möjligheter att effektivt tillgodose dessa behov. Flertalet faktorer som är viktiga att ta i hänsyn vid design för studiens tre målgrupper presenteras.

Denna studie, som är av utforskande karaktär, förenar de två forskningsområdena emotionell intelligens och autenticitetsklimat. Studien syftar till att undersöka om ledares emotionella intelligens har betydelse för autenticitetsklimatet i arbetsgrupper som har emotionella arbeten. Utöver detta är syftet även att undersöka hur ledarnas emotionella intelligens och arbetsgruppernas autenticitetsklimat är i arbetsgrupper som har emotionella arbeten. Detta undersöks genom en kvantitativ enkätundersökning utförd bland ledare och tillhörande arbetsgrupper inom sjukvården och polisen. Ledarna fick besvara en enkät om deras emotionella intelligens och arbetsgruppen fick besvara en enkät om arbetsgruppens autenticitetsklimat. Resultatet visade att ledarnas emotionella intelligens och arbetsgruppens autenticitetsklimat generellt sett var högt. En multipel regressionsanalys visade att användning av emotioner för att underlätta prestation var den EI dimension som hade högst betavärde, därefter kom reglering av emotioner inom individen, sedan kom bedömning och identifiering av emotioner hos andra individer och slutligen bedömning och uttryck av emotioner inom individen. Reglering av emotioner inom individen var den enda av EI dimensionerna som hade en signifikant betydelse för arbetsgruppernas autenticitetsklimat. Inget signifikant samband mellan ledarens emotionella intelligens och arbetsgruppens autenticitetsklimat uppmättes, inte heller mellan ledarens emotionella intelligens i respektive EI dimension och arbetsgruppens autenticitetsklimat. / This exploratory study combines two areas of research; emotional intelligence and climate of authenticity. The aim of the study is to investigate whether the leader’s emotional intelligence has an effect of the climate of authenticity in teams with emotional labor. In addition to this the study also aim to explore the level of emotional intelligence of leaders and the climate of authenticity in teams with emotional labor. This is investigated through a quantitative survey among leaders and their teams in health care and the police. The leaders´ were asked to answer a survey about their emotional intelligence and the team were asked to answer a survey about the teams´ climate of authenticity. The result showed a high level of emotional intelligence and climate of authenticity overall. A multiple regression analysis showed that use of emotion was the emotional intelligence dimension with the highest beta value, thereafter comes regulation of emotions, followed by others emotional appraisal and finally self emotional appraisal. Regulation of emotions was the only emotional intelligence dimension with a significant effect on the teams climate of authenticity. No significant relationship between the leaders´ emotional intelligence and the teams climate of authenticity where found, nor between the leaders´ emotional intelligence in each dimension and the climate of authenticity of the team.

Fenomenet Artificiell intelligens (AI) är en högaktuell teknik som appliceras på flera olika områden inom samhället. Inom HR-arbetet kan rekryteringsprocessen baseras på AI-teknik och stora delar kan komma att automatiseras. Tidigare forskning har visat på att både urvalssökning och kandidatmatchning har varit användbara områden där företag kan automatisera för att tidseffektivisera. AI-teknik är ännu inte ett väletablerat fenomen på den svenska arbetsmarknaden och därför har rekryterares perception kring användandet undersökts. Syftet med studien är att öka förståelse om användning av AI-teknik i rekryteringsprocessen hos bemanningsföretag då det är stora volymer av arbetssökande inom bemanningsbranschen och deras huvudsysslor är att arbeta med bemanning och rekrytering. Den teoretiska referensramen baseras på två olika ansatser till rekrytering. De utgörs av den psykometriska ansatsen, som är en objektiv ansats, och den sociala ansatsen, som är en subjektiv ansats, för rekryteringsprocessens utformning. Den teoretiska referensramen baseras även på en forskningssammanställning om AI-teknik för att i analysen kunna göra en jämförelse mellan tidigare forskning och rekryterares insikter. Författarna har tagit fram en egen analysmodell för att använda den teoretiska referensramen till att analysera det empiriska materialet. För att skapa en djupare förståelse för rekryterares perception av användandet av AI i rekryteringsprocessen baseras studien på kvalitativa intervjuer med rekryterare på bemanningsföretag. För att skapa en variation bland respondenterna har studiens författare utfört intervjuer med nio olika respondenter på sju olika bemanningsföretag. Den insamlande empirin har analyserats genom författarnas analysmodell. Resultatet tyder på att rekryteringsprocessen idag inte är anpassad för att använda AI och framförallt arbetet med kravprofilen behöver utvecklas för att AI ska nå maximal utdelning. Studiens slutsats är att det kommer krävas en utveckling av de två tidigare presenterade ansatserna till rekryteringsprocessen. Författarna föreslår den automatiserade ansatsen till rekrytering som en tredje ansats, där den inledande processen objektiviseras och anpassas för AI och de mänskliga faktorerna bibehålls i subjektiva intervjuprocesser och mänskliga beslut. / The phenomenon of Artificial Intelligence (AI) is a trending technology that is applied in several different areas of society. In HR work, the recruitment process can be based on AI technology and large parts can be automated. Previous research has shown that both selection and matching of candidates have been useful areas where companies can automate in order to make more efficient use of their time. AI technology is not yet a well-established phenomenon in Swedish companies and therefore, the recruiters' perception of use has been studied. The purpose of the study is to increase understanding of the use of AI technology in the recruitment process of staffing agencies, as there are large volumes of job seekers in the staffing industry and their main job is to work with staffing and recruitment. The theoretical frame is based on two different approaches to recruitment. They consist of the psychometric approach, which is an objective approach, and the social approach, which is a subjective approach to the recruitment process. The theoretical framework is also based on a research summary on AI technology in order to make a comparison between previous research and the recruiters' insights in the analysis. The authors have developed their own analysis model to use the theoretical frame to analyze the empirical material. To create a deeper understanding of recruiters perception of the use of AI in the recruitment process, the study is based on qualitative interviews with recruiters at staffing companies. In order to create a variation among the respondents, the authors the study have conducted interviews with nine different respondents at seven different staffing companies. The empirical data has been analyzed by the authors' analysis model. The result suggests that the recruitment process today is not adapted to use AI and, above all, the work with the requirement profile needs to be developed in order for AI to reach the maximum usage. The conclusion of the study is that a development of the two previously presented approaches to the recruitment process will be required. The authors propose the automated approach to recruitment as a third approach, where the initial process is objectified and adapted for AI but the human factors are maintained in subjective interview processes with human decisions.

Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap. / This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.

Intresset för agenter som forskningsområde är någonting relativt nytt. Agenter i sig är en naturlig del av Artificiell intelligens men det är först på senare tid som de hamnat i fokus. Begreppet agent har spridit sig som en löpeld utanför AI-forskningen och kan hittas i många andra områden. Vad detta intresse för agenter kommer ifrån kan debatteras men det är troligtvis dels en följd av att internet visat hur kraftfullt ett distribuerat system kan vara, och att agenter och botar bokar våra biljetter samt söker igenom webbsidor åt oss.Arbetets huvudfråga är att undersöka hur ett intelligent system (för värmedistributionen i ett hus) kan uppnås genom att koppla ihop ett antal agenter med begränsade funktionalitet och distinkta uppgifter. Intelligensen i systemet ska uppnås genom samverkan mellan de olika agenterna. Denna studies förslag för att lösa problemet är en teoristudie av existerande litteratur för designprinciper samt design och implementering av ett exempelsystem, som sedan kommer att simuleras i för att samla in data gällande validitet.Experimentet visade att ett agentsystem kan ge en klar ekonomisk besparing men kommer också med ett relativt högt pris för att implementeras. Om agenterna kan dela infrastruktur genom att installeras samtidigt som ett nytt hus byggs och kan använda tänkt infrastruktur. Dessutom kan besparingen utökas genom att agentsystemet appliceras på en större nybyggnation.

För att ett verk ska kunna erhålla upphovsrättsligt skydd förutsätts det att verket är skapat av en människa. Om ett alster ska uppnå originalitetskriteriet krävs det att alstret visar prov på en personlig och intellektuell prägel från skaparen. I dagsläget utvecklas dock artificiell intelligens som autonomt kan ge uttryck för kreativitet. Om de alster som skapas av AI inte har en tillräckligt hög grad mänskligt involverande bakom dem kan det resultera i att kriteriet för upphovsrätt ej uppnås. Det kan således leda till att människan som skapar en AI inte kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd för de alster som AI:n i sin tur skapar.  Genom att studera gällande rätt undersöks huruvida alster skapade av AI faller inom upphovsrättens skyddsobjekt samt under vilka förhållanden ett alster som är skapat av AI skulle kunna få upphovsrätt. Studien fokuserar på vad upphovsrättens motiv är och om ett eventuellt skydd för AI-alster går i linje med motivet.  Upphovsrättens utformning kan se olika ut beroende på vilken teori samt rättspolitisk värdegrund den baseras på och kan därmed ha olika motiv. Detta är något som tydligt framgår vad gäller olika upphovsrättskulturers utformning av originalitetskriteriet. Den kontinentaleuropeiska inriktningen värnar främst om det mänskliga skapandet varför det är mindre sannolik att den skulle ge stöd för upphovsrätt till alster skapade av AI. Detta för att den baseras på naturrättsliga grunder och lägger fokus på att skydda upphovsmäns andliga och personliga uttryck. Sannolikheten för att ett verk skapat av AI skulle kunna ingå i motivet för upphovsrätten är däremot större inom den angloamerikanska inriktningen. Den är av kommersiell karaktär och lägger främst fokus på det ekonomiska värdet av verket, vilket nödvändigtvis inte skiljer sig åt mellan alster skapade av en människa eller en AI. Studien konstaterar att det finns en överhängande risk för att originalitetskriteriets nuvarande utformning kan bli otidsenlig då den bygger på premissen att människan står för allt skyddsvärt skapande. Om alster skapade av stark AI inte kan skyddas kan det leda till hinder för utvecklingen av teknologin och därmed hämma de fundamentala incitament upphovsrätten grundar sig på. En omarbetning bör dock endast genomföras om ett skydd går i linje med upphovsrättens främst önskade motiv och om det kan anses berika samhället.