Studiens syfte var att bilda en förståelse för hur gymnasieelever upplever och använder internet under lektionstid via följande IKT-relaterade verktyg; Bärbar dator, stationär dator, mobiltelefon och surfplatta. Studiens undersökningar har varit av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär. Direktobservationer i klassrumsmiljö, intervjuer med gymnasieelever och en enkätundersökningen bland gymnasieelever har i en triangulär metoddesign inbringat data av beskrivande och förklarande karaktär. Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter följande rubriker: Det sociokulturella perspektivet på lärande, ungdomskultur på internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan på tonåringar. Centrala studier för uppsatsen har varit Roger Säljös Lärande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ́ off-task behaviour in the classroom. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras: Alla elever påverkas av internets närvaro i klassrummet och utarbetar därefter strategier för hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid för att nå akademiska samt icke-akademiska mål. Eleverna värderar dessa mål hierarkiskt - det går även att säga att de nyttoinriktade och icke-nyttoinriktade mål konkurrerar med varandra och eftersträvas olika av olika elever. Faktorer som kan tänkas påverka konkurrenssituationen är huruvida eleven har speciella förutsättningar och elevens tillgång till privat utformade verktyg. Det är även tydligt att eleven är benägen att använda IKT och tillhörande verktyg olika mycket beroende på lektionstillfälle och lektionsmoment.

Detta är en studie om konflikter mellan barn i förskola och skola. Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar som finns bland lärare och barn om begreppet konflikt. Vilka typer av konflikter uppstår mellan barn och hur hanteras konflikter mellan barnen? I studien har en kvalitativ metod använts där barn samt lärare har intervjuats. Det resultat som framkommit är att konflikter är ett stort och komplext begrepp samt att det inte finns någon entydig definition. I studien framkom det att det som syns, hörs och är dåligt ses som konflikter, alltså öppna samt destruktiva konflikter. Orsaker till konflikter kan vara vad som helst och barnen är duktiga på att lösa konflikter själva enligt lärarna. Resultatet visar också att miljön och samhället i ett större perspektiv har en indirekt påverkan på konflikter.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares perspektiv på ett ämnesintegrerat arbete. Med hjälp av intervjuer undersöks sex gymnasielärares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den ämnesintegrerade undervisningen. Förutsättningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bästa tänkbara situationen för ämnesintegrering utifrån intervjumaterialet. Den didaktiska triangeln används som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrån de tre viktiga grundpelarna lärare, elev och innehåll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen. Här används ramfaktorteorin och ramfaktorerna avgör villkoren för undervisningen. Ramfaktorerna som används är tid, personal, skolans ledning och organisation samt platser. Studiens resultat visar att lärarnas främsta motiv till ämnesintegrering är elevernas förståelse för innehållet som är ett ämnesmässigt motiv. Det är också viktigt att lärarna har en vilja och ett intresse för ämnesintegrering vilket är ett pedagogiskt motiv. Kontexten skolan är avgörande för förutsättningarna och bästa möjliga situation. Främst är det ramfaktorerna tid samt skolans ledning och organisation som är avgörande för ämnesintegreringen. De är också de största hindren tillsammans med personalens ovilja att samarbeta. Ett oväntat resultat är lärarnas uppfattning av vissa ämnens karaktär som kan bli ett hinder då de är svårare att integrera än andra. De intervjuade lärarna anser att möjligheter finns i förutsättningarna och i SO-ämnens tvärvetenskaplighet samt kursers gemensamma mål som möjliggör ett samarbete i bedömningen.

In a multicultural society such as Sweden opposition between different ethnical groups can be hard to avoid. In the educational arena there is legislation and there are guidelines that aim to avert any kind of xenophobia directed at individuals or groups. As teachers occupy the end point of the educational chain the execution of these guidelines is for the most part left up to them. This paper aims to study how teachers handle situations where xenophobia is present and if so how they work preemptively against it. It also takes a closer look into the notion of professionalism within the teacher force with the aim of trying to answer whether teachers reach the requirements of professionalism. To do so we apply Gunnar Berg’s definition of the term 'professionalism' together with other scholars' thoughts on the subject. To study this phenomenon nine interviews with pre-written questions were performed with teachers in social studies and history at the high school level. There was also time given for interviewees to voice any other concerns they had. Our results showed that all social study teachers were aware of their preemptive work against xenophobia, while only two of the history teachers deliberately planned for it. In this context the majority of teachers interviewed conducted themselves to some degree of professionalism. Our conclusion regarding teachers' notions of professionalism is that it depends what requirements are set on the definition of the concept. In this study we can see a great deal of autonomy in the teachers interviewed, however, it ultimately depends on the context in which you judge professionalism.

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningsläget som framhåller främst de positiva sidorna med matriser. De frågeställningar som jag ämnat besvara var: Hur uppfattar historielärarna att matriser bör användas i undervisningen? Vad är lärarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lärarnas uppfattningar? Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som användes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomläsningar av de transkriberade intervjuerna där citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier där lärarnas utsagor sågs som ett redskap för Skolverket, lärarna och eleverna. Sammanlagt konstruerades även nio olika underkategorier som åskådliggjordes via ett horisontalt system. Slutsatsen är att de intervjuade historielärarna visade sig ha en positiv uppfattning om matriser även om de såg matriser till viss del som negativa och resultatet går därmed emot tidigare forskning. Lärarna såg främst matriser som ett bedömningsstöd och kommunikationsskapare men även som ett bristande och begränsat verktyg. En annan uppfattning var att matriserna var ett redskap för eleverna i form av tydlighetsskapare och formativt stöd, men även ett komplicerat och styrande verktyg. Förutom detta var en allmän uppfattning att matriser var ett likvärdighetsstöd för Skolverket.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärares habitus påverkar synsättet och arbetssättet inom ämnet Idrott och Hälsa. Habitus är ett begrepp vilket behandlar individens tankesätt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bär med sig. Studiens utgångspunkter har varit definitionen av hälsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angående fysiska moment inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats. Resultatet visar att definitionen av hälsa är relativt likvärdig bland deltagarna i studien, även då vissa utsagor skiljer sig från majoriteten. Skillnader går främst att utläsa inom idrottslärares arbetssätt gällande de fysiska momenten inom ämnet. De skillnader som presenteras kan kopplas till idrottslärarnas habitus, där tidigare intressen och livsstil påverkar de pedagogiska val som tas. Slutsatsen efter studiens genomförande är att idrottslärare i viss mån påverkas av de dispositioner de bär med sig in i yrket. Dock kan dessa dispositioner förändras allteftersom nya erfarenheter och kunskaper uppkommer via yrket.

Examensarbetets syfte var att belysa förskollärares användning samt motiv för val av sånger i sin undervisning ur ett pragmatiskt perspektiv. Utifrån syftet tog vi reda på vilka typer av sånger förskollärare valde att sjunga i sin undervisning samt motiven bakom valet. Vi undersökte även vilka ämnen och arbetssätt förskollärarna valde att integrera sången i. Teoretisk utgångspunkt var pragmatismen där handlingarnas värde styrs av konsekvensen hos den utförda handlingen. Deweys Learning by doing är ett uttryck som de flesta har hört och som är ett tydligt exempel på pragmatismens mening. I undervisningssammanhang handlar det om att förstå betydelsen av barnens aktiva deltagande för att inhämta kunskap. De intervjuade var sex förskollärare, tre som arbetade på småbarnsavdelningar och tre som arbetade på storbarnsavdelningar. Studien visade att de tillfrågade förskollärarnas främsta motiv till användandet av sång var glädjen att sjunga tillsammans. Hur undervisning kunde genomföras i såväl mindre som större grupper där alla kunde vara aktiva och delta på sina egna villkor. De ämnen som synliggjordes var framförallt språk och motorik samt begreppsförståelsen i ämnen som matematik och naturvetenskap. De slutsatser vi kommit fram till var att bland förskollärarna var valet av sång som undervisningsmetod ett medvetet val: Dels för att det stod i läroplanen och dels för att det hjälpte till att ge barnen en bredare syn på fenomenet de arbetade med, men framför allt för att det fångade barnens intresse för att lära.

Denna studie försöker få fram möjliga ramfaktorer som gör att skolor lyckas med matematikundervisningen i grundskolans yngre år. Detta görs genom en studie på en skola som ligger i topp i Uppsala Kommun när det gäller elevernas resultat på det nationella provet i årskurs tre i matematik. Genom att intervjua lärare på skolan får jag fram att elevbakgrund, lärares förhållningssätt gentemot matematik och lärares kunskaper om både läroplan och läromedel tillsammans spelar en möjlig roll för elevernas resultat på det nationella provet i årskurs tre. Denna studie har ett ramfaktoriskt perspektiv, det vill säga att den titta på de ramar som gäller för undervisningen.

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka förskolans genusarbete under den pedagogiska måltiden, och att i denna pedagogiska miljö se på det samtal som råder mellan pedagog och barn samt mellan barnen. Forskning har visat att samspelet under den gemensamma måltiden ger stora möjligheter att stimulera barnens utveckling och att samtalet är av yttersta vikt vad gäller påverkan av den utvecklingen Detta gäller både de barn som är involverade i samtal och de barn som observerar, oavsett om samtalet är planerat och/eller styrt av pedagogen eller inte. Under själva måltiden blir barnens röster hörda och de medverkar i en social gemenskap. Forskning kring könsskillnader i förskolan visar att skillnaderna varierar mellan olika pedagogiska miljöer, men eftersom den pedagogiska måltiden ger störst utrymme för att påverka det så viktiga samtalet baseras min studie på samspelet i just denna miljö. Studien består av två delar, dels en observationsstudie av måltidsskeendena och dels intervjuer med de två pedagoger som deltagit vid luncherna. Vad som framträder i resultatet är att flickor och pojkar samtalar på olika sätt ur ett genusperspektiv och det görs tyligt att pedagogens reaktioner och verbala återspel är annorlunda beroende på vilket kön pedagogen talar till. De två pedagoger som intervjuats ser olika på genusarbetet i förskolan och vad man har för möjligheter som pedagog att påverka genom samtalet vid matbordet. Under intervjuerna med pedagogerna ville jag undersöka hur dessa tänker kring sitt agerande under skeendena, hur de använder samtalet och hur mycket utrymme de anser att språket som redskap ges i det kontinuerliga genusarbetet.