<p>Abstract</p><p>Purpose: A part of this research is to explore if there are partnership firms that voluntarily get an audit of their business. The purpose is to understand and explain why these partnership firms have chosen to get an audit of their business voluntarily. Additionally, the authors research how external stakeholders, such as creditors, view and assess partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports.</p><p>Method: To initiate this research, the authors conducted a telephone survey as a pre-study, to assure the viability of this research. As a major part of this research study, qualitative interviews with partnership firms, banks and the Swedish Tax Agency have been conducted to obtain professional opinion in the subject of interest. Previous researches are presented to provide a broader perspective of the debate.</p><p>Frame of</p><p>Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to facilitate in understanding the relationship between a partnership firm and its stakeholders. Advantages and disadvantages of auditing, as well as the concept of voluntary auditing are presented to facilitate a discussion of the motives of voluntarily executing an audit firms.</p><p>Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable motives of voluntary audits as well as understood how these external stakeholders view and assess these partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. The authors can after a broad research conclude that partners’ central motives to voluntary auditing is to seek the value that is added through it, as the firm obtains professional assistance to raise the credibility of the firm’s financial reports. Auditing frees them from additional burden and time to manage the work related to accounting records and enables them to devote more time to the core business.</p><p>Through an audit, partners’ quest for orderliness is fulfilled. Moreover, indications have been seen that partners are open to voluntarily execute an audit to achieve a sense of security in relation to the other partners. Another essential motive to why partners voluntarily execute audits is to be assured that there are no significant inaccuracies or errors in their book-keeping. Overall, partners’ intentions of getting an audit of their accounts and reports are to gain an overview of the business as well to obtain enhanced business image externally.</p><p>Creditors are concerned about a firm’s ability to reimburse the obligation. In a newly started firm, banks require annual reports, forecasts and budgets ensure the firm’s solvency. The Swedish Tax Agency receives audit reports from auditors that guide them with hints and directions on what to assess further. Moreover, the Swedish Tax Agency performs tax audits on firms, whereby they conduct an assessment to ensure that the accounts and other documents are in accordance with what is declared to them.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syfte: Avsikten med denna uppsats är att utforska om det finns handelsbolag som frivilligt upprättar revision i sin affärsverksamhet. Syftet är att få förståelse för samt förklara de bakomliggande motiven till handelsbolags val av frivillig revision. Författarna utforskar ytterligare hur externa parter, såsom kreditgivare samt skatteverket, granskar och ser på handelsbolag som inte upprättar revision på sin verksamhet.</p><p>Metod: Författarna genomförde en förstudie i form av en telefonenkät, för att försäkra sig om att denna studie är genomförbar. För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från delägare av handelsbolag, banker och skatteverket. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bredare perspektiv.</p><p>Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta förståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen kring motiven till frivillig revision i handelsbolag.</p><p>Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste motiven till frivillig revision samt fått en djupare förståelse för bankernas och skatteverkets ståndpunkt och granskning av handelsbolag som inte är revisionspliktiga. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att grundmotiven till frivillig revision är värdet som den tillför, då bolagen erhåller professionell samråd som höjer redovisningens trovärdighet i bolaget. Revision underlättar för delägarna då de inte behöver ta på sig bördan av att tillägna tid och kraft på att själva utföra bokföringen. Detta tillåter delägarna i sin tur att ägna mer tid till själva kärnverksamheten. Genom revision, fullgörs delägarnas strävan efter ordning och reda i bolaget. För övrigt har man sett indikationer på att delägarna är positivt inställda på att frivilligt upprätta revision i handelsbolagen, då revisionen bidrar till att de erhåller en känsla av trygghet. Ett annat motiv, är att revisionen försäkrar dem om det inte förekommer väsentliga felaktigheter eller misstag i boksluten. Delägarnas främsta avsikt till användandet av revision kan i det stora hela summeras till att de får en översiktsbild av sina bolag, såväl som att de erhåller en kvalitetsstämpel och därmed en förhöjd bild av bolaget utåt sett. Kreditgivare är angelägna över bolagens återbetalningsförmåga. Därför kräver banken att nystartade bolag ska framföra sin årsredovisning, budget och framtida prognoser, för att försäkra sig om och fastställa deras återbetalningsförmåga. Skatteverket mottar årsredovisningar från revisorer, som med fördel förser skatteverket med råd och vägledning kring eventuell vidare granskning i bolagen. Skatteverket utför därtill skatterevision, genom att de granskar bolagen i syfte att intyga att de presenterade räkenskaperna och rapporterna överensstämmer med det som har deklarerats och kommit till skatteverkets förfogande.</p>

The Sustainable Development Goal (SDG) Target 6.2 aims at providing access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and to end open defecation by 2030. Yet, 47 % of the population in Bolivia lacked access to basic sanitation services in 2012. There is a risk of actors focusing on only the construction of toilet facilities, without looking at the need for related service required for a sustainable development. El Alto is a rapidly growing city in Bolivia where the sanitation service is expanding fast. In order to enhance knowledge about the sustainability of existing sanitation systems in El Alto and to give recommendations for future development, this sustainability assessment was conducted. Two sanitation systems in El Alto were assessed against five sustainability criteria, related to: 1) health, 2) environment, 3) technical function, 4) socio-culture (institutional and user related) and 5) economy. The conventional sanitation system with sewers and an alternative small-scale sanitation system with urine-diverting dry toilets (UDDTs) were selected as system options.  Results show that the "conventional system" entails higher health risks than the "UDDT system". For example, blockages in the main sewer lines cause overflows in the streets during rainy season when storm water gets mixed with potentially infectious wastewater. The UDDT system has a higher performance than the conventional system regarding the environment criterion, which is related to nutrients recovery and removal. Results related to the technical function criterion show that the conventional system has a better capacity to endure a change in quality or quantity of input products to the system. Both systems can handle the freezing temperatures in El Alto but the UDDT system has better resilience against climate change impacts such as flooding or drought events. The levels of complexity are reasonable in a local context for both systems. If assuming that the aspiration for flush toilets is as low in entire El Alto as in the area of investigation, results show that users of the UDDT system are more satisfied than uses of the conventional system. The dissatisfaction expressed by users of the conventional system mainly derives from malodors appearing during the wastewater overflows in the streets. The institutional capacity is stronger for the conventional system, making it harder for the UDDT system to expand. In addition, the UDDT system has difficulties with financing. Recommendations for future development are to inspect and renew the sewer network and to review and expand treatment capacity of the centralized treatment plant. Financial resources should be focused on the UDDT system where there is no sewer network. / Det globala hållbarhetsdelmålet 6.2 syftar till att senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. År 2012 hade fortfarande 47% av Bolivias befolkning inte tillgång till acceptabel sanitet. Det finns en risk för att aktörer fokuserar på enbart snabb utbyggnation av toaletter, utan att ta hänsyn till behovet av relaterad service som krävs för en hållbar utveckling. För att sanitetssystem ska räknas som hållbara krävs, förutom att de skyddar hälsan, även att de är ekonomiskt genomförbara, socialt accepterade, tekniskt och institutionellt anpassade och att de skyddar miljön och hushåller med naturresurser. Med syftet att öka kunskapen kring hållbarheten av de existerande sanitetssystemen i El Alto, en snabbt växande stad i Bolivia, och för att ge rekommendationer till framtida utveckling av sanitetssystemen, genomfördes en hållbarhetsanalys av två existerande sanitetssystem i området. Det ena var det konventionella systemet tillhörande avloppsledningar och det andra var ett alternativt småskaligt system tillhörande urinsorterande torrtoaletter (UDDT).  Resultaten visar på att det ”konventionella systemet” innebär högre hälsorisker än ”UDDT systemet” för arbetarna och för boende som vistas i områdena där systemen finns. Det dåligt underhållna avloppssystemet var den avgörande faktorn, eftersom under regnperioder orsakas översvämningar av avloppsvatten på gatorna. Det konventionella systemet orsakar ungefär sex gånger så höga utsläpp av övergödande ämnen som UDDT systemet. UDDT systemet har potential att återvinna ungefär 64 % av inkommande kväve medan den motsvarande siffran för det konventionella systemet är endast 9%. Det konventionella systemet klarar bättre av förändringar i kvalitet och kvantitet av inflöden än UDDT systemet men båda systemen klarar av perioder då minusgrader inträffar. UDDT systemet förväntas, till skillnad från det konventionella systemet, att kunna hantera eventuell torka eller översvämning bättre som kan inträffa till följd av klimatförändringar. Till stor del på grund av de årligt förekommande översvämningarna av avloppsvatten på gatorna verkar användarna av det konventionella systemet vara mindre nöjda med sitt sanitetssystem än vad användarna av UDDT systemet verkar vara. Det gäller då att viljan att skaffa vattentoaletter är lika låg i hela El Alto som i området där intervjuer gjordes. Den institutionella kapaciteten är högre för det konventionella systemet än för UDDT systemet, vilket gör det svårare för UDDT systemet att expandera. Dessutom har UDDT systemet finansiella svårigheter.  Rekommendationer för framtida utveckling av sanitetssystemen i El Alto är delvis att underhålla och förnya avloppsledningarna och att expandera kapaciteten på det konventionella vattenreningsverket innan fler hushåll ansluts till ledningsnätet. Finansiella medel rekommenderas fokuseras på UDDT systemet i områden där avloppsledningar inte täcker. / El Objetivo de Desarrollo Sostenible 6 Meta 2 incluye que hasta el 2030, se logre el acceso a servicios de saneamiento e higiene adecuados y equitativos para todos y poner fin a la defecación al aire libre. Todavía, 47 % de la población en Bolivia carecía de acceso a saneamiento básico en 2012. Para alcanzar la meta sin comprometer los otros objetivos de desarrollo sostenible, la Alianza Sustenable de Saneamiento (SuSanA) identificó cinco criterios de sostenibilidad para el desarrollo de sistemas de saneamiento. Estos criterios son relacionados con: 1) salud e higiene, 2) medio ambiente y recursos naturales, 3) tecnología 4) asuntos financieros y económicos, y 5) aspectos socioculturales e institucionales (SuSanA, 2008). Con el objeto de mejorar el conocimiento sobre la sostenibilidad de los sistemas de saneamiento existentes en El Alto, una ciudad en rápido crecimiento en Bolivia, y para dar recomendaciones para el futuro desarrollo, se realizó una evaluación comparativa sobre la sostenibilidad de dos de los sistemas. Se evaluó el ”sistema convencional”, que tiene conexiones al alcantarillado y una planta de tratamiento centralizado. Tabmbien se evaluó el ”sistema UDDT”, que tiene baños secos ecológicos de los cuales existen en menor escala en El Alto. Los resultados muestran que existe alto riesgo para la salud derivados del alcantarillado del sistema convencional. Durante la temporada de lluvia suele ocurrir bloqueos taponamientos en la red del alcantarillado. Los bloqueos causan desbordes de aguas residuales en las calles que se mezclan con aguas pluviales. Los resultados muestran también que emisiones de eutrofización son aproximadamente seis veces más altas que el sistema convencional en comparación con el sistema UDDT. El potencial para el reciclaje de nitrógeno se puede estimar en 64%del sistema UDDT y solo 9%del sistema convencional. Los resultados sobre robustez muestran que el sistema convencional tiene una mejor capacidad para soportar un cambio en la calidad o cantidad de productos de entrada al sistema. Ambos sistemas pueden manejar las temperaturas de congelación en El Alto, pero el sistema UDDT tiene una mejor resistencia contra los impactos del cambio climático, como una inundación o una sequía. Existe insatisfacción que expresan los usuarios del sistema convencional debido a los desbordes anuales de aguas residuales en las calles. En general, los usarios del sistema UDDT estaban satisfechos. Parece que la aspiración de inodoros con descarga de agua es más baja en El Alto comparado con una ciudad más al sur de Bolivia. Por que la capacidad institucional es más fuerte para el sistema convencional comparado con el sistema UDDT, es más fácil para el sistema convencional expandirse. Además, los recursos financieros no están asegurados para el sistema UDDT. Las recomendaciones para el futuro desarrollo del situación de saneamiento es inspeccionar y renovar la red de alcantarillado existente y revisar y ampliar la capacidad de tratamiento de la planta de tratamiento centralizada antes de expandir la red de alcantarillado. Los recursos financieros deben centrarse en el sistema UDDT donde ya no existe una red de alcantarillado. / This thesis has been a pre-study linked to the Stockholm Environment Institute-led Bolivia WATCH program (contributing to more integrated sanitation and watershed management planning in Bolivia), and particularly to its sub-project ‘Comparative sustainability assessment of sanitation services’, which aims at generating a fair and comprehensive comparison between different sanitation system approaches. The comparative assessment, developed in collaboration with RISE, AguaTuya and Unicef, is expected to provide insights and guide future sanitation investments in Bolivia, but also highlight where both conventional and alternative approaches have improvement potential from a sustainability perspective in the Bolivian setting.

I och med det ökade fokuset på hållbarhet ställer intressenterna ökade krav på information. Freemans (1984, s. 25) definition av begreppet intressent ligger till grund för utveckling av tidigare forskning inom ämnet. Begreppet intressent är brett, vilket har lett till att begreppet problematiserats. Majoriteten av företag väljer idag att tillämpa en hållbarhetsredovisning i syfte att visa transparens och bemöta väsentliga intressenters förväntningar.  Hållbarhetsredovisning har traditionellt sett varit frivilligt i Sverige och tillämpats genom självreglering. Från och med den 1 juli 2016 är det krav på att de största företagen i Sverige ska hållbarhetsredovisa. Lagkravet grundar sig i att regeringen ansåg att intressenter idag finner hållbarhetsfrågor alltmer aktuella och att investering i företag även grundar sig i detta. Det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer för hur hållbarhet ska redovisas. Global Reporing Initiative (GRI) är ett av de större internationella ramverk som kan användas av företag för att upprätta en hållbarhetsredovisning.  Syftet med studien är att lyfta fram huruvida de fyra största bankkoncernerna i Sverige väljer att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar och huruvida engagemanget har förändrats över tid. Studiens resultat ska bidra till ökad kunskap om bankernas sätt att engagera sina intressenter i arbetet med hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys på respektive banks hållbarhetsredovisningar samt en ordanalys med kvantitativa drag, för samtliga undersökta år. De årtal som behandlas i studien är år 2010, 2012, 2017 och 2020. De valda åren möjliggör en kartläggning av förändringar i bankernas hållbarhetsredovisningar under en längre period. Samtliga analyserade banker upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet GRI:s riktlinjer.  Studiens resultat gör det möjligt att dra slutsatsen att samtliga banker som studerats har enlikartad syn och kategorisering av sina intressenter. En andra slutsats är att majoriteten avbankerna har valt att identifiera och engagera sina intressenter och deras förväntningar främstgenom väsentlighetsanalyser och intressentdialoger. Detta förklaras och uppges ligga till grundför utformningen av hållbarhetsredovisningen. Den sista slutsatsen är att tre av fyra analyseradebankkoncerner har utökat sitt intressentengagemang över de analyserade åren. Förändringengör sig tydlig genom de antal gånger de mest väsentliga intressentgrupperna förekommer iordanalysen som presenteras i studiens resultat. / Due to the increased focus on sustainability, stakeholders place increased demands on information. Freeman's (1984, s. 25) definition of the term stakeholder is the basis for the development of previous research in the subject. The concept of stakeholder is wide, which has led to the concept being problematized. The majority of companies today choose to apply a sustainability report in order to show transparency and meet the expectations of key stakeholders. Sustainability reporting has traditionally been voluntary in Sweden and applied through self-regulation. As of 1 July 2016, the largest companies in Sweden are required to report sustainability. The legal requirement is based on the fact that the government considered that stakeholders today find sustainability issues increasingly relevant and that investment in companies is also based on this. There are several organizations that have developed principles and guidelines for how sustainability should be reported. The Global Reporing Initiative (GRI) is one of the major international frameworks that can be used by companies to prepare a sustainability report. The purpose of this study is to highlight how the four largest banking groups in Sweden choose to engage their stakeholders in their sustainability reports, and how the commitment has changed over time. The results of this study will contribute to increased knowledge of the banks' ways of engaging their stakeholders in the work with sustainability reporting. In order to be able to answer the purpose and research questions, we have used a qualitative content analysis of each bank's sustainability reports and a word analysis with quantitative features, for all surveyed years. The years covered in this study are 2010, 2012, 2017 and 2020. The selected years enable a mapping of changes in the banks' sustainability reports over a longer period. All analyzed banks prepare their sustainability reports in accordance with GRI's guidelines. The results of this study make it possible to conclude that all banks studied have a similar view and categorization of their stakeholders. A second conclusion is that the majority of banks have chosen to identify and engage their stakeholders and their expectations primarily through materiality analyzes and stakeholder dialogues. This is explained and stated to form the basis for the design of the sustainability report. The final conclusion is that three out of four analyzed banking groups have increased their stakeholder involvement over the years analyzed. The change is made clear by the number of times the most significant stakeholder groups appear in the word analysis presented in the study results.This study is written in Swedish.

I litteraturen råder det konsensus om att företag bör sträva efter att inkludera sina intressenter i flera delar av hållbarhetsarbetet, vilket kan göras genom olika strategier där deras roll och deltagande varierar. Studien betraktar Corporate Social Responsibility (CSR) som en process bestående av fyra faser; läsa av omgivning, formulera strategi, implementera strategi och utvärdering. Huvudfrågan gäller hur företag engagerar intressenter i arbetet med hänsyn till vilken fas av processen som de befinner sig i. Kvalitativ data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med hållbarhetsansvariga på fem företag. I studien framkom det att inkluderingen av intressenter är mer intensiv i den inledande och avslutande fasen av processen. Aktiviteter däremellan såsom skapande av mål och formulering av strategi görs främst internt, men baseras på arbetet från den inledande fasen. Val av strategi för inkludering beror mer på vilken intressent som företaget kommunicerar med än vilken fas i processen företaget befinner sig i.

Background and problem discussion: Frauds have increased drastically and changed in nature over the years. The risk management of fraud has become increasingly important and a tangible problem, especially in the Swedish banking sector where the incidence of fraud has increased significantly. The increased number of frauds is mainly due to the progress of digitization, which has introduced several new payment systems that highlight major risks for the financial system.  Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze which strategies and measures have been implemented by Swedens's banking sector counteract occuring fraud on stakeholders. The study will focus on mapping Swedish banks risk management and countering fraud in digitzation in order to protect stakeholders assets. Research questions: What strategies has Sweden's banking sector applied in fraud risk management to create sustainable security for its stakeholders? How do Swedish banks work to counter fraud? Method: In this study, a research design that combines both quantitative and qualitative methods has been applied to answer the research questions that concern the study. By using a combination of interviews and surveys, numerical data and descriptive information have been collected from respondents in relation to fraud risk management. Results and conlusion: The collected empirical analysis showed that the three major Swedish banks continuously strive to improve their strategies and streamline their fraud risk management. Despite these efforts, the need for further development and improvement emerges, as indicated by the statistics in the study. The conclusion suggests that some bank customers have become victims of fraud and have not been informed by their banks. The banks can review areas of improvement to reduce financial losses and increase customer confidence in the banking sector. The study showed that effective risk management is a crucial role in the banks, to be able to counter and challenge fraud in the long term. / Bakgrund och problemdiskussion: Bedrägerier har ökat drastiskt och ändrat karaktär under åren. Riskhanteringen av bedrägerier har blivit alltmer betydelsefull och ett påtagligt problem, särskilt inom den svenska banksektorn där förekomsten av bedrägerier ökat markant. Antalet ökade bedrägerier beror främst på digitaliseringens framfart som infört en rad nya betalningssystem som framhäver stora risker för det finansiella systemet. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera vilka strategier och åtgärder som har implementerats av Sveriges banksektor för att motverka förekommande bedrägerier på intressenter. Studien kommer fokusera på att kartlägga svenska bankers riskhantering och motverkande av bedrägerier inom digitalisering för att skydda intressenternas tillgångar. Forskningsfrågor: Vilka strategier har Sveriges banksektorn tillämpat vid riskhantering av bedrägerier för att skapa en hållbar trygghet hos deras intressenter? Hur arbetar svenska banker med att motverka bedrägerier? Metod: I denna studie har forskningsdesign som kombinerar både kvantitativ och kvalitativ metod tillämpats för att besvara de forskningsfrågor som berör studien. Genom att använda en kombination av intervjuer och enkäter har numerisk data och beskrivande information kunnat samlas in från respondenterna i relation till riskhantering av bedrägeri. Resultat och slutsats: Den insamlade empiriska analysen visade att de tre storbankerna kontinuerligt strävar efter att förbättra sina strategier och effektivisera sin riskhantering av bedrägerier. Trots dessa ansträngningar framkommer behovet av ytterligare utveckling och förbättringar, vilket indikeras av statistiken i studien. Slutsatsen tyder på att en del bankkunder har blivit offer för bedrägerier och har inte blivit informerade av sina banker. Bankerna kan se över förbättringsområden för att minska de ekonomiska förlusterna och öka kundernas förtroende för banksektorn. Studien visade på att effektiv riskhantering är en avgörande för banker, för att kunna motverka och utmana bedrägerier på långsikt.

Hur företag ska arbeta för att uppfattas som legitima av samhället har förändrats över tid och det innefattar även arbetet med hållbarhetsfrågor. Förr var frågor rörande miljö och sociala förhållanden inte av relevans i de flesta företag, utan fokus låg främst på de ekonomiska aspekterna av verksamheten. Med åren har samhällets värderingar förändrats till att fokusera mer på hållbarhet vilket förutom ekonomiska aspekter även innefattar sociala och miljömässiga aspekter. Den 31 december 2016 trädde lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) i kraft. Lagregleringen innebär att stora företag, som omfattas av lagens kriterier, i år för första gången tvingas upprätta en hållbarhetsrapport i samband med årsredovisningen för räkenskapsår 2017. Anledningen till lagregleringens införande var att öka transparensen och jämförbarheten mellan företag samt att stödja och utveckla företagens arbete med de olika hållbarhetsfrågorna. Då möbelbranschen är en industri som är förknippad med negativ miljöpåverkan och då studier gällande den nya lagregleringens påverkan på företag i praktiken saknas, ämnar denna studie fylla gapet. Studien avser att besvara frågan “Vilken påverkan har den nya lagregleringen (2016:947) på stora, svenska möbelföretag när det kommer till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter och varför påverkas de som de gör?”. Studien syftar till att öka förståelsen för hur svenska möbelföretag påverkas av och anpassar sig efter den nya lagregleringen. För att besvara frågeställningen användes kvalitativ metod där tio respondenter med koppling till upprättandet av hållbarhetsrapportering har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lagregleringen har olika stor påverkan på svenska möbelföretag beroende på fyra faktorer: tidigare erfarenhet av hållbarhetsrapportering, företagens ambitionsnivå gällande hållbarhetsrapportering, de krav intressenterna ställer på företagen och slutligen om företagen väljer att använda externa eller interna resurser vid upprättandet av rapporten. Utifrån en social aspekt förväntas lagregleringen främst att påverka att mer hänsyn tas till de mänskliga rättigheterna och att kontrollen av leverantörskedjan ökar. Utifrån en miljömässig aspekt får lagregleringen företag som inte tidigare har hållbarhetsrapporterat att ta fram nyckeltal och resultatindikatorer gällande sitt miljöarbete vilket gör dem mer medvetna om sin påverkan på miljön. Slutligen utifrån en ekonomisk aspekt är lagregleringen kostsam för de företag som inte tidigare har upprättat hållbarhetsrapporter. Den kan leda till både försämrad konkurrens på marknaden rent ekonomiskt men även till konkurrensfördelar tack vare legitimitet från det utökade hållbarhetsarbetet. / The ways companies are supposed to act to be perceived as legitimate by society has changed over time and that include their work with sustainability issues. Previously, environmental and social issues have not been of relevance to most companies and the focus has mainly been on the economic aspects of the business. Over the years, the values of society have changed to consist of a more sustainable view that focuses more on social and environmental aspects. On December 31, 2016, the amendment (2016:947) of the Annual Accounts Act (1995:1554) came into effect. The act establishes that companies covered by the regulation have to create a sustainability report. The first report will be presented along with the annual report for the fiscal year of 2017. The reason for the amendment was to increase transparency and comparability between companies as well as support and develop the work of companies regarding various sustainability issues. Since the furniture industry is an industry associated with negative effects on the environment and since studies on the practical effects of the amendment on companies are non-existent, this study intends to fill that gap. The research question of this study is “What impact does amendment (2016:947) have on large, Swedish furniture companies when it comes to economic, environmental and social aspects and why are they affected the way they are?”. The aim of the study is to increase the understanding of how Swedish furniture companies are influenced by and how they adapt to the new legislation. To answer that question a qualitative method was used where ten respondents who have a connection to the production of sustainability reports have been interviewed through semi structured interviews. The results of the study show that the regulation has different impacts on Swedish furniture companies depending on four factors: previous experience with sustainability reporting, the company's level of ambition when producing the report, the requirements of the companies’ stakeholders and, finally, whether the companies choose to use external or internal resources when preparing the report. Based on a social aspect, the amendment is expected to increase the companies' consideration regarding human rights and will increase their responsibility concerning the supply chain. Based on an environmental aspect, the amendment will encourage companies to produce key figures and performance indicators regarding their environmental undertakings which will make them more aware of the impact they have on the environment. Finally, based on an economic aspect, the amendment is costly for those companies that have not previously prepared sustainability reports. It can lead to both deteriorating competition in the market, purely financially, but also to competitive advantages due to the legitimacy acquired from the extended sustainability effort.

Equity crowdfunding, which has primarily been developed by private operators, is considered as an alternative financing form where capital is raised from a group of individuals through digital platforms. In the absence of formal regulations and existing high information asymmetries between businesses and crowd-investors, businesses need to build up legitimacy and trust through social actions. In this way, knowing the main participants and developing good relationships with them, become key factors for crowdfunding success. The purpose of this thesis is to examine equity crowdfunding and its context by identifying and describing stakeholders that interact there. In particular, this thesis aims to describe relationships that are being developed between businesses and their crowd-investors. The data has been collected through interviews with both businesses and investors that have experience in using equity crowdfunding in a Swedish context. The interview data have been analysed by using the stakeholder theory. This has helped us to identify and characterise several stakeholders that exist in the context of equity crowdfunding. Especially, two stakeholder management approaches – arm length- and fairness approach - have been chosen as the analytical tools for this thesis. These categories have primarily been used to analyse relationships that are being developed between businesses and crowd-investors. Our discussion highlights equity crowdfunding as a new and alternative type of capital market, where participants act more cooperatively and have versatile roles. As a financial tool, equity crowdfunding opens up possibilities for closer interaction between businesses and investors. As a consequence of high information asymmetries, developing relationships and creating a transparent environment through active communication, become particularly important for businesses. However, our data has shown us that in reality the collaborative relationship depends on how much businesses allow to be influenced by investors as well as how much the investors request participation.

Titel: Corporate Social Responsibility (CSR): påverkan på lönsamhet. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.  Författare: Ruaa Mohammed &amp; Suhaib Nasrallah Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-Maj Syftet: Frågor kring miljö och hållbarhet har blivit alltmer intressant hos företag och intressenter. Därför blev CSR viktig för företag att ta hänsyn till och för att kunna legitimera sig. Denna studie syftar till att studera sambandet mellan CSR och lönsamhet, mätt med lönsamhetsmåtten (ROA och ROE) inom två geografiska områden. Vi kommer att undersöka i vilket område är sambandet mellan variablerna starkast för året 2021. Metod: Studien bygger på en kvantitativ undersökning, där sekundära data har samlats in för 461 bolag inom USA och EU från databasen Refinitiv Eikon för året 2021. Därefter används statistikprogrammet SPSS för att behandla beräkningen av studiens resultat. Resultat &amp; Slutsats: Resultatet för denna studie jämfört med tidigare studier visar att det råder ett svagt negativt samband mellan CSR och lönsamhet i både USA och EU mätt i ROA som inte kan statistiskt säkerställas på grund av att signifikans saknas. Däremot är sambandet neutralt i USA och EU mätt med ROE, det vill säga att det inte alls finns något samband mellan variablerna. Sammantaget för denna studie förekommer det ingetsamband mellan CSR och lönsamhet då signifikans saknas. Studiens slutsats finner att det inte går att påvisa att CSR kan bidra till förbättrat lönsamhet i båda länderna. Dessutom visar det framkomna resultatet att sambandet inte påverkas av skillnaderna i deinstitutionella systemen. Studiens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse av företagsekonomiskforskning genom att göra en omfattande studie om huruvida tillämpning av CSR påverkar företags lönsamhet mätt utifrån lönsamhetsmåtten. Samt ger ytterligare förståelse för sambandet mellan CSR och lönsamhet genom en jämförelse mellan EU och USA. Förslag till framtida forskning: Eftersom studien har sina begränsningar kan det finnas möjligheter för framtida forskning. Ett förslag för framtida studier är att studera forskningsämnet under flera år med flera modeller och flera variabler, ett tips är att studera lönsamhet utifrån andra mått.