Spelling suggestions: "subject:"entensive are nurse"" "subject:"entensive are curse""
11 |
Fetma inom intensivvården : En empirisk studie om intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med fetmaLindegårdh, Markus January 2020 (has links)
Bakgrund: Fetma är ett globalt och regionalt växande problem. Patienter med fetma är överrepresenterade på intensivvårdsavdelningar (IVA) och det finns risker och komplikationer associerade till fetma på IVA. Att vårda patienter med fetma på IVA kan vara emotionellt påfrestande. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors (IVA-sjuksköterskors) erfarenheter av att vårda patienter med fetma på IVA. Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling har skett genom semi-strukturerade intervjuer med åtta intensivvårdssjuksköterskor som jobbar på en IVA i norra Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: Två huvudkategorier, att värna om patienten och förutsättningar för att ge ett bra vårdande framkom med fem underkategorier. Att prata om fetma, att tillgodose patientens unika behov, att ge lika vård, att behöva vara fler och vikten av utrustningen Slutsats: Att vårda patienter med fetma på IVA kan skilja sig åt jämfört med normalviktiga och förutsättningarna för att vårda patienterna kan inte alltid tillgodoses. Det kan vara utmanande att tillgodose patientens unika omvårdnadsbehov som att hjälpa patienten att andas, att lägesändra och mobilisera patienter på ett säkert sätt och att hålla en god hygien. Vården kan ytterligare begränsas genom ett ökat behov av personal som inte alltid är möjligt, att patienter inte kan genomföra vissa undersökningar och att de finns ett behov av speciellt anpassad utrustning. / Background: Obesity is a regional and global growing problem. There is a higher prevalence of obesity in the intensive care unit (ICU), compared to the general population and obesity is associated with certain risks at the intensive care unit. To care for obese patients in the ICU can be emotionally demanding. Aim: To explore intensive care nurses’ (ICU-nurses’) experiences caring for obese patients. Method: The study is a qualitative design with inductive approach. Data was collected using semi-structured interviews. Eight intensive care nurses working at an ICU in the north of Sweden participated. Data was analyzed using qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Results: Two main categories derived from the analysis: safeguarding the patient and pre-requisites needed to provide good care. Sub-categories that emerged were talking about obesity, meeting the patient’s unique needs, to give equal care, the need for extra staff and the importance of equipment. Conclusion: The care for obese patients on the ICU can be different compared to normal weight patients and pre-requisites for care cannot always be met. It can be a challenge to meet the patient’s unique needs by helping the patient to breathe, to reposition and mobilize patients in a safe manner and to keep a good hygiene. The care can further be limited by a need for extra staff that cannot always be met, the incapability to perform certain examinations and a need for specialized equipment.
|
12 |
Intensivvårdsdelirium - ett vanligt fenomen som ofta hamnar i skymundan : En kvalitativ studie med deduktiv ansats / Intensive care delirium - a common phenomenon that often ends up in the shadows : A qualitative study with a deductive approachJonsson, Elin, Olsson, Rebecca January 2022 (has links)
Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 80 procent av alla patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning av intensivvårdsdelirium. Patienterna utsätts för flertalet negativa faktorer som kan utlösa intensivvårdsdelirium. Forskning visar på att intensivvårdsdelirium skapar ett lidande hos patienten. Vetskapen om vilka faktorer som kan påverka uppkomsten kan förebygga, lindra och behandla tillståndet. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsdelirium på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ studie. 11 stycken intensivvårdssjuksköterskor intervjuades på två sjukhus i Västra Sverige. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med ett deduktivt förhållningssätt utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med vardera tre subteman; Att motverka uppkomst av intensivvårdsdelirium och Att hantera delirium. Slutsats: I resultatet framkommer det att intensivvårdssjuksköterskor i möjligaste mån försöker skapa optimala förutsättningar men att vården kring intensivvårdsdelirium ofta hamnar i skymundan. Det säger intensivvårdssjuksköterskorna beror på den högteknologiska miljön med livsuppehållande behandling och komplexa omvårdnaden de arbetar i. I resultatet speglas intensivvårdssjuksköterskors tankar och känslor som bland annat obehag, rädsla och maktlöshet vid vårdandet av patienter med intensivvårdsdelirium. Sammanfattningsvis betonas vikten av kunskap och erfarenhet kring intensivvårdsdelirium, finns inte denna erfarenhet uppkommer ett onödigt lidande som påverkar hela patientens livsvärld. / Background: In Sweden, about 80 percent of all patients cared for in an intensive care unit are affected by intensive care delirium. Patients are exposed to a lot of negative factors that can trigger intensive care delirium. Research shows that patients with intensive care delirium suffer. Knowing the factors that can affect the onset can prevent, alleviate and treat the condition. Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses' experience of preventing and caring for patients with intensive care delirium in an intensive care unit. Method: Qualitative design. Eleven critical care nurses were interviewed at two hospitals in the west of Sweden. The data was analyzed by a qualitative content analysis with a deductive approach based on Katie Eriksson's nursing theory. Result: The results are presented in two themes, with three sub themes each; To counteract the onset of intensive care delirium and To manage intensive care delirium. Conclusion: The result shows that the intensive care nurses try to create optimal conditions, but the care around intensive care delirium have ended up in the shadows. According to the intensive care nurses this is because of the advanced technology, life-sustaining treatment and the complex nursing care. The result reflects the thoughts and feelings of the intensive care nurses such as discomfort, fear and powerlessness in the care of patients with intensive care delirium. In summary, the importance of knowledge and experience about intensive care delirium is emphasized, if this experience doesn't exist unnecessary suffering may occur and affect the patient's entire world of life.
|
13 |
Intensivvårdssjuksköterskans upplevda kompetens : Känslor och faktorer som påverkar vid vård av kritiskt sjuka barn / Intensive care nurse´s perceived competence : Emotions and influencing factors in the care of critically ill childrenDahlund, Pernilla, Lundahl, Hanna January 2023 (has links)
Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevda kompetens, känslor och faktorer som påverkar vid vård av kritiskt sjuka barn på allmän intensivvårdsavdelning. Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskans kompetensområde innefattar vård av kritiskt sjuka patienter i alla åldrar. På allmän intensivvårdsavdelning är vård av kritiskt sjuka barn sällan händelser som kräver specifika kunskaper vilket kan medföra påfrestningar för intensivvårdssjuksköterskan. Metod: Enkätstudie med 162 intensivvårdssjuksköterskor på allmän intensivvårdsavdelning. Kvantitativ analys i SPSS. Resultat: Den upplevda kompetensen inom omvårdnad var högre (m=4.75) i förhållande till den inom medicin(m=4.46). Erfarenhet och kategori av intensivvårdsavdelning påverkade den upplevda kompetensen (p<0.001) emedan antal specialistutbildningar inte sågs påverka. De starkaste känslorna förknippade med problemområdet var stress och meningsfullhet. Hög upplevd kompetens korrelerade positivt med trygghet (p<0.001) och negativt med stress (p<0.001). Konklusion: Upplevd kompetensen inom problemområdet ökade med erfarenhet och exponering. Området är förknippat med känslor av stress och meningsfullhet för intensivvårdssjuksköterskan. Upplevd kompetens korrelerade med negativa och positiva känslor kring problemområdet. Kliniska implikationer: Studien skapar incitament för verksamheterna att erbjuda utbildning i form av föreläsningar, simulering och teamträning inom området för att minska känslor av stress och öka patientsäkerheten. / Aim: To investigate the intensive care nurse’s [ICN] perceived competence, emotions and factors that influence the care of critically ill children in general intensive care units [GICU]. Background: The competence of the ICN includes caring for critical patients of all ages. In GICU care of critically ill children are infrequent events which require specific knowledgeand can pt pressure on ICN. Method: Survey study with 162 ICN’s in 17 GICU. Quantitative analysis in SPSS. Results: Perceived competence was higher regarding nursing care (m=4.75) compared to medical care (m=4.46). ICN experience (p<0.001) and category of GICU (p<0.001) affected ICN perceived competence, number of higher educations was not seen to have an effect. Strongest emotions associated with the field were stress and meaningfulness. High perceived competence correlated positively with safety (p<0.001) and negatively with stress (p<0.001). Conclusion: Perceived competence in the field increased with experiences and exposure. The field is associated with stress and meaningfulness for ICN. Perceived competence correlates with negative and positive emotions regarding the field. Clinical implications: This study creates incentives for operations to offer training such as lectures, simulation and team training in the field to reduce stress and increase patient safety.
|
14 |
Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering : En intervjustudieHill, Elin, Lek, Malin January 2023 (has links)
Bakgrund: Djup sedering har negativa effekter såväl för respiratorvårdade patienter som för verksamheten. Det har medfört att fler patienter vårdas med lätt eller ingen sedering. Mindre sedering har visat sig vara utmanande och ställt högre krav på intensivvårdssjuksköterskor i flera aspekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering. Metod: En kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Patientens situation och upplevelse har betydelse för intensivvårdssjuksköterskors upplevelser, Att ha patienten i fokus, Kommunikationen med patienten är betydelsefull samt Att ha en fungerande patientnära miljö. Att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering innebar många känslor och upplevelser för intensivvårdssjuksköterskorna. Sederingsgraden uppfattades ha betydelse och om patienten kunde vara fysiskt delaktig underlättade det. Patienten var i fokus och personcentrerad vård var en viktig faktor. Patientupplevelsen fick ofta styra sederingen. Kommunikation var betydelsefullt men det fanns hinder som kunde försvåra omvårdnadsarbetet. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde den patientnära miljön viktig. Närvaro och uppmärksamhet krävdes, teamet spelade stor roll. Kunskap, erfarenhet och en bra planering skapade trygghet. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda intuberade patienter med lätt eller ingen sedering var att det krävde tid, närhet och uppmärksamhet. En lugn, trygg och bekväm patient gav en bättre upplevelse för intensivvårdssjuksköterskorna. En personcentrerad vård var viktig att bedriva och det underlättade omvårdnadsarbetet om patienten och personalen kunde kommunicera. Kunskap, erfarenhet, teamarbete och en bra planering skapade en trygg upplevelse för intensivvårdssjuksköterskorna. / Background: Deep sedation has negative effects both for mechanical ventilated patients and for the organisation. This has resulted in an increasing number of patients being treated with light or no sedation. A lower sedation grade has proven to be challenging and has placed higher demands on intensive care nurses in multiple regards. Aim: The aim of the study was to describe intensive care nurses’ experiences of caring for intubated patients with light or no sedation. Method: A qualitative and descriptive design were implemented. Ten intensive care nurses were interviewed with semi-structured interviews. A qualitative content analysis was used. Result: Four main categories emerged: The patient's situation and experience are important for the intensive care nurses' experiences, Having the patient in focus, The communication with the patient is important and Having a functioning environment close to the patient. Caring for intubated patients with light or no sedation involved many feelings and experiences for the intensive care nurses. The degree of sedation was perceived to be important and if the patient could be physically involved it made it easier. The patient was the focus and person-centred care was an important factor. The patient experience was often allowed to guide the sedation. Communication was important, but there were obstacles that could make nursing care difficult. The intensive care nurses experienced the environment close to the patient as important. Presence and attention were required, the team played a big role. Knowledge, experience and good planning created security. Conclusion: The intensive care nurses' experiences of caring for intubated patients with light or no sedation was that it required time, presence and attention. A calm, safe and comfortable patient provided a better experience for the intensive care nurses. A person-centred care was important to carry out and it facilitated the nursing care if the patient and the staff could communicate. Knowledge, experience, teamwork and good planning created a safe experience for the intensive care nurses.
|
15 |
Avdelningssjuksköterskors upplevelser av överrapportering från intensivvårdssjuksköterskor av patient från intensivvård till fortsatt vård på vårdavdelning : En intervjustudieHultin, Julia, Hassan, Nadifa January 2023 (has links)
Bakgrund: Överrapportering av patient mellan vårdpersonal kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. Vid överrapportering mellan intensivvårdsavdelning och vårdavdelning skiljer sig vårdmiljö, kommunikation, dokumentation samt sjuksköterskors fokus och kompetens. Syfte: Att beskriva avdelningssjuksköterskors upplevelser av överrapportering från intensivvårdssjuksköterskor av patient från intensivvård till fortsatt vård på vårdavdelning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med beskrivande design. Tio avdelningssjuksköterskor intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Huvudresultat: Fyra huvudkategorier framkom: Att ta över ansvaret, Att ha tid och vara förberedd, Att ha kompetens och samarbeta samt Att skapa en bra miljö för överrapportering. Struktur samt tillräcklig och relevant information tillsammans med tydlig dokumentation och planering för den fortsatta vården hade betydelse för avdelningssjuksköterskorna i övertaget av ansvaret för patienten. Att vara förberedd och ha tid för överrapporteringen var också viktigt för ett säkert övertag av vården. Bemötande och samarbete över klinikgränser upplevdes ha betydelse för hur bra en överrapportering blev där trygghet och stöd i den sårbara övergången i vårdnivå var viktigt för att upprätthålla adekvat vård för patienten. Överrapporteringen blev bättre med erfarenhet och ökad trygghet i rollen som sjuksköterska. Att göra patienten delaktig upplevdes betydelsefullt och den fysiska miljön upplevdes ha betydelse för hur informationsutbytet skedde. Slutsats: Planering, förberedelse och tid för överrapporteringen gav viktiga förutsättningar för en patientsäker övergång i vårdnivå och kontinuitet i den fortsatta vården. Erfarenhet hos avdelningssjuksköterskan och samarbete över klinikgränserna har betydelse för hur bra vården upprätthålls i denna sårbara övergång. Att göra patienten delaktig i överrapporteringen och den fysiska miljön har betydelse för hur informationsutbytet sker. / Background: Handover of patient between health care professionals can pose a patient safety risk. Handover between intensive care unit and general ward differs in care environment, communication, documentation and nurses’ focus and competence. Aim: To describe ward nurses’ experiences of handover from intensive care nurses of a patient from intensive care to continued care in a general ward. Method: Qualitative content analysis with descriptive design. Ten ward nurses were interviewed with semi-structured interviews. Result: Four main categories emerged: To take over the responsibility, To have time and be prepared, To have competence and cooperate and To create a good environment for handover. Structure, relevant and enough information with clear documentation and planning of the continued care impacted the transfer for the ward nurses. Being prepared and having time for the handover were also important for a safe transfer of care. Attitude and cooperation over clinic borders were perceived to impact the transfer. Security and support in the vulnerable transfer in level of care were important to maintain adequate care for the patient. The handover became better with experience and accrued security in the role as a nurse. To involve the patient was meaningful and the physical environment had an impact on how information transfer occurred. Conclusion: Planning, preparation and time created important conditions for a safe transfer. Experience and cooperation impacted how care was maintained. To involve the patient was meaningful and the physical environment impacted how information transfer occurred.
|
16 |
Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av traumalarm nivå 1 : En kvalitativ intervjustudie / Intensive care nurses' experiences of trauma call level 1 : A qualitative interview studyBergman, Ellen, Persson, Sandra January 2023 (has links)
Bakgrund: I Sverige drabbas årligen tusentals människor av trauman. Beroende på skademekanism och verkliga skador som patienten ådragit sig aktiveras ett traumalarm utifrån de nationella traumalarmskriterierna. Vid nivå 1 larm sammankommer ett fullskalig traumateam där intensivvårdssjuksköterskan blir delaktig. Intensivvårdssjuksköterskan besitter kunskap och erfarenhet av att vårda kritiskt sjuka och skadade patienter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda trauma 1 patienter på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ metod användes med ett strategiskt urval för att finna informanter. Tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes. En kvalitativ innehållsanalys på latent nivå användes för att analysera data. Resultat: Består av tre teman, Upplevelser innan, under och efter traumaomhändertagandet, följsamhet i traumaomhändetagandet och att vara förberedd. Att som intensivvårdssjuksköterska gå på traumalarm innebär olika känslor innan, under och efter traumaomhändertagandet. Skillnaden i arbetet mellan IVA och akutrummet. Hur det är att vara delaktig i teamet, upplevelser att vara med och följa patienten. Yrkeserfarenhet, simulering och utbildning påverkar intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av omhändertagandet. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor har olika erfarenheter av att vårda traumanivå 1 patienter på akutmottagningen. Det är associerat med både positiva och negativa känslor och tankar. Det är fördelaktigt med utbildning och övning vid vårdandet av patienter med trauma. / Background: Thousands of people suffer every year from trauma in Sweden. Due to damage mechanism and actual damage the patient suffers from is a trauma call activated through the national trauma criteria. In case of a level one trauma call a trauma team assembles that intensive care nurse becomes participants. The intensive care nurse has knowledge and experience in caring for critical and injured patients. Purpose: The purpose of the study was to investigate intensive care nurses' experiences of caring for trauma 1 patients in the emergency department. Method: A qualitative method was used with a strategic selection to find informants and 12 semi-structured interviews were conducted. A manifest level of qualitative content analysis was used to analyse the data. Results: Consists of three themes; experiences before, during and after trauma call, compliance in trauma care and being prepared. As an intensive care nurse, going to the trauma call involves different emotions before, during and after trauma care. The difference in work between the ICU and the emergency room. What it is like to be part of the team, experiences of being with and following the patient. Professional experience, simulation and training influence intensive care nurses' experiences of care. Conclusion: Intensive care nurses have different experiences of caring for trauma level 1 patients in the emergency department. It is associated with both positive and negative feelings and thoughts. Education and practice in the care of patients with trauma is beneficial.
|
17 |
"Se till mig som liten är" : Intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om att involvera barn som anhöriga på IVA - en enkätundersökningSjösten, Ebba, Olsson, Ines Anisa January 2023 (has links)
Bakgrund: Många barn har föräldrar som vårdas på IVA. Forskning visar på att intensivvårdssjuksköterskor möter svårighet att bemöta barn som anhöriga till följd av bristfällig kunskap samt förekomst av riktlinjer gällande barn som anhöriga. Trots implementering av lagar som reglerar barns rätt som anhörig. Nyare kunskap om hur intensivvårdssjuksköterskan tänker och förhåller sig i dessa situationer idag behövs för att försöka minimera dessa barns lidande. Syfte: beskriva intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om att involvera barn som anhöriga på IVA. Metod: tvärsnittsstudie utifrån kvantitativ metod utfördes där data insamlades med enkäter på tre intensivvårdsavdelningar i södra Sverige. Deskriptiv statistik och jämförelser utförda med hjälp av Chi2-test har utförts. Inklusionskriterierna var specialistutbildade yrkesverksamma intensivvårdssjuksköterskor. Resultat: Alla intensivvårdssjuksköterskor tyckte att barn skulle besöka sin anhörige som vårdas på IVA, men fortfarande begränsas barns besök. Signifikant skillnad mellan intensivvårdssjuksköterskor kunde ses när det gällde förekomst av riktlinjer rörande barn som anhöriga och huruvida de upplevde att barn uppfattar patientens utseende som skrämmande, när sjukhusen jämfördes med varandra. Lagar finns som reglerar barns rätt till involvering, men är fortfarande inte implementerade. Slutsats: Behovet att medvetandegöra intensivvårdssjuksköterskan om barns roll och behov som anhörig kvarstår, trots lagimplementeringar. Vårdandets konst med fokus på ett caritativt förhållningssätt kan bidra till meningsfullhet och livskraft och leda till att den lilla människan blir sedd och att dennes lidande då minskar. / Background: Many children have parents who are cared for at IVA. Research shows that intensive care nurses face difficulty in treating children as relatives as a result of insufficient knowledge and the existence of guidelines regarding children as relatives. Despite the implementation of laws regulating children's rights as relatives. Newer knowledge about how the intensive care nurse thinks and behaves in these situations today is needed to try to minimize the suffering of these children. Purpose: to describe the intensive care nurse's perception of involving children as relatives in ICU. Method: cross-sectional study based on a quantitative method was carried out where data were collected with questionnaires in three intensive care units in Southern Sweden. Descriptive statistics and comparisons performed using the Chi2 test were performed. The inclusion criteria were specialist trained professional intensive care nurses. Results: All intensive care nurses thought that children should visit their relative who is cared for in the ICU, but children's visits are still limited. A significant difference between intensive care nurses could be seen when it came to the presence of guidelines regarding children as relatives and whether they felt that children perceive the patient's appearance as frightening, when the hospitals were compared to each other. Laws exist that regulate children's right to involvement but are still not implemented. Conclusion: The need to make intensive care nurses aware of children's role and needs as relatives remains, despite law implementations. The art of caring with a focus on a charitable approach can contribute to meaningfulness and vitality and lead to the little person being seen and their suffering then reduced.
|
18 |
Specialistsjuksköterskors erfarenhet av att delta vid hjärtstopp : Intervjustudie med ambulans- och intensivvårdssjuksköterskor / Specialist nurses´ experiences of participation during cardiac arrest : An interview study with ambulance- and intensive care nursesElovsson, Alexander, Holmström, Josefin January 2022 (has links)
Bakgrund: En specialistsjuksköterska inom akutsjukvård med inriktning mot ambulans- och/eller intensivvård hanterar hjärtstopp enligt algoritmen för avancerad hjärtlung-räddning och verkar i komplexa situationer såväl prehospitalt som intrahospitalt, där krav ställs på specialistsjuksköterskan att kunna tolka tillstånd, hantera avancerad utrustning och läkemedel samt ställs inför etiska och komplexa situationer. Syfte: Att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av att delta vid hjärtstopp Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv ansats. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad frågeguide, vilket gav möjlighet för följdfrågor. Tio deltagare intervjuades och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitatitv innehållsanalys av Graneheim & Lundman (2004). Resultat: Studiens resultat presenteras i två kategorier. Den fokuserade experten samt Människan med behov för återhämtning och reflektion. Arbetet som specialistsjuksköterska inom akutsjukvård med inriktning mot ambulans- och/eller intensivvård ger deltagarna upplevelser som påverkar dem i både yrket och privat. Förberedelser att hantera situationerna sker i form av utbildning i avancerad hjärtlung-räddning men också erfarenheter av att delta vid hjärtstopp är viktiga för att utvecklas i yrkesrollen och hantera utrustningen som finns tillhanda för hjärtstopp. För att kunna hantera upplevelserna krävs, förutom stödinsatser av arbetsgivaren i form av debriefing, även informellt stöd av kollegor samt personliga copingstrategier. Konklusion: Arbetet som specialistsjuksköterska kräver avancerade kunskaper och förberedelser i form av utbildning, hantering av medicinteknisk utrustning men även upplevda erfarenheter, för att kunna formas i sin yrkesroll. Att genomföra formella debriefingar, använda kollegialt stöd och egna copingstrategier gör att specialistsjuksköterskor hanterar exponeringen av att möta patienter med hjärtstillestånd till en hanterbar situation. Dock anser en del av specialistsjuksköterskorna att det finns brister som kan förbättras vad gäller utbildning för att hantera hjärtstopp. / Background: A specialist nurse in emergency care with focus on prehospital- and/or intensive care manages algoritms for cardiac arrests and are active in complex situations, both pre- and intrahospital, were the specialist nurses have demands on them to interpret conditions, manage advanced equipment and drugs and are encountered to ethical and complex situations. Purpose: To enlighten the experiences of specialist nurses when managing cardiac arrests, the complexity that sorrounds the situation whenever a patient is in cardiac arrest, could give the specialist nurse tools to better understand and cope with that type of emergency situations and increase safety in their professional role Method: Qualitative method with a descriptive approach. The interviews were conducted through a semi-structured interview guide. Ten participants were interviewed and the interviews were transcribed and analyzed according to qualitative content analysis by Graneheim & Lundman (2004). Result: The result of the study is presented in two categories, the focused expert and the person with need for recovery and reflection, with seven sub categories belonging to the categories. Working as a specialist nurse within emergency care with focus on prehospital- and/or intensive care and taking care of patients in cardiac arrest give the participants in this study experiences that affect them both professionally and private. Preparation to manage cardiac arrests involve training in advanced cardiopulmonary resusciation but also experiences of participating during cardiac arrests are important to evolve in their professional role and manage the equipment that are being used for cardiac arrests. To be able to manage the experiences they need to accept supportive measures from their employer and informal measures such as peer-support and personal coping strategies. Conclusion: The role of being a specialist nurse in emergency with focus on prehospital and/or intensive care demands advanced knowledge and preparations through education, managing medical technology equipment and lived experiences, in order to be shaped in their professional role. By conducting formal debriefings, use peer-support and their own coping strategies the specialist nurse manage to cope with exposure of meeting patients in cardiac arrest. However, some of the specialist nurses considers there should be room for improvement regarding their education to manage cardiac arrests.
|
19 |
När vården skiftar fokus: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda en organdonator : En kvalitativ intervjustudie / When care shifts in focus: Intensive care nurses’ experience in caring for an organ donor : A qualitative interview studyHolmberg, Mikael, Åkesson, Louise January 2022 (has links)
Bakgrund: Patienter som utvecklar en total hjärninfarkt kan bli aktuella för organdonation. Organdonationsprocessen ställer krav på intensivvårdssjuksköterskan som innefattar att vårda organen och möta närstående i sorg. Att samverka i team är grundläggande för organdonationsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskornas erfarenhet av att vårda en patient som sedan blir en organdonator. Metod: En kvalitativ studie där tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskorna arbetar aktivt med att finna potentiella organdonatorer. Det praktiska vårdandet innefattar provtagningar och undersökningar, vilket ska ske inom en begränsad tidsram. Teamarbetet beskrivs av intensivvårdssjuksköterskorna som betydelsefullt och transplantationskoordinatorn beskrivs som en expert gällande organdonation. En utmaning under organdonationsprocessen är att få närstående att acceptera och förstå att patenten är avliden. Konklusion: Potentiella organdonatorer identifieras snabbt inom intensivvården. Organdonationsprocessen sker dock sällan och intensivvårdssjuksköterskorna har svårt att få en rutin i processen. Närstående ska få vara delaktiga i diagnostik och vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskorna vill inte skilja på vården av organdonatorer från andra patienter och ser organdonation som positivt. / Background: Patients who develop a total cerebral infarction may be candidates for organ donation. The organ donation process places demands on the intensive care nurse, which includes caring for the organs and meeting relatives in grief. Collaboration in teams is fundamental to the organ donation process. Purpose: The purpose of the study was to describe intensive care nurses' experiences of caring for a patient who then becomes an organ donor. Method: A qualitative study in which ten intensive care nurses were interviewed. The sample were analyzed with a qualitative content analysis. Results: The intensive care nurses work actively to find potential organ donors. The practical care includes sampling and examinations, which must take place within a limited time frame. Teamwork is described by intensive care nurses as important, and the transplant coordinatoris described as an expert in organ donation. A challenge during the organ donation process is getting relatives to accept and understand that the patient is deceased. Conclusion: Potential organ donors are quickly identified within intensive care. However, the organ donation process rarely occurs and the intensive care nurses’ have difficulty establishing a routine in the process. Relatives should be involved to participate in diagnostics and care. The intensive care nurses do not want to differentiate between the care of organ donors and from other patients and see organ donation as positive.
|
20 |
Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdeliriumMårtens, Anna January 2024 (has links)
Bakgrund: Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning har en risk att drabbas av intensivvårdsdelirium, ett allvarligt förvirringstillstånd som medför en ökad mortalitet. Tillståndet kan vara en utmaning att upptäcka hos patienter på grund av sedering. Patienter med intensivvårdsdelirium kan vara utåtagerande, oroliga och ha en låg samarbetsvilja, vilket kan försvåra eller förlänga vårdtiden för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan har ett ansvar att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Syfte: Att identifiera intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av vad som hindrar eller underlättar det förebyggande arbetet av intensivvårdsdelirium. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med sju intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Studien resulterade i att förebyggande omvårdnaden mot intensivvårdsdelirium är komplex och involverar flera olika aspekter som presenteras i sex kategorier: Att mobilisera för att förebygga delirium, Att anhöriga kan vara en resurs, Att se fördelar och nackdelar med sedering, Att kommunicera med patienten har en betydelse, Att den patientnära miljön har en betydelse och Att använda erfarenheter och rutiner. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att den förebyggande omvårdnaden mot intensivvårdsdelirium var komplex och involverar flera olika aspekter. Vad som kan hindra eller underlätta förebyggande omvårdnad påverkades av mobilisering, anhörignärvaro, sederingsgrad, information till patient, hur den patientnäramiljön var utformad och hur intensivvårdssjuksköterskor använder sig utav rutiner och kunskap som finns. En ökad medvetenhet i det patientnära, dagliga arbetet kan i sin tur kan bidra till en högre överlevnad och färre antal vårddygn för patienten. / Background: Patients who are cared for in an intensive care unit have a risk of suffering from intensive care delirium, a serious state of confusion that has resulted in increased mortality. The condition can be a challenge to detect in patients due to sedation. Patients with intensive care delirium can be aggressive, anxious and uncooperative, which can complicate or prolong the patient's care. The intensive care nurse has a responsibility to work preventively against intensive care delirium. Aim: To identify the intensive care nurse’s experience of what hinder or facilitate the preventive work of intensive care delirium. Method: Qualitative interview study with a descriptive approach. Seven semistructured interviews were conducted with intensive care nurses in centeral Sweden. Data were analyzed according to qualitative content analysis. Result: The study resulted in that preventive care against intensive care delirium is complex and involves several different aspects that are presented in six categories: To mobilize to prevent delirium, That relatives can be a resource, To see advantages and disadvantages of sedation, communicate with the patient matters, That the environment close to the patient is important and To use experiences and routines. Conclusion: The intensive care nurses felt that the preventive nursing care against intensive care delirium was complex and involves several different aspects. Factors that can hinder or facilitate preventive nursing were affected by mobilization, presence of relatives, depth of sedation, information to the patient, how the environment close to the patient was designed and how intensive care nurses use existing routines and knowledge. An increased awareness in the daily work close to the patient can in turn contribute to a higher survival and fewer days of care for the patient.
|
Page generated in 0.1077 seconds