<p>Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvis</p><p>datorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk. Whiteboard, men i princip utgör den via den</p><p>projicerade bilden en förlängning av datorns bildskärm samtidigt som möjlighet finns att via tavlan styra vad som visas. Vid litteraturgenomgång har framkommit att Storbritanniens satsning på IT i skolan har fått stort genomslag via införandet av den IAT:n i näst intill varje klassrum. Det som framkommit i både studiens litteraturgenomgång och resultatdel är bland annat vikten av utbildning gällande IAT:ns teknik och funktioner. Syftet med detta</p><p>examensarbete är att studera en pedagogs användande, för- och nackdelar med IAT:n som ett pedagogiskt verktyg. De frågeställningar som ställts i studien är: Hur använder en pedagog den interaktiva tavlan? och Vilka eventuella för- och nackdelar finns?</p><p>I studien som utförts har data samlats in och där källorna som använts för datainsamlingen har varit (a) videoupptagning,</p><p>(b) ostrukturerad intervju och (c) analyser av datakällor.</p><p>Videoupptagningarna genomfördes i klassrummets befintliga miljö vid sju olika lektionstillfällen och där ämnena varierade. Den ostrukturerade intervjun som var baserad på temafrågor utfördes med pedagogen och pågick i cirka 50 minuter. (A) Analys av videoupptagningar och intervju utfördes av författarna som studerade de data som framkommit av källorna och vid ett senare tillfälle utfördes även en (B) analys av videoupptagningarna. Denna utfördes av pedagogen som fick möjlighet att reflektera och kommentera över sitt eget agerande. Vid datainsamlingen har utgångspunkterna för temafrågorna varit de frågeställningar som legat till grund för studiens syfte.</p><p>En intressant aspekt som framkommit i studien är vilken inverkan IAT:n fått på undervisningseffektiviteten, vilket kan få både positiv och negativ effekt. En negativ effekt kan vara om hastigheten på undervisningen går för fort fram för att eleverna skall hinna</p><p>befästa sina kunskaper. En positiv effekt som framkommer är att pedagogen kan vinna tid när denne planerar och förbereder sin undervisning. Ett annat viktig påpekande som framkommit i denna studie är att pedagogen bör planera och lägga upp undervisningen så att eleverna känner sig delaktiga och engagerade i den nya tekniken. De skall känna att IAT:n även är deras verktyg och inte bara pedagogens. Engagemang från eleverna kan åstadkommas på många olika sätt. Det gäller för pedagogerna att hitta en bra väg som passar alla olika individer och detta kan åstadkommas genom att hitta elevernas olika intressen och utifrån dessa planera undervisningen. I studien har uppmärksammats att det som behövs för att kunna använda tekniken till fullo är utbildning och ett intresse från pedagogen.</p>

Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvis datorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk. Whiteboard, men i princip utgör den via den projicerade bilden en förlängning av datorns bildskärm samtidigt som möjlighet finns att via tavlan styra vad som visas. Vid litteraturgenomgång har framkommit att Storbritanniens satsning på IT i skolan har fått stort genomslag via införandet av den IAT:n i näst intill varje klassrum. Det som framkommit i både studiens litteraturgenomgång och resultatdel är bland annat vikten av utbildning gällande IAT:ns teknik och funktioner. Syftet med detta examensarbete är att studera en pedagogs användande, för- och nackdelar med IAT:n som ett pedagogiskt verktyg. De frågeställningar som ställts i studien är: Hur använder en pedagog den interaktiva tavlan? och Vilka eventuella för- och nackdelar finns? I studien som utförts har data samlats in och där källorna som använts för datainsamlingen har varit (a) videoupptagning, (b) ostrukturerad intervju och (c) analyser av datakällor. Videoupptagningarna genomfördes i klassrummets befintliga miljö vid sju olika lektionstillfällen och där ämnena varierade. Den ostrukturerade intervjun som var baserad på temafrågor utfördes med pedagogen och pågick i cirka 50 minuter. (A) Analys av videoupptagningar och intervju utfördes av författarna som studerade de data som framkommit av källorna och vid ett senare tillfälle utfördes även en (B) analys av videoupptagningarna. Denna utfördes av pedagogen som fick möjlighet att reflektera och kommentera över sitt eget agerande. Vid datainsamlingen har utgångspunkterna för temafrågorna varit de frågeställningar som legat till grund för studiens syfte. En intressant aspekt som framkommit i studien är vilken inverkan IAT:n fått på undervisningseffektiviteten, vilket kan få både positiv och negativ effekt. En negativ effekt kan vara om hastigheten på undervisningen går för fort fram för att eleverna skall hinna befästa sina kunskaper. En positiv effekt som framkommer är att pedagogen kan vinna tid när denne planerar och förbereder sin undervisning. Ett annat viktig påpekande som framkommit i denna studie är att pedagogen bör planera och lägga upp undervisningen så att eleverna känner sig delaktiga och engagerade i den nya tekniken. De skall känna att IAT:n även är deras verktyg och inte bara pedagogens. Engagemang från eleverna kan åstadkommas på många olika sätt. Det gäller för pedagogerna att hitta en bra väg som passar alla olika individer och detta kan åstadkommas genom att hitta elevernas olika intressen och utifrån dessa planera undervisningen. I studien har uppmärksammats att det som behövs för att kunna använda tekniken till fullo är utbildning och ett intresse från pedagogen.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar i samband med användningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lärare i grundskolan. För att ta reda på lärarnas uppfattningar ställdes följande frågor: Hur uppfattade lärare att IWB påverkar på elevens lärande? Hur IWB påverkade på lärares behandling av undervisningsinnehåll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med användningen av IWB? Resultat visade att användningen av IWB skapade nya sätt att kommunicera med föräldrar både muntligt och med hjälp av den digitala IT-tekniken. Användandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och föräldrar. Slutsatser av studien var att IWB har påverkat lärarens relationer till eleverna och föräldrarna. IWB gav ett större utrymme i skapande av relationer i samband med skapande av undervisningsinnehåll genom att lektioner kunde sparas, skickas hem till eleven, att uppföljning av lektionerna var lättare att genomföra och att föräldrarna fick aktuell information om barnens vardag i skolan. Undervisningen blev mer varierande, levande och läraren försökte hitta den mest lämpliga formen, så att undervisningen blir så bra som möjligt. IWB stimulerade elever till att lära sig mer och utvecklade deras kunskaper. Lärarnas olika kompetenser utvecklades genom att IWB användes på ett pedagogiskt sätt som främjade elevernas lärande, i planeringen, organisering och genomförande av undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio lärare i grundskolan.

Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla, där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.

No description available.

Mycket av den forskning som finns visar att lärare i grundskolan inte använder digitala verktyg i matematikundervisningen i den utsträckning som de bör, i förhållande till intentionerna i styrdokumenten. Syftet med vår empiriska undersökning blev därmed att belysa hur några lärare i årskurs 1-6 använder digitala verktyg, i förhållande till läroplanen, för att bidra till lärande. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för vårt arbete, då läroplanen idag strävar efter en pedagogik som framför allt baseras på detta perspektiv. I vår empiriska undersökning studeras tillgången av digitala verktyg i skolorna, hur och i vilken utsträckning digitala verktyg används av lärarna i matematikundervisningen och vad lärarna ser för möjligheter och/eller hinder med digitala verktyg. Undersökningens empiriska material har samlats in genom inspelade intervjuer med fem lärare från tre olika skolor i nordvästra Skåne. Resultatet visar att lärare har begränsat med tillgångar och använder dessa i olika utsträckning samt på olika sätt, men främst sker det i form av genomgångar, färdighetsträning, förtydligande av begrepp och genom att visa bilder. Lärarna använder inte digitala verktyg för att förhålla sig till det centrala innehållet i matematik, då det finns flera områden som lärarna inte arbetar digitalt med. Brist på kompetens var något som då uppmärksammades ha betydelse för detta. Det råder delade meningar om ifall digitala verktyg är en möjlighet eller ett hinder i matematikundervisningen.

Syftet med studien är att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar när de arbetar med den interaktiva tavlan på förskolan. Vidare sätts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer.Studiens frågeställningar:- Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut på förskolan?- På vilka sätt interagerar barnen med varandra när de arbetar med den interaktiva tavlan?- Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan?- Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken?I studien använde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer där jag själv inte var delaktig i det som hände. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer då mina frågeställningar syftar till att få en djupare förståelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag även en kvalitativ intervju med en av de förskollärare som arbetar på den aktuella avdelningen för att få med pedagogernas tankar.Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person åt gången, den som har pennan i sin hand. Dock uppstår det samarbete mellan barnen ändå i och med att barnen hjälper varandra och ger tips och råd hur man ska komma vidare. I vissa fall tar det barn som har ägarpositionen åt sig av dessa råd och gör som kompisarna vill, ibland bestämmer ägaren själv hur den ska gå vidare. Pedagogernas intentioner och deras roll i verkligheten stämmer inte överens. Pedagogerna saknar både tid och teknisk utbildning för att kunna genomföra det de skulle vilja göra med tavlan. Pedagogernas roll vid tillfällen av fri lek blir att styra över vem som står på tur för att använda tavlan och även att hjälpa barnen med tekniken.