Intrahospitala transporter (IHT) kan rädda liv men är en logistisk utmaning och ett riskfyllt moment. IHT av intensivvårdspatienten innebär en ökad risk för patienten att råka ut för en transportrelaterad komplikation. Omvårdnad utanför intensivvårdsavdelningen och under transporter ingår i specialistsjuksköterskans arbetsområde. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid transport av patienten inkluderar alla aspekter av omvårdnad, medicinsk behandling, övervakning, underhåll av apparatur samt dokumentation. Höga krav ställs på specialistsjuksköterskans kompetens och ansvar vilket påverkar både arbetsmiljö och patientsäkerhet. För att förebygga och förhindra komplikationer i samband med IHT behöver specialistsjuksköterskan ökade kunskaper. Syftet med litteraturstudien var att beskriva specialistsjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerhetsarbete i samband med intrahospitala transporter. En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Kompetensnivån inom teamet varierade och flera faktorer påverkade säkerheten i utförandet. Användandet av checklistor och riktlinjer ökar patientsäkerheten samt riskmedvetenheten hos specialistsjuksköterskan. För att upprätthålla god arbetsmiljö och patientsäkerhet i samband med IHT krävs kontinuerlig utbildning samt att checklistor och riktlinjer implementeras och efterföljs. Inom området rekommenderas mer forskning som beskriver specialistsjuksköterskans upplevelser gällande arbetsmiljö och patientsäkerhetsarbete med syfte att öka riskmedvetenheten, vårdkvalitén samt patientsäkerhetsarbetet i samband med IHT. / Intrahospital transports (IHT) can save lives but is a logistical challenge and a risky moment. The IHT of intensive care patient involves an increased risk for the patient with transport related adverse events. Responsibility of caring outside the intensive care unit and during transport is part of the specialist nurse's work. The nurse responsibility for transporting the patient includes all aspects of nursing, medical treatment, monitoring and maintenance of equipment as well as documentation. High demands are placed on the specialist nurse's competence and responsibility, which affects both the working environment and patient safety. To prevent and avoid complications associated with IHT, the specialist nurse needs increased knowledge. The purpose of the literature study was to describe the specialist nurse's work environment and patient safety work in connection with intrahospital transport. A general literature study was conducted. The result was based on nine scientific articles. Level of competence within the team was varied and several factors affected the safety and performance. Using checklists and guidelines increases patient safety and increase the risk awareness of the nurse. In order to maintain a good working environment and increase patient safety awareness in connection with IHT, continuous training is required and that implementation of checklists and guidelines to be followed is required. Within this field, more research that describes the specialist nurse's experiences current working environment and patient safety is recommended. The purpose for further research would be to increase risk awareness, health quality and patient safety work in connection with IHT.

Background: Intrahospital transfers of intensive care patients involves multiple risks where patient safety is challenged. Aim: The aim of this study was to investigate intensive care nurses’ experiences and perceptions of patient safety during intrahospital transfers. Method: A qualitative, explorative design was utilized with a phenomenographic approach. Ten intensive care nurses with varying work experience in intensive care were interviewed. The interviews were transcribed and analysed according to the phenomenographic method. Results: The analysis of the intensive care nurses’ experiences and perceptions resulted in four categories: routines, risks, support and job allocation. Patient safety was, according to the intensive care nurses, lower during intrahospital transfers compared to the intensive care ward but perceived as good in general. Their preparations and their ability to predict risks were mostly based on their experience level. They solved emerging problems depending on the situation. According to the intensive care nurses, being new in the profession poses a greater risk. Times when the doctors are on call and night time were especially risky times for transfers. They considered good routines important for patient safety and saw possibilities for improvement. The intensive care nurses expressed both confidence and a lack thereof with regards to the transfers and perceived it as easy to ask for help. Cooperation and communication were, according to the informants, crucial for patient safety. Conclusion: The intensive care nurses’ perceptions of patient safety during intrahospital transports were mainly based on their earlier experiences. A possibility for improvement exists through the implementation of a checklist and team training in simulated scenarios. It is important to ensure that patient safety is high during intrahospital transfers irrespective of the experience level of the staff. / Bakgrund: Intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter innebär många risker som leder till att patientsäkerheten kan sättas på spel. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av patientsäkerhet vid intrahospitala transporter. Metod: En kvalitativ, explorativ design tillämpades med fenomenografisk ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Tio intensivvårdssjuksköterskor med varierande arbetslivserfarenhet inom intensivvården intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt fenomenografisk metod. Resultat: Analysen av intensivvårdsjuksköterskornas erfarenheter och uppfattningar resulterade i fyra kategorier: rutiner, risker, stöd och arbetsfördelning. Enligt intensivvårdssjuksköterskorna var patientsäkerheten vid intrahospitala transporter sänkt jämfört med intensivvårdsavdelningen men uppfattades trots detta generellt som god. Förberedelserna intensivvårdssjuksköterskorna gjorde och förmågan att se risker berodde mycket på hur erfarna de var. De löste de problem som uppstod utifrån situationen. Enligt intensivvårdssjuksköterskorna innebar det en extra risk att vara ny i sin profession. Jourtid och nattetid var riskfyllda tidpunkter och förflyttningar av patienterna som ett speciellt riskfyllt moment. De ansåg att bra rutiner var viktigt och de såg möjligheter till förbättringar för att öka patientsäkerheten. Intensivvårdssjuksköterskorna uttryckte både en trygghet och otrygghet i samband med transporterna men uppfattade att det var lätt att be om hjälp. Samarbete och kommunikation var enligt dem avgörande för patientsäkerheten. Slutsats: Intensivvårdsjuksköterskornas uppfattningar av patientsäkerheten under intrahospitala transporter berodde till stor del på deras tidigare erfarenheter. Ett utrymme till förbättringar finns genom ett införande av en checklista samt teamträning i simulerade scenarion. Det är viktigt att säkerställa att patientsäkerheten är hög oberoende av hur erfaren personalen är.

Bakgrund: Intrahospitala transporter innebär att lämna tryggheten på intensivvårdsavdelningen och möta farorna i sjukhusets korridorer. Syfte: Denna studie har syftat till att öka förståelsen för patientsäkerhetsarbete i samband med intrahospitala transporter genom att belysa effekten av en checklista i ett före-efter förhållande utifrån tre perspektiv, kommunikation mellan professionerna, patientsäkerhet och arbetsflöde. Metod: Intervjuer utfördes på en intensivvårdsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Elo och Kyngäs (2008). De nio informanterna inkluderades från samtliga professioner som använder checklistan. Resultat: Patientsäkerheten har stärkts av att checklistan förbättrar förutsättningarna till dialog mellan intensivvårdsläkare och intensivvårdssjuksköterska kring patientens tillstånd inför transport. Den har även ökat riskmedvetenheten vid intrahospitala transporter. Slutsats: Studien visar att checklistan fungerat tydliggörande i ansvars- och rollfördelning vid transporter. Brist på resurser utgör det största hindret till att efterleva checklistans höga ambitioner. / Background: The process of intrahospital transports is one of leaving the safety of the intensive care unit and venturing out into the relative danger zone of the hospital corridors. Aim: This study aims to increase the understanding of patient safety and the effects of the use of a checklist from three different perspectives; communication between professions, patient safety and workflow. Method: Interviews were conducted in an intensive care unit situated in a university hospital in the middle of Sweden. The Elo and Kyngäs (2008) method of qualitative content analysis was used to analyse the interviews. The nine participants were from three different professions of the workforce in the ward were included. Results: Patient safety increased using the checklists by improving the possibilities for communication between doctors and nurses about the patient’s condition before transportation. The checklist also increased hazard awareness during intrahospital transports. Conclusion: The study shows that the checklist improves cooperation and division of responsibility during transport. The lack of resources is the main obstacle hindering full implementation of the checklist.

Transport av kritiskt sjuka patienter inom sjukhus innebär risker för patienten. Dessa risker är bland annat påverkan på cirkulation och syresättning. Det finns även rapporter om problem med övervakningsutrustning. Anestesisjuksköterskor arbetar under hälso- och sjukvårdslagen och ska bedriva patientsäker vård. Att säkerställa patientens ventilation och cirkulation är anestesisjuksköterskans ansvarsområde. Det saknas studier om anestesisjuksköterskors upplevelser av transporter av kritiskt sjuka patienter inom sjukhuset. Syftet var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att genomföra en patientsäker transport av en kritisk sjuk patient från akutmottagningen till operationsavdelningen eller intensivvårdsavdelningen. En kvalitativ ansats valdes. Tio stycken anestesisjuksköterskor intervjuades. Alla tio intervjuer inkluderades i resultatet. Analysen av resultatet genomfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: Att vara förberedd, Att vårda i ett team och Att vårda när livet står på spel. Det framkom i resultatet att planering inför transport har stor påverkan på hur transporten upplevdes. Det framkom även att patienten är i en utsatt situation. Upplevelsen av transporten varierade mellan anestesisjuksköterskorna, tidigare erfarenheter var en avgörande aspekt. Antalet personer som medverkade i transporten och samarbetet dem emellan kunde påverka anestesisjuksköterskans upplevelse. Det saknas riktlinjer för hur en patienttransport ska genomföras. Om riktlinjer utformas kan det vara ett hjälpmedel för anestesisjuksköterskor. Det framkommer även att patientens integritet är hotad under dessa transporter och att transportvägen upplevs vara lång. Utformning av sjukhuslokaler är en viktig aspekt för att kunna bedriva en patientsäker vård.

Syfte: Att ur ett intensivvårds- och röntgensjuksköterskeperspektivbeskriva och jämföra upplevelser och erfarenheter av att utföra CT-hjärna på enneurointensivvårdsavdelning. Metod: En deskriptiv intervjustudie medkvalitativ design användes, där åtta sjuksköterskor inom professionernaröntgen- och intensivvård deltog. Resultat:Intensivvårdssjuksköterskorna såg fram emot att apparaten skulle börja användaspå avdelningen, medan röntgensjuksköterskorna upplevde en frustration över attför lite tid och resurser avsatts för att kunna utföra undersökningen påavdelningen på ett bra sätt.  Intensivvårdssjuksköterskornaupplevde en tidsbesparing att kunna utföra undersökningen på avdelningen medanröntgensjuksköterskornas uppfattning var att man hann undersöka färre patientertotalt under samma tid. Resultatet visar också att sjuksköterskorna i bådagrupperna är medvetna om riskerna med intrahospitala transporter och ansermöjligheterna att utföra CT-hjärna på avdelningen som fördelaktigt förpatienten ur säkerhetssynpunkt. Slutsats:Noggrann planering, väl utarbetade rutiner och involvering av berörd personalär nödvändiga åtgärder för att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimatmellan arbetsgrupper. God kommunikation och förståelse för varandrasansvarsområden är förutsättningar för en trygg arbetsmiljö vilket iförlängningen ger en god och säker vård för patienten.  Sökord: Mobil CT, intrahospitalatransporter, neurointensivvård, sjuksköterska, röntgensjuksköterska, erfarenhet. / Objective: From an intensive care and radiology nursing perspective describe andcompare the experiences of performing CT brain on a neurological intensive careunit. Method: A descriptivequalitative interview, in which eight nurses in the professions radiology andcritical care participated. Results: Intensivecare nurses were looking forward to when the unit would start to be used in thedepartment, while radiology nurses experienced a frustration that not enoughtime and resources were allocated to carry out the examination in thedepartment in a good way. Intensive care nurses experienced a time save toperform the examination in the department while the radiology nurses felt thatthey had time to examine fewer patients in total during the same time. Theresults also show that nurses in both groups are well aware of the risksintrahospital transport constitute and consider the possibility to perform CTbrain in the ICU as very beneficial for the patient safety. Conclusion: Careful planning,well-developed procedures and the involvement of the personnel are necessarysteps to create conditions for a good working atmosphere between the teams.  Goodcommunication and understanding of each other’s responsibilities areprerequisites for a safe working environment which ultimately provides a goodand safe care for the patient. Keywords: Mobile CT, intrahospital transport, neuro-intensivecare, nurse, radiographer, experience.

Bakgrund: Intrahospitala transporter är transporter inom ett sjukhus och sker dagligen i intensivvården. Forskning visar att intrahospitala transporter är förenade med negativa händelser och påverkar patientsäkerheten. De negativa händelser som kan uppstå under den intrahospitala transporten kan leda till onödigt lidande. Syfte: Att identifiera och sammanställa vilka risk- och framgångsfaktorer som finns vid intrahospitala transporter av patienter med intensivvårdsbehov. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats baserad på 17 kvantitativa artiklar. Resultatet sammanställdes genom narrativ syntes. Resultat: Flera riskfaktorer identifierades, exempelvis inotropa läkemedel, akuta transporter och medicinsk teknik. Identifierade framgångsfaktorer innefattade bland annat interventionsprogram och säkerhetsarbete. Slutsats: Kunskap om vilka riskfaktorer och framgångsfaktorer som finns kan leda till en mer patientsäker omvårdnad och ett minskat lidande för patienten. För att skapa evidensbaserade rutiner kring intrahospitala transporter behövs ytterligare forskning.

Bakgrund: Patienter inom intensivvård transporteras inom sjukhus för att genomgå exempelvis röntgenundersökningar och intensivvårdssjuksköterskor har ansvaret att förbereda och genomföra transporten tillsammans med kollegor. Intrahospital transport (IHT) är ett kritiskt moment för den instabila patienten. I samband med transporten måste patienten lämna den välutrustade och välbemannade intensivvårdsavdelningen och risken för allvarliga komplikationer ökar. En av intensivvårdssjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård och det innebär att vårdskador ska förebyggas och åtgärdas. För att kunna förebygga och åtgärda vårdskador behöver intensivvårdssjuksköterskans strategier synliggöras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors strategier för att genomföra patientsäkra intrahospitala transporter. Design: Kvalitativ med deskriptiv ansats. Metod: Den metod som använts är kritisk incidentteknik (CIT) och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Metoden passar för att studera mänskliga beteenden som kan förenkla praktiska problem. Stor vikt lades vid utformning av syfte och precisering av de kritiska incidenter som samlades in. Dataanalysen innebar transkribering av intervjuerna och därefter sökande och sorterande av kritiska incidenter som svarade på syftet. Resultat: Huvudfynden i studien är till stor del kopplade till teamarbete, intensivvårdssjuksköterskans mentala förberedelser och kontroller av läkemedel och medicinteknisk utrustning. De kategorier som framkom var; teamarbete, förberedelser samt utveckla kompetens och dela kunskap. Konklusion: Trots att IHT beskrivs som det mest riskfyllda att göra med en patient inom intensivvård så saknas etablerade rutiner dels för hur intensivvårdssjuksköterskan ska lära sig IHT men också rutiner kring utförandet av IHT. Vi vet att vård också kan ge skador, som kostar patienter och närstående stort lidande samt samhället stora ekonomiska summor. Därför måste riskerna i vården synliggöras så att dessa kan förebyggas eller minimeras. Intensivvårdssjuksköterskor besitter tyst kunskap bland annat inom IHT och det behövs mer forskning inom detta för att skapa rutiner som säkerställer framtidens IHT.

Introduktion: Intensivvårdsavdelningen är en högteknologisk miljö, vilket ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskan som vårdar kritiskt sjuka patienter. Intensivvårdspatienter är i behov av att transporteras inom sjukhuset. Dessa transporter är riskfyllda och ställer krav på intensivvårdssjuksköterskan. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av patientsäkerheten vid intrahospitala transporter. Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie enligt Whittemore & Knafl (2005) med induktiv ansats. Totalt inkluderades tre kvalitativa studier, tre mixade metoder och tre kvantitativa studier samt en observationsstudie. Resultat: Baserades på 10 artiklar som berör intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av patientsäkerheten vid intrahospitala transporter. Utifrån studiernas resultat identifierades faktorer som hotar och främjar patientsäkerheten under intrahospitala transporter som presenteras i de tre teman: Att samarbeta i teamet, Att arbeta förebyggande och Ökad arbetsbelastning. Konklusion: Forskningsområdet inom intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av patientsäkerhet under intrahospitala transporter var begränsat. Intensivvårdssjuksköterskor upplevde att intrahospitala transporter var riskfyllda och krävande, där patientsäkerheten var hotad. Intrahospitala transporter kräver kompetens och förberedelser för att kunna utföra intrahospitala transporterna på ett patientsäkert sätt. Där fungerande utrustning, samarbete inom teamet, patientens kliniska status och vårdmiljö hade en betydande roll för att kunna utföra säkra intrahospitala transporter. / Introduction: The intensive care unit is a high-tech environment, which places high demands on the intensive care nurse who cares for critically ill patients. Intensive care patients need to be transported within the hospital. These transports are fraught with risk and place demands on the intensive care nurse. Aim: To describe intensive care nurses' experiences of patient safety during intrahospital transport. Method: The study was conducted as an integrative literature study according to Whittemore & Knafl (2005) with an inductive approach. In total, three qualitative studies, three mixed methods and three quantitative studies and one observational study were included. Results: Was based on 10 articles concerning the intensive care nurse's experiences of patient safety during intrahospital transport. Based on the results of the studies, factors that threaten and promote patient safety during intrahospital transport were identified, which are presented in the three themes: Working together in the team, Working preventively and Increased workload. Conclusion: The research area within intensive care nurses' experiences of patient safety during intrahospital transport was limited. Intensive care nurses felt that intrahospital transport was risky and demanding, where patient safety was threatened. Intrahospital transports require competence and preparation to be able to carry out the transports in a patient-safe way. Functioning equipment, collaboration within the team, the patient's clinical status and care environment played a significant role in being able to carry out safe transports.

Att arbeta som nyutbildad intensivvårdssjuksköterska kan upplevas som väldigt krävande. Det krävs både specificerad kunskap om olika komplexa sjukdomstillstånd och att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna hantera den högteknologiska miljön som en intensivvårdsavdelning utgör. När patienter vårdas på intensivvårdsavdelning förekommer olika intrahospitala transporter under vårdtiden, vilket medför ökade risker för patienterna. Tidigare studier visar att det förekommer ett högre antal oväntade händelser och en större otrygghet bland intensivvårdssjuksköterskor med kort arbetserfarenhet av intensivvård i samband med intrahospitala transporter. Syftet med detta examensarbete var att beskriva behov hos intensivvårdssjuksköterskor med mindre än fem års arbetserfarenhet för att känna sig trygga i samband med intrahospitala transporter av kritiskt sjuka patienter. Nio intensivvårdssjuksköterskor med <5 års arbetserfarenhet av intensivvård deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, vilka sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: behov av att ha kompetent vårdpersonal med god samarbetsförmåga, behov av att ha en miljö som är anpassad för transporter och behov av att genomföra en omsorgsfull planering för att känna sig förberedd, vilka sedan resulterade i ett tema: behov av att känna kontroll över situationen med stöd från vårdteamet. Resultatet av denna studie visar vikten av att det implementeras en rutin vid intensivvårdsavdelningar för nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor som tar anställning vid arbetsplatserna. Största vikten bör läggas på att intensivvårdssjuksköterskor ska omges av ett kompetent vårdteam med en tillåtande miljö, där det finns tid och möjlighet för god och individanpassad handledning.