No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anställda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet påverkar sättet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu väljer kontorslandskapdesign. Arbete i storrum fick tidigt en negativ stämpel då ett av företagsledningarnas främsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anställda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lägger man större vikt vid människors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön. Vi ville framförallt undersöka om det fanns några gemensamma strategier i sättet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jämfört upplevelserna hos ett urval individer i två olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att välja två skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi få en förståelse för hur organisationsstrukturer också kan komma att påverka upplevelsen. I studien har vi också ställt tidigare forskningsresultat av för- och nackdelar av arbete i kontorslandskap mot våra respondenters upplevelser. I vår analys har vi utgått från Goffmans teorier om roller samt Berger och Luckmanns perspektiv på hur individer formas och själva formar sin omgivning. Resultatet visade att interaktion och gemenskap mellan människor är de grundläggande inslagen i arbetsmiljön som ligger bakom en upplevd trivsel. Det visade också att det fortfarande finns många problematiska aspekter av fenomenet kontorslandskap, t.ex. en överhörningsproblematik. Ett överraskande resultat var en nästan obefintlig känsla av kontroll och övervakning hos respondenterna, något som går emot tidigare forskningsresultat

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen. Resultatet visar att läraren har många möjligheter under dagen att interagera med eleverna för att etablera goda relationer. Det krävs en medvetenhet hos läraren för att ta vara på dessa tillfällen. Undersökningen visar även att läraren framför allt ger eleverna möjlighet till interaktion vid grupparbeten. Vid övriga lektionstillfällen eftersträvas oftast ett tyst klassrum med betydligt mindre utrymme till interaktion mellan eleverna.

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien. Studiens resultat visar på vikten av ett socialt samspel mellan pedagoger och barn, där barnen behöver vägledning i deras fria lek och lärande. Studien belyser också vikten av en väl fungerande pedagogisk miljö kring barnen, där kulturella redskap och tillgång till material är kopplat till de sociala kunskaper barnen uppvisar.

No description available.

I skolan har man genom tidigare undersökningar fastställt att pojkar är det kön som dominerar lektionerna och får både mer tid och mer uppmärksamhet än flickorna. Syftet med det här examensarbetet är att genom observationer och intervjuer undersöka viket kön som några utvalda lärare vänder sig till och med vilket budskap, för att vidare ställa detta i relation till lärarnas egna uppfattningar. Vad som generellt framkommit i vår undersökning är att det än idag är pojkarna som får majoriteten av lärarnas uppmärksamhet. Lärarna stärkte detta genom att bland annat beskriva pojkar och flickor väldigt skilt från varandra, där pojkarna tar för sig mer, både på gott och ont.

Hochschule für Angewandte Wissenschaften, Diplomarbeit--Hamburg, 2005.

Zugl.: Köln, Univ., Diss.

I takt med att vi människor åldras sker en naturlig förändring av måltidssituationen. Människor som tidigare i livet har klarat sig själv kan senare under livets gång bli beroende av hjälp för att klara av sina måltider. Något som tidigare varit så naturligt som att äta kan senare i livet bli problematiskt. Måltidssituationen påverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vår studie var att belysa vilka miljöfaktor som påverkade måltidssituationen. Vi begränsade oss till vårdboenden i Sverige. Studien gjordes som en litteraturstudie. De miljöfaktorer vi har speglat är: platsens utformning, vårdtagarens handikapp, musik och olika interaktioner. I resultatet framkom att miljöfaktorerna påverkade individen på många olika sätt. Måltidsmiljön påverkar vårdtagarnas matintag. Vårdtagare med handikapp hade en försvårad måltidssituation. Miljöfaktorn musik påverkade både vårdtagare och vårdpersonal men på olika sätt. Olika interaktioner påverkade vårdtagarens måltidssituation. Vårdpersonal ville skapa en naturlig matsalsmiljö. En naturlig matsalsmiljö uppfattades olika från individ till individ. Vårdpersonalen bedömde vårdtagarnas förmågor. Ibland glömdes vårdtagarnas välbefinnande bort. Miljöfaktorer påverkade vårdtagarna på olika sätt, som vårdpersonal är det nödvändigt att vara lyhörd för vårdtagarens individuella behov för att uppnå en god måltidssituation.

My aim is to provide knowledge about ways of understanding Intranet as a communication artifact. Today organizations plan to update their technology so as to make the communicative functions of Web 2.0 come true. With this objective in mind organizations will be prepared to meet social demands among staff. After interviewing intranet managers I have compiled qualitative data in categories. My approach is influenced by a phenomenographic approach. Results show that there is interaction, but the quality of staff and management exchanges is limited. This is due to organizational culture, unwillingness to share knowledge and difficulty in getting employees to document their problem solving experiences. The studied organizations are just beginning to develop their use of intranet. I believe that staff exchanges will eventually become truly interactive. / Undersökningen syftar till att utveckla kunskap om kvalitativt olika uppfattningar av intranät som kommunikationsartefakt. Allt fler organisationer har idag planer på att uppdatera sina intranät för att förverkliga de funktioner Web 2.0 tillhandahåller. Funktionerna ger organisationers ledning bättre möjligheter att se hur kunskaps- och kompetensbehoven ser ut och kan på så sätt förutse och förhindra kunskapsluckor inför nya samhällskrav. Genom att intervjua intranätsansvariga i globala, kommunala och privata organisationer har jag sammanställt resultatet i fenomenografiskt influerade kategorier. Det råder kvalitativt olika uppfattningar av intranät som kommunikationsartefakt. Informanterna erfar att interaktionen finns men att den begränsas av faktorer som organisationskultur, som ovilja att dela kunskap samt svårigheter att få medarbetarna att dokumentera erfaren kunskap. Sammanfattningsvis befinner sig organisationer fortfarande i startgroparna i utvecklingen av interaktiva intranät där kommunikation och interaktion ger intranät potential för lärande genom kunskapsdelning.