Detta arbete består av en tvådelad studie. Vi har dels tagit reda på huruvida lärare använder sig av Harry Potter-böckerna i engelskundervisningen på gymnasiet, dels gestaltat lärarinformanternas uppfattningar angående användandet av Harry Potter-böckerna i undervisningen. Vi har också undersökt om det är möjligt att använda sig av Harry Potter-böcker i engelskundervisningen och om det är möjligt att koppla dem till Lpf 94 (2008) och kursplaner för Engelska A, B och C (2000) på gymnasiet.      Undersökningens intervjuer genomfördes på två gymnasieskolor i mellersta Sverige och inkluderade tio informanter. I syfte att svara på undersökningens forskningsfrågor genomfördes dessutom en didaktisk läsning av tre Harry Potter-böcker. Den didaktiska läsningen visade att de tre Harry Potter-böckerna kan kopplas till både Lpf 94 (2008:59–76) och kursplanerna för kurserna Engelska A, B och C på gymnasiet. Det visade sig dessutom att det är möjligt att konstruera konkreta undervisningsmoment/uppgifter med utgångspunkt i Harry Potter-böckerna och styrdokumenten. Undersökningens intervjuer visade dock att åtta av tio informanter inte använder sig av Harry Potter-böcker i sin engelskundervisning på gymnasiet av olika anledningar men sex av tio informanter nämnde att de kan tänkas använda sig av Harry Potter-böcker i sin framtida engelskundervisning. Undersökningens intervjuer visade dessutom att informanterna hade olika förutsättningar för att använda sig av Harry Potter-böckerna och nämnde i detta sammanhang bland annat skolans budget för inköp av böcker. Dock kan slutsatsen dras att det är möjligt att konstruera undervisningsmoment som inte kräver klassuppsättningar av Harry Potter-böckerna

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi. Två intervjuguider med öppna frågor användes vid intervjuerna som spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att barnen hade en positiv upplevelse av hippoterapin och belyste flera fysiska förbättringar. Lärarna upplevde förbättringar gällande barnens motoriska förmåga, språkliga utveckling och inlärningsförmåga. Konklusionen, baserad på överenstämmelser mellan barnens och lärarnas upplevelser, är att hippoterapi är en positiv behandlingsform för dessa barn med avseende på såväl fysiska som psykiska aspekter. / Hippotherapy is a form of physiotherapy where the horse is used as a part of the treatment. The aim with this qualitative study is to investigate Indian disabled children's experiences of hippotherapy. The study is based on interviews with four children and three teachers. The interviews were conducted with an interpreter in English and Tamil. The children’s interviews were focused on their personal experiences, and the teachers’ interviews focused on their observations of the children. Two guides based on open questions were formed for the interviews witch were recorded, transcribed and analyzed. The results show that the children were positive regarding the hippotherapy and had experienced physical improvement. The teachers experienced that the children had improved regarding motor skills, speech and learning ability. The conclusion based on agreement between children and teachers, is that hippotherapy is a positive form of therapy for these children in both physical and psychological aspects.

Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.

Due to the nature of human experience every person is deemed to understand ‘reality’ in relative terms. Even though one might not always realize that in everyday life I think the appreciation of that phenomenon is vital to a study about audience relations towards the newsmedia. Abstract information may be felt to be different from concrete experiences. It can nevertheless become part of our convictions about reality.The present study asks the following questions: How do we relate to the news media as provider of such information? Are we aware of the impact a news source can have on our understanding of the world? Why do we attend to news media in the first place? In this study I will present social psychological theories which help to understand why ‘reality’ is a relative phenomenon connected to human experience, shaped by depictions and grasped selectively. The interview study with ten voluntary participants shall shed some light on real persons’ attempts to nevertheless try to come to terms with things “going on in the world.” The findings suggest that the relation towards the news media is marked by a focus on a specific aspect of the relation: the information given, the position of the attending person wanting to be informed, or the news media conduct which can be seen quite critical.The reasons for gathering information are also diverse. For example personal grounds can be prevailing, interest in other people, or the conviction that information is the foundation for joint action, while aiming towards change for the better. Accordingly some evidence was found that it would be preferable if the news media cut down on negativity concerning their reporting that could for instance lead to feelings of apathy. Sometimes elaborate opinions were uttered about in how far events reported about could be seen as ‘representative’ in comparison to what is felt to be the underlying ‘reality’. Regarding ideas about the news media audience in general, no greater trust in other people’s willingness to make an effort to see beyond the immediate information given was found. This mentally distancing from other people could in turn contribute to the feeling of not being ableto (collectively) impact ‘the reality’ that is communicated via the news media. / Människan upplever verkligheten på ett relativt sätt. Även om man inte alltid är medveten om det i det vardagliga livet är det viktigt att förstå detta fenomen om man har att göra med en studie kring publikens relation till nyhets medier. Information från abstrakta källor kan upplevas vara annorlunda än konkreta erfarenheter. Men denna information kan ändå bli endel av ens uppfattningar om verkligheten. Denna studie ställer följande frågor: Hur relaterar vi till nyhets medier som förmedlare av sådan abstrakt information? Är vi medvetna om våra nyhetskällors inflytande på vår förståelse av världen? Varför ägnar vi oss överhuvud taget åt inhämtandet av nyheter? Studien är både teoretisk och empirisk till sin karaktär. Den presenterar socialpsykologiska teorier som kan bidra till en förståelse av varför ’verkligheten’ är ett relativt fenomen, förbunden med människors erfarenheter, utformad enligt (media)rapporteringens formgivning och logik och förstådd på ett selektivt sätt. En intervjustudie med tio frivilliga deltagare syftar till att belysa verkliga personers försök att hantera ”vad som pågår i världen”. Resultaten visar att olika aspekter är viktiga för förståelsen av människors relation till nyhets medierna: informationen som ges, förväntningar av den som letar efter information, eller en kritisk syn på hur nyhets medier sköter sitt jobb. Enligt de intervjuade finns olika skäl till att samla in information om omvärlden. Huvudanledningen uppgavs vara personliga anledningar, intresse för andra personer, eller övertygelsen att information är basen för gemensam handling, om man vill åstadkomma positiv förändring. I intervjuerna framkom det även att många intervjupersoner var kritiska till att nyhets medier ofta fokuserar på negativa händelser. Detta ansågs kunna leda till känslor av apati. Några av de intervjuade uttryckte även genomtänkta idéer om hur pass ’representativa’ de rapporterade nyhetsinslagen är (eller kan vara) för vad som anses vara den bakomliggande ’verkligheten’. Nyhets mediernas publik ansågs inte vara kritiskt nog för att mer djupgående kunna tänka igenom nyhetsinslagen. Denna åsikt uttrycktes oftast i samband med reflektioner om andra personer. Detta mentala fjärmandet från andra personer sades i sin tur kunna bidra till känslan av att inte vara i stånd att (gemensamt) kunna påverka ’verkligheten’ som kommuniceras till oss via nyhets medierna.

Sammanfattning Denna studie beskriver hur elever, i skolår fem, uttrycker hälsa utifrån Antonovsky´s begrepp KASAM, en känsla av sammanhang. Genom en kvalitativ intervjustudie med öppna intervjufrågor, i grupper om tre elever, har eleverna samtalat om vad hälsa innebär för dem. Syftet med studien var att få eleverna att sätta ord på sina egna tankar kring hälsa. Resultatet visar att de har ganska goda kunskaper om vad hälsa innebär. De sätter dock inte in denna kunskap, i en övergripande beskrivning kring vad som ger känsla av sammanhang, i den egna livssituationen.

No description available.

<p>Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.</p>

<p>Due to the nature of human experience every person is deemed to understand ‘reality’ in relative terms. Even though one might not always realize that in everyday life I think the appreciation of that phenomenon is vital to a study about audience relations towards the newsmedia. Abstract information may be felt to be different from concrete experiences. It can nevertheless become part of our convictions about reality.The present study asks the following questions: How do we relate to the news media as provider of such information? Are we aware of the impact a news source can have on our understanding of the world? Why do we attend to news media in the first place? In this study I will present social psychological theories which help to understand why ‘reality’ is a relative phenomenon connected to human experience, shaped by depictions and grasped selectively. The interview study with ten voluntary participants shall shed some light on real persons’ attempts to nevertheless try to come to terms with things “going on in the world.” The findings suggest that the relation towards the news media is marked by a focus on a specific aspect of the relation: the information given, the position of the attending person wanting to be informed, or the news media conduct which can be seen quite critical.The reasons for gathering information are also diverse. For example personal grounds can be prevailing, interest in other people, or the conviction that information is the foundation for joint action, while aiming towards change for the better. Accordingly some evidence was found that it would be preferable if the news media cut down on negativity concerning their reporting that could for instance lead to feelings of apathy. Sometimes elaborate opinions were uttered about in how far events reported about could be seen as ‘representative’ in comparison to what is felt to be the underlying ‘reality’. Regarding ideas about the news media audience in general, no greater trust in other people’s willingness to make an effort to see beyond the immediate information given was found. This mentally distancing from other people could in turn contribute to the feeling of not being ableto (collectively) impact ‘the reality’ that is communicated via the news media.</p> / <p>Människan upplever verkligheten på ett relativt sätt. Även om man inte alltid är medveten om det i det vardagliga livet är det viktigt att förstå detta fenomen om man har att göra med en studie kring publikens relation till nyhets medier. Information från abstrakta källor kan upplevas vara annorlunda än konkreta erfarenheter. Men denna information kan ändå bli endel av ens uppfattningar om verkligheten. Denna studie ställer följande frågor: Hur relaterar vi till nyhets medier som förmedlare av sådan abstrakt information? Är vi medvetna om våra nyhetskällors inflytande på vår förståelse av världen? Varför ägnar vi oss överhuvud taget åt inhämtandet av nyheter? Studien är både teoretisk och empirisk till sin karaktär. Den presenterar socialpsykologiska teorier som kan bidra till en förståelse av varför ’verkligheten’ är ett relativt fenomen, förbunden med människors erfarenheter, utformad enligt (media)rapporteringens formgivning och logik och förstådd på ett selektivt sätt. En intervjustudie med tio frivilliga deltagare syftar till att belysa verkliga personers försök att hantera ”vad som pågår i världen”. Resultaten visar att olika aspekter är viktiga för förståelsen av människors relation till nyhets medierna: informationen som ges, förväntningar av den som letar efter information, eller en kritisk syn på hur nyhets medier sköter sitt jobb. Enligt de intervjuade finns olika skäl till att samla in information om omvärlden. Huvudanledningen uppgavs vara personliga anledningar, intresse för andra personer, eller övertygelsen att information är basen för gemensam handling, om man vill åstadkomma positiv förändring. I intervjuerna framkom det även att många intervjupersoner var kritiska till att nyhets medier ofta fokuserar på negativa händelser. Detta ansågs kunna leda till känslor av apati. Några av de intervjuade uttryckte även genomtänkta idéer om hur pass ’representativa’ de rapporterade nyhetsinslagen är (eller kan vara) för vad som anses vara den bakomliggande ’verkligheten’. Nyhets mediernas publik ansågs inte vara kritiskt nog för att mer djupgående kunna tänka igenom nyhetsinslagen. Denna åsikt uttrycktes oftast i samband med reflektioner om andra personer. Detta mentala fjärmandet från andra personer sades i sin tur kunna bidra till känslan av att inte vara i stånd att (gemensamt) kunna påverka ’verkligheten’ som kommuniceras till oss via nyhets medierna.</p>

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende. Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg. Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant. Undersökningen bygger även på hur musikkritiken bedrivs rent plattformmässigt samt relationen mellan musikkritiken och musikbranschen. Som analysverktyg har en tematisk kodning använts som utgår ifrån teoripunkter om bakgrund, socialisering, musikbransch och smak. Resultatet visar mest slående en smärre skiftning i hur musikkritiken bedrivs i fråga om att man hellre framhäver bra musik, liknande en musikguide, än att såga den. Analysen visar även på att Bourdieus teorier om kapital är befogade för både förtroende och status när det handlar om både social, akademisk och erfarenhets-bakgrund som blir till ett kulturellt kapital. Detta i samvävnad med att mediet som kritikern jobbar för har så pass tungt förtroende för sin publik, ett ekonomiskt kapital. Det går att hitta mönster i socialisering och arbetsförhållande. Synen på att man hellre guidar lyssnarna bland den mängd musik som kommer ut idag beror till största del på ekonomiska anledningar som platsutrymme, men också den teknologiska framstegen med spellistor via Spotify.

Tidigare studier visar att delaktighet är en förutsättning för lärande. Det finns olika sätt att främja delaktighet men mest framträdande är inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sätt som personer som fått en stomi uppfattar egen delaktighet under stomiträning på sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjälp av intervjuer med öppna frågor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fått stomi och stomitränat intervjuades. I analysen framkom fyra olika kategorier som beskriver uppfattning av delaktighet under stomiträning: A) Att få vara med och se, B) Att få göra själv, C) Att bli handledd av en kunnig personal, D) Att ha möjlighet att få bestämma själv. De olika sätten att uppfatta delaktighet på visar en variation från att vilja inta en passiv roll i stomiträningen till att vara aktiv och själv fatta beslut om hur stomiträningen skall planeras. Resultatet visar också att personen själv kan ha ett eller flera sätt att uppfatta sig delaktig på men där ett av dem är mer dominant än de andra. / Previous studies showed that participation is a prerequisite for learning. There are various ways to promote participation but the most prominent is the influence of caregivers and individual adaptation.The aim of this study was to identify and describe different ways which persons who underwent a surgery resulting into a stoma to understand theirs own participation during training with the stoma in a hospital. Interviews with open questions and phenomenography analysis was used to answer the aim. Eleven persons who have got an ostomy and stoma trained was interviewed.The analyse resulted in four different categories of describing understanding of participation during training with a stoma: A) To participate by watching, B) To do it myself, C) To be supervised by competent caregivers, D) To have the possibility to decide for myself. These different ways to understand participation shows a variety from wanting to have a passive role in the training with a stoma till being active and make own decisions in planning for the training. The result also shows that one person can have one or more ways of understanding participation but one of those ways is more dominant than other.