Beteendeaktivering är en effektiv behandling vid depression. Forskningen är mer begränsad gällande effekten av internetadministrerad beteendeaktivering. Denna studie utvärderade således behandlingseffekten av två olika internetadministrerade självhjälpsprogram med terapeutstöd.  Totalt 42 deltagare med mild till måttlig depression randomiserades, efter bedömning, till två olika behandlingsgrupper och en kontrollgrupp. Behandlingen innehöll åtta textmoduler med tillhörande övningar.  En signifikant huvudeffekt av tid påvisades för alla grupper gällande depression och livskvalitet. En signifikant interaktionseffekt påvisades för ångest mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen. Inga signifikanta interaktionseffekter påvisades mellan behandlingsgrupperna. Medelstora till stora inomgruppseffektstorlekar för depression uppmättes i alla grupper. Att någon signifikant skillnad inte kunde påvisas mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen har troligen påverkats av att även kontrollgruppen förbättrats i stor utsträckning, vilket kan bero på depression går i cykler samt årstidsväxlingen från vinter till vår. Resultaten kan problematiseras ytterligare utifrån att inte alla deltagare fullföljde hela behandlingen och att det var få deltagare i varje grupp. Sammanfattningsvis pekar detta på att internetadministrerad beteendeaktivering är effektivt för mild till medelsvår depression och kan vara ett komplement eller alternativ till liveterapi. / Behavioral activation is an effective treatment for depression. There is limited research on internet administered behavioral activation. Hence, this study evaluated treatment effects of two internet administered self-help programs with therapist support. In total, 42 participants with mild to moderate depression were randomized, after assessment, to one of the treatment conditions or a control group. The treatment consisted of eight text modules including exercises. A significant effect of time regarding depression and quality of life was shown for all conditions. A significant interaction effect regarding anxiety was shown between the treatment condition and the control group. No significant interaction effects were found between the two treatment conditions. Moderate to large within groups effect sizes where shown in all groups regarding depression. The reason that no significant interaction effect could be shown between the treatment condition and the control group is probably due to the fact that the control group improved a lot as well. Since depression tends to occur in cycles and be season bound this could have had an impact on the improvement of the control group. The results could be problematized further due to the fact that not all participants completed the treatment and because of small sample sizes. In summary this study indicates that internet administered behavioral activation is an effective treatment for mild to moderate depression and could be a complement or alternative to live therapy.

No description available.

Depression är en global sjukdom och miljoner människor i världen är drabbade. Socialstyrelsen rekommenderar bland annat kognitiv beteende terapi (KBT) vid depressionsbehandling, och internetbaserad KBT (iKBT) blir allt mer vanligt. Fysisk aktivitet anges som möjlighet vid depressionsbehandling och forskning visar att fysisk aktivitet verkar både symtomreducerande och förebyggande mot depression. Målet med uppsatsen var att utforska upplevelsen av fysisk aktivitet som komplement i psykologisk behandling vid depression, motiverande respektive hindrande faktorer för ökning av fysisk aktivitet vid depression samt utveckla en modul i ett internetbehandlingsprogram och undersöka upplevelsen av denna. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio psykologer och en individ som genomgått depressionsbehandling via internet. Erfarenheten av depressionbehandling, fysisk aktivitet och internetbaserad behandling varierade inom gruppen. Genom en induktiv och deduktiv tematisk analys fastställdes fem huvudteman: Tilltro till fysisk aktivitet som komplement i behandling, Hinder för utförandet av fysisk aktivitet i allmänhet och vid depression, Faktorer för att öka sannolikheten till fysisk aktivitet vid depression, Modulens sätt att förmedla information och Modulens viktigaste faktorer. I studien framkom att fysisk aktivitet ses som ett viktigt komplement i behandling av depression, men att hinder kan begränsa utförandet av den. Det framkom även att motiverande faktorer är viktiga inslag i behandlingen för att öka aktiviteten och nå varaktig beteendeförändring. Modulen upplevdes som ett viktigt tillägg till Depressionshjälpen men bör revideras utifrån vissa faktorer. / Depression is a global illness and millions of people over the world are affected. Socialstyrelsen recommends Cognitive Behavioral Therapy (CBT) for depression treatment, and computer based CBT (iCBT) is becoming more common. Physical activity is listed as one possibility for treatment of depression and research shows that it reduces symptoms as well as prevents depression. The aim of this study was to investigate the experience of physical activity as a complement to psychological treatment of depression, motivational and preventive factors for increase of physical activity for people with depression, and develop a module in a computer based treatment program and explore the experience of it. Ten semi-structured interviews were conducted with nine psychologists and one person who had undergone computer based depression treatment. The experience of depression treatment, physical activity and internet based treatment varied within the group. From both inductive and deductive thematic analyses five main themes were established: Confidence in physical activity as a complement in treatment, Obstacles for the execution of physical activity in general and during depression, Factors that could increase the likelihood of physical activity during depression, The module’s way to convey information and The module’s most important factors. The main results of the study showed that physical activity is an important complement in treatment for depression, but obstacles could reduce its execution. Motivational factors are important for increasing and maintaining physical activity. The module was experienced as an important addition to Depressionshjälpen but should be revised based on certain factors.

Inom ramen för UNG-projektet avsåg föreliggande studie undersöka alliansens betydelse i vägledd iKBT för ungdomar mellan 15-19 år med depression och samsjuklighet. Vidare ämnade studien undersöka alliansens utveckling under behandlingens gång. Totalt inkluderades 70 deltagare till projektet, där aktuell studie använde data från de 35 deltagare som randomiserats till behandlingsgrupp. Det prediktiva värdet hos allians, mätt med Working Alliance Inventory-Short (WAI-S), beräknades utifrån partiell korrelationsanalys. Utfallsmåttet utgjordes av förändringsvärden i Beck Depression Inventory-II (BDI-II) mellan för- och eftermätning. I syfte att undersöka alliansens utveckling genomfördes envägs variationsanalys (ANOVA) med upprepad mätning. Resultatet gav inga indikationer på att deltagarskattad allians predicerar behandlingsutfall, varken före eller tidigt i behandling. Inte heller tidig behandlarskattad allians tycks predicera utfall. Vidare visade resultatet att deltagarnas alliansskattning förändrades i positiv riktning över tid, där det förelåg en signifikant skillnad mellan för- och eftermätning. Studiens resultat tyder således på att allians är möjligt att uppnå i iKBT för ungdomar i samma utsträckning som i sedvanlig behandling, men att den inte tycks ha samma betydelse för utfall. Vidare forskning på allians och andra potentiella prediktorer är nödvändig för att ytterligare effektivisera, vidareutveckla och förbättra internetbehandling för målgruppen. / UNG

Insomni och depression är två vanliga former av psykisk ohälsa som mycket ofta förekommer samtidigt. Psykologisk behandling med KBT i form av vägledd självhjälp är väl utprövat för dessa båda tillstånd var för sig. Endast ett fåtal behandlingsstudier har utvärderat någon form av psykologisk behandling för personer med samtidig insomni och depression. Vägledd självhjälp är inte utvärderad för denna grupp. I denna randomiserade studie jämfördes två KBT-baserade vägledda självhjälpsbehandlingar, den ena mot insomni (n=22), den andra mot depression (n=21), för personer med samtidig insomni och depression. Båda behandlingarna hade effekt på både insomnisymtom mätt med ISI och depressionssymtom mätt med MADRS-S. Effekterna var mindre än i tidigare studier av behandling för insomni respektive depression var för sig. Det var ingen skillnad i effekt mellan grupperna i något av utfallsmåtten. Att ingen skillnad kunde fastställas kan bero på för få deltagare.

Syftet med föreliggande randomiserade kontrollerade studie var att undersöka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av ätstörningsproblematik. Behandlingen pågick i åtta veckor och baserades på beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skräddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillstånd vid ätstörningar. 92 deltagare randomiserades till två grupper, en behandlingsgrupp (n = 46) och en kontrollgrupp (n = 46). Behandlingsgruppen som erhöll iKBT förbättrades signifikant på utfallsmått som avsåg att mäta ätstörningssymptom. På huvudutfallsmåtten BSQ respektive EDE-Q uppvisades signifikanta mellangruppsskillnader, kontrollerat för förmätning. Effektstorleken för mellangruppsskillnaden vad gäller EDE-Q var måttlig (d = 0.54) och för BSQ liten (d = 0.48). För de som fullföljde behandlingen var effektstorleken stor för EDE-Q (d = 0.98) och BSQ (d = 0.97). Andelen som betraktas blivit kliniskt signifikant förbättrade vid behandlingsslut varierade mellan 31.3 och 46.5 % beroende på vilka kriterier som avsågs. Detta var betydligt fler än för kontrollgruppen (9.5-26.1 %). På sekundära utfallsmått (PHQ-9, GAD-7, SWLS, QOLI) erhölls ej signifikanta skillnader mellan grupperna, kontrollerat för förmätningen, vid mätning direkt efter behandlingsavslut. Sammantaget visar resultaten att iKBT för ätstörningsproblem är lovande som behandlingsmetod. Långtidsuppföljningar och replikationsstudier behövs på området.

Social ångest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begränsad tillgång och höga kostnader gör att många inte får behandling. Internetbehandling är ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som är lätt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jämföra två internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick välja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13). Behandlingarna bestod av tio veckor vägledd självhjälp. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report var det primära utfallsmåttet. Behandlingarna hade medelstora förbättringar på social ångest och depression (d = 0,51–0,83), samt stora försämringar på interpersonella problem (d = 1,13–1,43). Fler av de som valt psykodynamisk behandling slutförde hela behandlingen. Allians efter tre veckor och preferensstyrka visade sig vara lovande utfallsprediktorer. Resultaten tyder sammanfattningsvis på att behandlingarna har positiva effekter på symtom av social ångest samt negativa effekter på interpersonella problem. / Social anxiety disorder affects approximately one out of nine swedes. Effective treatments exist, but limited access and high costs causes many sufferers to remain untreated. Internet-delivered treatment is a potentially cost-effective treatment alternative, which is easy to disseminate, but more research is warranted. The aim of the study was to compare two internet-delivered psychological treatments. Thirty-six participants choose affect-focused psychodynamic treatment (iPDT, n=23) or cognitive behavioral treatment (iCBT, n=13). The treatments consisted of ten weeks of guided self-help. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report was the primary outcome measure. The treatments caused moderate improvements in social anxiety and depression (d = 0,51–0,83), as well as large worsening of symptoms of interpersonal problems (d = 1,13–1,43). Adherence to treatment was higher in the iPDT-group. Alliance at three weeks and preference strength were promising predictors of change. In summary, the results suggest that both treatments have positive effects on symptoms of social anxiety and negative effects on interpersonal problems. / SOFIA

The purpose of this randomized controlled study was to investigate the effect of internet- administered guided self-help for women suffering from psychological problems following traumatic childbirth. The eight-week treatment program consisted of written chapters based on cognitive behavioral therapy. 56 participants were randomly assigned to a treatment group (n = 28) or a waiting list group (n = 28).The results showed that post-traumatic symptoms decreased as a result of the treatment, with large within-group effects measured by both the Traumatic Event Scale (TES) (d = 1.33) and the Impact of Event Scale-Revised (IES-R) (d = 1.3). The difference between the groups was only significant when measured by the IES-R in which case the between-group effect was large (d = 0.97). The proportion of the participants who showed clinically significant improvement was considerably greater in the treatment group than in the waiting list group. For other measured outcomes, the Beck Depression Inventory-II (BDI-II), Beck Anxiety Inventory (BAI), and the Quality of Life Inventory (QOLI), the difference between the groups were not significant,however the treatment group showed significant improvements between pre-and post measurements on all accounts.LAURA is most likely the first study to examine the treatment of psychological problems following traumatic childbirth. The results are promising and overall show that internet-administered cognitive behavioral therapy reduces post-traumatic symptoms following a traumatic childbirth, indicating a decrease in symptoms of anxiety and depression, and an improvement in quality of life.

IKBT är en effektiv behandling för olika typer av problematik och terapeutstöd är en viktig faktor för behandlingens framgång. Det finns dock lite kunskap om vad terapeutstödet består av och vad i det som bidrar till behandlingens effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad terapeuter gör vid iKBT för depression och om detta har ett samband med behandlingsutfall. Data bestod av 644 e-postmeddelanden skickade från 5 terapeuter till 42 klienter vid en återfallspreventionsbehandling för egentlig depression. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i 10 beteendekategorier. Efterföljande korrelationsanalyser fann att högre grad av beteendena bekräfta och uppmuntra hade samband med minskning av depressiva symptom, medan en högre grad av öppna frågor, modulinformation, förtydligande av ramar och uppmaningar hade samband med lägre grad av förbättring. Beteendena belysa klientens ansvar samt ställa uppgiftsorienterade frågor hade samband med ökat antal avhopp. Sammantaget fann studien flera terapeutbeteenden av vilka några hade samband med förändrad grad av depression samt avhopp. / ICBT is an effective treatment for various types of problem and therapist support appears to be important for the treatment's success. However, little is known about what it is and what in it that contributes to the effectiveness of treatment. The purpose of this thesis is to examine what therapists do in iCBT for depression and whether this is related to treatment outcome. The data consisted of 644 messages sent from 5 therapists to 42 clients in a relapse prevention treatment for major depression. Qualitative content analysis resulted in 10 behavioural categories. Subsequent correlation analysis found that higher levels of the behaviours to validate and to encourage were related to client improvement, while a frequent use of open-ended questions, module-information, clarification of frameworks and prompts had the opposite effect, i.e. correlated with a lower degree of improvement. Highlighting client's responsibility and asking task-oriented questions was associated to increasing numbers of dropouts. Overall, the study found a number of therapist behaviours, of whom several were associated with changed levels of depression and dropout rates.

Insomni är utbrett i befolkningen och dysfunktionella övertygelser om sömn verkar ha en vidmakthållande effekt på insomni. Syftet med studien var att undersöka eventuella effektskillnader av internetbehandling av insomni med kognitiv terapi respektive beteendeterapi på dysfunktionella övertygelser om sömn, direkt efter behandling, samt om det fanns någon skillnad i förloppen. Deltagarna randomiserades till kognitiv terapi eller beteendeterapi under 10 veckor och besvarade enkäter under förmätning, vecka 2, 4, 6 och 8 samt vid eftermätning. Båda gruppernas resultat på DBAS-16, både på hel- och delskalenivå, sänktes generellt sett för varje mätning (η2 = .62). Mellan vecka 4 och 6 uppvisades en signifikant skillnad mellan grupperna, där gruppen som erhållit kognitiv terapi visade en större sänkning av resultatet (η2 = .038–.06). Skillnaderna mellan grupperna kan bero på den kognitiva terapins modulinnehåll.