Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) under de senaste åren har varit revolutionerande. I takt med att AI fortsätter att utvecklas blir användningsområdena allt fler. Den ökade användningen av AI som en metod eller ett verktyg för att framställa och generera texter, musik, konstverk eller andra kreativa verk är ett allt vanligare fenomen. AI kan beskrivas som en maskin med förmågan att efterlikna mänskligt beteende och därmed ersätta mänskliga processer. Upphovsrätten omfattar idag litterära och konstnärliga verk, med syftet att skydda mänskligt kreativt skapande. Syftet med uppsatsen är att därmed att utreda om AI-genererade verk åtnjuter upphovsrättsligt skydd utifrån gällande rätt. Den metod som använts är den rättsdogmatiska metoden för att kunna utreda gällande upphovsrättslig lagstiftning i ljuset av AI. Uppsatsen tar avstamp och diskuterar främst begreppen verkshöjd och upphovsman. Diskussionen behandlar upphovsrättens traditionella roll för att skydda mänsklig kreativitet och frågar sig om AI-genererat innehåll kan samt bör få liknande skydd. Genom en fallstudie om Knut Hamsuns AI-genererade röst till en ljudbok, belyses och utforskas de juridiska oklarheterna kring AI-genererade verk. Denna undersökning understryker behovet av rättsliga ramar som återspeglar tekniska framsteg och samhälleliga förändringar i förståelsen av kreativitet och ägande.

Artificiell intelligens (AI) är i kontinuerlig utveckling och innebär betydande förändringar inom redovisningsprocessen. När AI tar över rutinmässiga arbetsuppgifter och lämnar utrymme för en mer analyserande och rådgivande roll står redovisningsekonomerna inför en utveckling som innebär både möjligheter och hinder. Denna studie undersöker hur AI påverkar redovisningsekonomens roll inom små till medelstora företag, samtidigt som studien även fokuserar på att utforska var AI främst implementeras inom redovisningsprocessen. För en ökad förståelse kring ämnet har en kvalitativ forskningsdesign tillämpats. Uppsatsens empiriska data har samlats genom semistrukturerade intervjuer med ett urval på elva respondenter med olika erfarenhetsnivåer inom redovisning för ökad variation av svar. Problemdiskussionen illustrerar hotet som redovisningsekonomen står inför till följd av AI:s tillämpning, dessutom ställer denna implementering nya krav på redovisningsekonomerna då AI automatiserar och effektiviserar repetitiva och manuella bokföringsuppgifter. Slutsatsen har kunnat dras med hjälp av Rogers adaptionsteori, samt en analys av de insamlade resultaten från samtliga respondenter. Det konstaterades att AI främst implementeras inom den löpande bokföringen och att redovisningsekonomens roll utformats till mer analyserande och rådgivande. / This study examines the implementation of artificial intelligence (AI) and the impact on the professional role of accountants. As AI keeps growing, it changes the way accountants work. From focusing on traditional tasks, shifting their roles to involve more analysis and strategy. The aim of this study is to understand how AI is being used in the accounting process and to examine changes in work tasks. The research uses qualitative methods with semi-structured interviews with accountants from different small to medium enterprises (SMEs) in Kalmar. With the help of these methods, this research aims to study the impact of AI and where it’s implemented in the accountant process. The theory which will be used as a framework to understand how the new technology is adopted and their effects within enterprises is the Rogers diffusion of innovation theory. The findings reveal that AI improves efficiency and accuracy which allows accountants to focus more on counseling and making strategic decisions. Nevertheless, the consequences of adapting AI are the challenges of adaptation to this new technology, and the need for ongoing education. The study provides insights into how the role of accountants is shifting in the age of digitalization. Showing the opportunities and challenges artificial intelligence brings to accounting practices.

Technology and advanced systems are developed to streamline work processes and reducecosts for businesses. In the accounting industry, there is a constant pursuit of newopportunities to conduct work more efficiently. Artificial intelligence presents both challengesand opportunities for industries to varying degrees, instigating a new chapter for businesses toincrease its capabilities. Similar to previous stages in the accounting industry where newtechnology was introduced. Replacing older methods with newer and more efficient ones, AIis aimed to change the accounting industry in a whole new phase.This study is applying a quantitative approach to study the potential impact of artificialintelligence on the accounting industry, particularly focusing on individuals who arespecialized in cash flow analysis. The study aims to enlighten factors that are influencing AIcapabilities and the ability of accounting professionals to work with cash flow analysis, aswell as the extent to which artificial intelligence poses a threat.Artificial intelligence has demonstrated the ability to work systematically, similar to humans,which would potentially replace tasks traditionally performed by humans. This factor presentschallenges for many employees in the accounting industry, especially those working with cashflow analysis. For inexperienced and low-skilled individuals working in the accountingindustry, AI poses significant challenges in securing their employment, leading to a decline inemployment rates and prioritizing specialization for those wishing to remain in their roles.KeywordsAccounting, cash flow analysis, complementarity factor, artificial intelligence.3 / Teknologi och avancerade system skapas för att underlätta arbetsprocesser och minskakostnaderna för företag. Inom redovisningsbranschen är det en ständig utveckling att finnanya möjligheter för att effektivare bedriva sina arbete. Artificiell intelligens utgör utmaningaroch möjligheter för branscher i olika utsträckning, och som en ny teknik skapar den ett nyttkapitel för företag att utnyttja dess funktioner. Det finns sedan i tidigare skede inomredovisningsbranschen där ny teknik som till exempel Excel och andra bokföringsprograminförts. Till följd av detta lämnades den gamla arbetsmetod mot den nyare och effektivarearbetsmetod som till exempel från kassaböcker till datorprogram.I denna studie appliceras en kvantitativ enkätundersökningsmetod. Syftet är att undersöka hurartificiell intelligens kommer att påverka redovisningsbranschen och individer som arbetarinom redovisningsbranschen med inriktning mot den finansiella rapportens kassaflödesanalys.Studien avser belysa faktorer som påverkar AI:s förmågor samt redovisningsekonomernasförmåga att arbeta med kassaflödesanalys och vilken utsträckning artificiell intelligens utgörett hot eller stöd.Artificiell intelligens visade sig att ha en förmåga att arbeta systematiskt i sammaförhållningssätt som människor. Det kan komma in och ersätta den typen arbete för debefintliga systematiska arbeten som utförs av människor. AI utgör därför en stor utmaning förmånga yngre oerfarna som är lågutbildade för att säkerställa sina platser i branschen. De ungaoch oerfarna samt lågutbildade individer som arbetar i redovisningsbranschen har svårt atthitta en betydlig befattning som återspeglar deras förmågor på grund av brist på behov avanställda efter implementering av automatiseringar. Det gör att anställningsgraden sjunker ochspecialiseringar blir prioritet för de som önskar vara kvar i sin befattning.

Artificiell intelligens (AI) har blivit större och större den senaste tiden och vården är inget undantag där det idag implementeras nya lösningar baserat på AI. Med denna utveckling står nu vården inför ett nytt system, taligenkänning (TIK), för att direkt föra in tal till text i journaler, detta utan att behöva först diktera och sedan skickas vidare till en vårdadministratör för transkribering. Detta har dock väckt en stor reaktion från dagens vårdadministratörer och en oro har skapats utifrån vad detta innebär för deras yrke. Denna uppsats ämnar belysa, med hjälp av tematisk innehållsanalys, baserat på Braun och Clarke (2006) beskrivning och tillvägagångssätt, de farhågor som vårdadministratörerna i första hand känner inför införandet av TIK. Men också de möjligheter och utmaningar som medföljer införandet av TIK. Sist undersöker även denna uppsats hur införandet av TIK har fungerat. För att välja ut data att analysera till den tematiska innehållsanalysen har bekvämlighetsprincipen använts för att välja ut artiklar. Efter detta urval och granskning av de artiklar som valts ut, slutade den slutgiltiga analysen på 20 nyhetsartiklar. De slutsatser som framkommit efter den tematiska innehållsanalysen blev att det fanns en del farhågor kring införandet av TIK, främst oroligheter kring yrkets framtid. Införandet av TIK har haft ett mixat mottagande, både att det fungerat bra, men att det finns vissa svårigheter som måste bearbetas. Införandet av TIK har skapat möjligheter, bland annat minskad stress, men även utmaningar har skapats, så som att systemet har en upplärningskurva som kan anses vara trög.

Studien undersöker hanteringen av generativ artificiell intelligens i utbildningssammanhang bland lärare och elever inför att det kan erbjudas som ämne i svenska gymnasieskolor. Beslutet att kunna erbjuda ett AI ämne i gymnasieskolor har tagits från Skolverket. Syftet med studien är att undersöka hur generativ AI används i undervisningssammanhang vid Sundsta-Älvkulle gymnasiet i Karlstad och det tekniska Tullängsgymnasiet i Örebro, samt om införandet av artificiell intelligens som ämne skulle kunna bidra till ett gemensamt förhållningssätt och ett reflekterat användande hos eleverna. För att uppfylla syftet med studien utforskades tre huvudområden som utgör undersökningsfrågorna. På vilket sätt används generativ AI för närvarande i undervisningen? Vilka utmaningar och möjligheter finns det med att undervisa AI som ämne i skolorna? Hur kan införandet av AI som ämne påverka elevernas förståelse för användning av generativ AI som verktyg? Författaren av studien har valt en kvalitativ inriktad forskning genom att samla in material, studera tidigare forskning och utföra semi-strukturerade intervjuer där totalt 12 personer intervjuades, 3 lärare och 3 elever från respektive gymnasieskola för att besvara studiens undersökningsfrågor. Resultatet visar att användningen av generativa AI-verktyg förekommer både bland lärare och elever där majoriteten av lärarna anser att det underlättar i arbetet för att utforma lektioner. Elevernas användning är utbredd där samtliga elever använder generativa AI-verktyg. Lärarna ser ett behov av utbildning kring artificiell intelligens för att kunna stödja eleverna i att använda verktygen på ett reflekterat sätt och ser potentialen som det kan medföra i elevernas studier. I de två gymnasieskolorna finns det olika utmaningar när det gäller undervisning i ett AI ämne. Gymnasieskolan i Karlstad kommer att erbjuda ämnet höstterminen 2024 och vid det tekniska gymnasiet i Örebro finns redan ett AI ämne sedan tidigare. Studien visar att det finns utmaningar med att hinna implementera AI som ämne och utveckla den kompetens som krävs i Karlstad, kritik riktas även mot de behörighetskrav Skolverket tagit fram för att lärare ska få undervisa i ämnet. Att kunskaper för Sveriges elever är viktiga finns det en gemensam syn kring i de båda gymnasieskolorna och för att kunna skapa ett gemensamt förhållningssätt krävs det utbildningar om AI som är ämnesspecifika för lärare på gymnasieskolorna.

En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa de förutsättningar som krävs för att ge eleverna ett ändamålsenligt och användbart språk. För språklärare med många elever innebär detta en avsevärd utmaning. Läraren behöver identifiera på vilken nivå enskilda elevers läs- eller skrivförmågor befinner sig och utifrån denna kunskap ge eleverna adekvat stöd och individuellt anpassade uppgifter. I ljuset av moderna tekniska landvinningar framställs ibland artificiell intelligens som en möjlig lösning. Trots detta är forskning om AI i undervisning eftersatt. Denna scoping review syftar till att undersöka hur AI används för att stödja elevers läs- och skrivutveckling. Genom artikelsökning med EBSCO Discovery identifierades nio artiklar som sedan granskats. Resultaten visar att AI har stor potential att förbättra elevers läs- och skrivförmågor genom att ge omedelbar återkoppling, anpassa svårighetsgrader, berika skrivuppgifter, organisera idéer, bredda ordförråd och förbättra stavning. Idag finns det redan en rad AI-verktyg tillgängliga som kan stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Dessutom kan AI frigöra lärares tid genom att automatisera vissa uppgifter, till exempel rättning av prov. Detta ger lärarna mer tid att fokusera på individuell handledning och relationsbyggande med eleverna. Trots de många fördelarna med AI är det viktigt att vara medveten om potentiella risker och utmaningar. Ansvarsfull användning av AI är avgörande för att undvika spridning av fördomar, plagiering och fusk. Ytterligare forskning behövs för att fullt ut förstå AI:s potential och begränsningar. Longitudinella studier efterfrågas likaså studier inom en svensk utbildningskontext.

The purpose of this study is to create a greater understanding of recruitment with artificial intelligence and how this affects the recruitment process. We want to see the effects of AI application and its impact on inclusion and diversity among candidates. Our questions are: How can AI-based recruitment add more efficient processes and results compared to traditional processes from a recruiter's perspective? and How can AI-based recruiting lead to fairer and more unbiased hiring decisions that promote inclusion and diversity from the perspective of recruiters?     The theories studied are based on LCS and signal theory. The study is based on a qualitative method where seven recruiters were interviewed. The empirical material was collected from six organizations in Sweden and one organization in Norway. The results of the study's first question show a general efficiency improvement around time saving, reduced workload, flexibility and fewer misrecruitments. Furthermore, the results of the second question indicate an improvement regarding inclusion and diversity in recruitment processes. The decisions made by artificial intelligence are based on competence and not on the prejudices that human decisions can entail. / Syftet med denna studie är att skapa större förståelse för rekrytering med artificiell intelligens och hur detta påverkar rekryteringsprocessen. Vi vill se vilka effekter AI-tillämpning medför samt dess påverkan på inkludering och mångfald bland kandidater. Våra frågeställningar lyder: Hur kan rekrytering med artificiell intelligens tillföra mer effektiva processer och resultat jämfört med traditionella processer ur rekryterares perspektiv? och Hur kan rekrytering med artificiell intelligens leda till rättvisare och mer opartiska rekryteringsbeslut som främjar inkludering och mångfald enligt rekryterares perspektiv? De teorier som studien utgår ifrån är LCS och signalteori. Studien baseras på en kvalitativ metod där sju rekryterare intervjuades. Det empiriska materialet samlades in från sex organisationer i Sverige och en organisation i Norge. Resultatet av studiens första frågeställning visar på en generell effektivisering kring tidsbesparing, minskad arbetsbelastning, flexibilitet och färre felrekryteringar. Vidare tyder resultatet av andra frågeställningen på en förbättring kring inkludering och mångfald i rekryteringsprocesser. Besluten genom artificiell intelligens baseras på kompetens och inte på fördomar som mänskliga beslut kan medföra.

Artificiell intelligens (AI) utvecklas inom bland annat utbildning och teknikens roll inom lärosäten diskuteras i stor utsträckning. AI och dess förmåga besitter möjlighet att leda till innovationer inom lärande och om AI används till sin fulla potential har tekniken förmåga att förstärka människans intelligens. Tidigare forskning fokuserar dock till stor del på tekniska aspekter av AI inom utbildning och det existerar en avsaknad av kunskap rörande hur tekniken faktiskt upplevs och används i praktiken av studenter. Det är nödvändigt att vidare forskning skiftar fokus och undersöker hur de egenskaper AI besitter skiljer sig från traditionella digitala verktyg och hur tekniken kan skapa värde för studenter inom studier. Denna studie ämnar därför att genom en kvalitativ metodansats undersöka hur AI som studieverktyg kan främja studenters studieteknik. Studien bestod av semistrukturerade intervjuer med studenter som testat eller använder AI inom sina studier och resulterade i sju designutmaningar. Designutmaningarna belyser avgörande aspekter av hur AI kan främja studenters studieteknik utifrån de upplevelser och behov studenter uttrycker. / Artificial intelligence (AI) is being developed in various fields, including education, and the role of technology in academic institutions is being widely discussed. AI and its capabilities have the potential to lead to innovations in learning and if AI is used to its full potential, the technology can augment human intelligence. Previous research has focused on the technical aspects of AI in education, and little is known about how the technology is experienced and used in practice by students. It is necessary that further research shifts the focus and investigate how the unique characteristics of AI differ from traditional digital tools and how the technology can create value for students in their studies. This study therefore aims to investigate, through a qualitative methodological approach, how AI as a study tool can promote students' study techniques. The study consisted of semi-structured interviews with students who tested or use AI within their studies and resulted in seven design challenges. The design challenges highlight critical aspects of how AI can promote students' study techniques based on the experiences and needs expressed by students.

Denna studie har två övergripande syften. Det första är att undersöka om gymnasieelever tror att de kan påverka sin matematiska intelligens eller inte. Det andra syftet är att undersöka hur gymnasieelevers hjälpsökande beteende ser ut och vilka faktorer som påverkar dessa beteenden. Data samlades in via enkäter på i en skola i Norrbotten, totalt besvarade 250 gymnasieelever enkäten. Resultatet från undersökningen visade att gymnasieeleverna generellt hade en mer dynamisk än statisk syn på sin egen matematiska intelligens. Resultatet visade även att andelen gymnasieelever som hade ett undvikande hjälpsökande beteende var 21.6 % samt att få gymnasieelever sökte hjälp publikt medan merparten av gymnasieeleverna sökte hjälp privat, dock i olika hög grad. Slutligen visade resultatet att gymnasieelevernas undvikande hjälpsökande beteende påverkades av deras rädsla att uppfattas som dum av klasskamrater och utav deras syn på sin egen matematiska intelligens. Resultatet visade även att gymnasieelevernas publika hjälpsökande beteende korrelerade med deras rädsla att uppfattas som dum utav klasskamrater. / This study has two overall aims. The first is to investigate whether high school students believe that they can influence their mathematical intelligence or not. The second aim is to investigate high school students' help-seeking behaviour and which factors influence these behaviours. Data was collected via questionnaires at a school in Norrbotten, a total of 250 high school students answered the questionnaire. The results of the survey showed that the high school students generally had a more dynamic than static view of their own mathematical intelligence. The results also showed that the percentage of high school students who had an avoidant helpseeking behaviour was 21.6% and that few high school students sought help publicly, while most high school students sought help privately, although to varying degrees. Finally, the results showed that high school students' avoidant help-seeking behaviour was influenced by their fear of being perceived as dumb by classmates and by their view of their own mathematical intelligence. The results also showed that the high school students' public helpseeking behaviour correlated with their fear of being perceived as dumb by their classmates.

Under det senaste decenniet har testbaserat lärande väl etablerats som ett effektivt sätt att främja hållbar inlärning. Många sorters material och omständigheter har utforskats i relation till denna metod. Endast nyligen har dock individuella skillnader i relation till testbaserat lärande fått uppmärksamhet som ett forskningsområde. Ett område hittills förhållandevis outforskat är relationen mellan individuella skillnader i kognitiv kapacitet och inlärningsprocessen med återhämtning som inlärningsmetod. Denna studie hade för avsikt att utforska denna relation genom att mäta generell flytande intelligens och arbetsminneskapacitet för ett urval av gymnasieelever (n = 189, M = 16.89 år gamla) som använde testbaserat lärande som inlärningsmetod. Resultaten indikerar att arbetsminne och flytande intelligens båda är relaterade till inlärningsprocessen, men att det förstnämnda är så till en signifikant högre grad än det sistnämnda. / During the last decade, test-enhanced learning has been thoroughly cemented as an efficient way to promote durable learning. Many materials and conditions have been explored in relation to this method. Only recently, however, have individual differences in relation to test-enhanced learning received attention as an area of study. An area as of yet relatively unexplored is the relationship between differences in cognitive ability and the process of retrieval as a method of learning. The present study set out to explore this relationship by measuring general fluid intelligence and working memory capacity in a sample of upper secondary level students (n = 189, M = 16.89 years of age) who used a test-enhanced learning method. The results indicate that working memory and fluid intelligence are both related to this learning process, however the former to a significantly higher degree than the latter