<p>Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT. För att nå djupare förståelse för problemet genomfördes en undersökning som bestod av både en observation och av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med lärare och lärarstudenter, där användargraden av IT-stöd varierar. Analysen visade att det inte fanns ett enkelt svar på problemet. Det var många faktorer som inverkade. I diskussionen framhävs bland annat bristen på vetenskaplig forskning om nyttan av IT-stöd. Den interaktiva tavlan har inte tilldelats ett värde och därmed är det svårare för skolan att överväga investeringar. Uppsatsen avslutas med fyra slutsatser som besvarar frågeställningen. Brist i stöd till lärare och otillräcklig insikt i ITs potential är två slutsatser som har betydelse för den låga användargraden av IT-stöd.</p>

Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT. För att nå djupare förståelse för problemet genomfördes en undersökning som bestod av både en observation och av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med lärare och lärarstudenter, där användargraden av IT-stöd varierar. Analysen visade att det inte fanns ett enkelt svar på problemet. Det var många faktorer som inverkade. I diskussionen framhävs bland annat bristen på vetenskaplig forskning om nyttan av IT-stöd. Den interaktiva tavlan har inte tilldelats ett värde och därmed är det svårare för skolan att överväga investeringar. Uppsatsen avslutas med fyra slutsatser som besvarar frågeställningen. Brist i stöd till lärare och otillräcklig insikt i ITs potential är två slutsatser som har betydelse för den låga användargraden av IT-stöd.

Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. I detta perspektiv blir det intressant att undersöka hur lärare möter barn för att stimulera lärandet och utforma undervisningstillfällen med hjälp av digitala verktyg. I en strävan att möta barn av idag startade vår kommun ett pilotprojekt där sex förskolor fick möjlighet att under ett år pröva interaktiva tavlor. I studien har vi följt dessa förskolor under åtta månader. Vårt syfte var att genom observationer och intervjuer undersöka om och hur verktyget stimulerar barns utveckling och lärande samt analysera vilka faktorer som påverkar att arbetet med tavlan framstår som lyckat och framåtskridande. Den interaktiva tavlan ser vi som ett användbart verktyg för barns lärande då barnen har roligt, motiveras och utmanas av de möjligheter tavlan ger. Dock har pedagogens förutsättningar,intresse och förhållningssätt stor betydelse för i vilket omfattning lärandet sker.

No description available.

En interaktiv tavla är en teknisk utrustning med en rörelsekänslig skärm kopplad till en dator, projektor och ett nätverk. Med hjälp av den interaktiva tavlan får läraren lätt tillgång till internet, interaktiva program och kan göra undervisningen mer tydlig och strukturerad. Nya medier ställer nya krav på hur undervisningen utformas och syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till detta. De forskningsfrågor som utreds i undersökningen är: Vilka problem och möjligheter identifierar lärare med den interaktiva tavlan och hur förhåller de sig till dessa? Uppstår nya krav på läraren när möjligheter och problem identifieras? Undersökningen är kvalitativ och fokusgruppintervju med öppna frågor har används som metod. Metoden är lämplig för att få fram hur en viss grupp resonerar kring ett visst fenomen. I denna undersökning resonerade en grupp lärare kring sin användning av en interaktiv tavla. Som teoretisk utgångspunkt i undersökningen används det designteoretiska perspektivet eftersom det ramar in den interaktiva tavlans specifika egenskaper och de nya begrepp nya medier skapat för lärande. En slutsats i undersökningen är att den interaktiva tavlan gör det möjligt för lärare att göra undervisningen överskådlig, tydlig och mer estetiskt tilltalande. Interaktivitet och elevers delaktighet är ytterligare fördelar som nämns men resultaten visar att den möjligheten inte utnyttjas fullt ut. Tillgången till internet och därmed också filmer, musik, kommunikationsverktyg (såsom Skype) och spel uppskattar lärarna mycket. De problem och nackdelar som lärarna identifierar är bristande utbildning, tekniska problem och en svårighet i att ta tillvara och vidarebefordra de kunskaper en lärare besitter när det gäller användning av den interaktiva tavlan. Mer reflektion över användningen av den interaktiva tavlan är en annan slutsats undersökningen genererat.

No description available.

Sammanfattning/AbstractLina Lennström och Jessica Liljedahl AhlbeckDen interaktiva tavlan på förskolan -ur ett specialpedagogiskt perspektivPedagogers tankar kring den interaktiva tavlanThe interactive board at the preschool – Special Educational perspectivesPreschool teachers thoughts regarding the interactive whiteboardVår studie syftar till att ta reda hur pedagogers tankar är kring arbetet med den interaktiva tavlan. Frågeställningarna som vi ställer oss rör syftet med att ha en interaktiv tavla redan från förskolan och hur pedagogerna ser på möjligheter och hinder med tavlan och hur pedagogerna ser på tavlans möjligheter att bidra till lustfyllt lärande. Vi har även frågat hur utbildning kring tavlans funktioner påverkar pedagogerna och hur pedagogerna ser på digitala medier i framtiden på förskolan. Den forskningsansats som vi använt i studien är kvalitativ. Till hjälp att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av metoderna observation och intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna ser att tavlan kan bidrar till att ge barnen en varierande och överraskande stimulans i lär tillfället på förskolan. Även att pedagogerna efterfrågar utbildning, tid, och reflektion för att lära sig mer om tavlans funktioner. Pedagogerna ser även att tavlan som ett verktyg med många möjligheter, vid temaarbeten då den interaktiva tavlan kan användas för att synliggöra barnens lärtillfälle samt bidra till motoriskstimulans. I vår slutdiskussion diskuterar vi den interaktiva tavlan och digitala medier utifrån ett skolutvecklingsperspektiv i vår roll som förändringsledare i vår specialpedagog roll.

BakgrundI vårt nutida samhälle använder vi digitala verktyg inom många områden, både privat, iarbetslivet och i utbildningssammanhang. Digitala verktyg har skapat många nyamöjligheter i förskolan och skolan men det har dock inte varit enkelt att finna en balans mellan det gamla och det nya. Digitala verktyg så som den interaktiva tavlan skall fungera som ett hjälpmedel tillsammans med övriga verktyg.SyfteSyftet med min studie är att undersöka hur pedagogerna i en förskola upplever att införandet av den interaktiva tavlan har förändrat deras verksamhet.ForskningsfrågorHur menar pedagogerna att den interaktiva tavlan påverkar deras planering av denpedagogiska verksamheten? Vilka effekter menar pedagogerna att den interaktiva tavlan får på arbetssättet tillsammans med barnen? Hur upplever pedagogerna att den interaktivatavlan påverkar barns lärande? Vilka möjligheter och/eller hinder anser pedagogerna kan uppstå vid användandet av den interaktiva tavlan?MetodJag har genomfört en kvalitativ studie med intervju som huvudsaklig metod.ResultatI mitt resultat kan jag urskilja att pedagogernas kunskap och kompetens är av stor vikt i användandet av den interaktiva tavlan i barngruppen. Jag har också uppmärksammat pedagogernas glädje, lust och engagemang samt en vilja att lära. Pedagogerna såg många möjligheter med att använda den interaktiva tavlan som ett verktyg i vardagen. Tillgängligheten har en påverkan i hur den interaktiva tavlan används i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan är något som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i ämnet. Flera av de styrande krafterna som påverkar förskolans verksamhet beskrivs och även förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv på lärande, värderad kunskap i samhället och på motivation till lärande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvändning.SyfteAtt undersöka datoranvändning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationär dator i verksamheten.- Hur ser användandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvändningen med i verksamheten?- Vilka faktorer påverkar användandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgångspunkt och tog inspiration från den etnografiska forskningsansatsen då dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begränsar människors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhämtning av underlag till studien var fältforskning i form av observationer och informella intervjuer och fältsamtal.ResultatFältforskningen resulterade i en mängd exempel på hur förskolan använde tekniken till att både ersätta redan existerande aktiviteter, men även hur den bidragit till att utveckla och förändra aktiviteter och arbetssätt. Det framkom att det är många olika faktorer som påverkar användandet och vidare även ett flertal exempel på pedagogiska fördelar som tekniken bidrog med i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

<p>Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som <em>Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla,</em> där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.</p>