Undersökningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden påvisar grundläggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsföretag uppvisar goda ekonomiska resultat. För att angripa det övergripande problemet genomfördes en fallstudie där syftet var att skapa en djupare förståelse för hur ett framstående fastighetsbolag förhåller sig till olika intressenter. Undersökningen avser att besvara följande frågeställningar: -  Hur förhåller sig Fastighetsföretaget till olika intressenter på bostadsmarknaden? -  Hur kan förhållningssättet förstås utifrån ett teoretiskt perspektiv? För att nå fram till ett resultat användes fyra teorier för att analysera undersökningens data som härstammar från intervjuer och företagets senaste årsredovisning. Resultatet påvisar att Fastighetsbolagets relation till ägarna var överordnad andra intressenter. Ägarnas krav på avkastning var det mål som var prioriterat även om det fanns en syn att nyckelintressenternas mål och ägarnas intressen var positivt korrelerade. De teorier som användes i undersökningen bidrog alla till att förklara olika fenomen inom Fastighetsföretagets verksamhet. Däremot hade en teoribildning det största förklaringsvärdet för Fastighetsföretagets förhållningssätt och stöddes framför allt av att ägarnas finansiella mål var överordnat andra intressenters mål och synen på andra intressenters mål som instrument för uppfyllande av det finansiella målet på lång sikt.

<p>I hela samhället har intresset för miljöinformation ökat. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska bolag som bedriver tillstånds- och eller anmälningsplikt redovisa detta. Dessutom ska större bolag även redovisa upplysningar av icke finansiell karaktär som kan påverka företagets resultat, ställning, verksamhet eller framtida utveckling och däri ingår miljöfrågor.</p><p>Bokföringsnämnden har i ett uttalande om miljöinformation i förvaltningsberättelsen uttalat sig om hur denna redovisning bör se ut. Syftet med uppsatsen är att utreda hur väl bolag på Stockholmsbörsens Mid Caplista redovisar miljö i sin förvaltningsberättelse samt hur väl de följer bokföringsnämndens uttalande enligt uppsatsförfattarnas bedömningar. Studien innebar en granskning av bolagen i urvalets förvaltningsberättelser.</p><p>Studien har visat att det är stora skillnader mellan hur utförligt bolagen redovisar miljö i förvaltningsberättelsen och att många bolag redovisar ingenting alls om miljön. Vidare visar studien att vad bolag väljer att redovisa ofta är självklara uttalanden och olika information från bolag till bolag gör att informationen är svår att jämföra. Endast tre bolag följer fullt ut bokföringsnämnden rekommendationer om redovisning av pliktverksamhet enligt uppsatsförfattarnas studie. Då intresset för miljöfrågor ökar kan bolag som inte tar dessa frågor på allvar leda till nackdelar för bolaget.</p>

No description available.

Studien är ett samverkansprojekt med Jönköpings Södra IF. Syftet med denna studie är att undersöka Jönköpings Södra IF:s förankring i Jönköping genom att studera olika intressenters relation till föreningen och skapa ökad förståelse för intressenternas bild av föreningen. Studien tar sin utgångspunkt i en teoretisk intressentmodell som syftar till att svara på vilka intressenter som räknas för en organisation. Genom attributen makt, legitimitet och angelägenhet delas intressenter in i kategorier beroende på vilka attribut de besitter. För att uppfylla syftet med studien har en kvalitativ forskningsmetod via semi-strukturerade respondentintervjuer tillämpats. Respondenterna är representanter för respektive intressentgrupp som anses räknas i Jönköpings Södra IF:s fall.   Resultatet ger en insikt i hur komplex relationen mellan en förening och dess intressenter kan vara. Jönköpings Södra IF:s relationer till sina intressenter står i dagsläget på stadiga ben men studien identifierar faktorer som, vid uteblivna överenskommelser, kan sätta relationerna i gungning. De intressenter som räknas i Jönköpings Södra IF:s fall, besitter alla minst två av tre attribut, en faktor som visat sig vara till fördel för intressenterna. Identifikationen av en kompetent och lyhörd ledning har visat sig vara det som alla intressenter ser som en avgörande faktor för att kunna upprätthålla en god och sund relation med föreningen.   Nyckelord: J-Södra, intressenter, intressentperspektiv, intressentmodell, relationer

I Sverige utreds ett eventuellt slopande av revisionsplikten för små företag. Sverige är i stort sett ensamt inom EU med att ha revisionsplikt för små aktiebolag. Revisionsplikten infördes som ett försök att bekämpa den ekonomiska brottsligheten samt att öka ägarnas möjlighet till kontroll. Revision bidrar även till att tillföra trovärdighet till den externa informationen till fördel för olika intressenter. Revisorns roll är att kvalitetssäkra informationen genom en oberoende granskning.De frågor som behandlats i uppsatsen är: Vilken betydelse har revisionen i små företag, för banker, leverantörer och Skatteverket? Samt om de kommer att ställa andra krav på företaget om revisionsplikten avskaffas? Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka intressenterna. För att få en ökad förståelse, har tidigare litteratur studerats samt ett antal intervjuer genomförts. I uppsatsen har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas, kommer banker och leverantörer ändå begära att företagen revideras eller granskas för att få pålitlig information. Studien visar på att revision är väsentlig och ett bra hjälpmedel för intressenterna. Vi anser att små företag borde ha någon form av granskning. / Uppsatsnivå: D

e-Me projektet är ett innovativt forskningsprojekt där tillvägagångssättet co-design använts för att framställa en elektronisk assistent. e-Me realiserades i januari 2007 som ett pilotprojekt vid Högskolan i Borås. Den elektroniska assistenten är en artefakt som ska förenkla det administrativa och elektroniska livet för studenter. Målet med den här uppsatsen var att öka förståelsen kring co-designs grundidé, praktiska moment samt de kritiska roller som kan urskiljas i co-designprojekt. Studien är av intresse för alla som vill utvidga sin kunskapsbas inom både co-design samt e-Me. Vi har genomfört en fallstudie av e-Me projektet för att se hur ett co-designprojekt fungerar i praktiken. Vi valde att studera forskningsartiklar samt göra intervjuer med relevanta personer kopplade till både co-design och e-Me projektet. Genom analys av teori och empiri har vi identifierat två huvudmoment inom co-design; roller och arbetssätt. De tydliga roller vi främst identifierat är maestro och intressenter. Dock har vi upptäckt en saknad av projektledare och uppdelning av intressentgrupper. Den indelningen kan enligt vår analys ske i: utvecklare, användare, finansiärer och företag/organisationer. De huvudsakliga arbetssätten vi identifierat är designspråk, metaforer, workshops, scenarier och storyboards, där vi ser en avsaknad av kravspecifikation. Efter genomförd studie kan co-design beskrivas enligt följande: Maestron, projektledaren och intressenterna ska med ett gemensamt designspråk och med hjälp av metaforer kommunicera med varandra genom workshops och möten. Det här görs för att skapa scenarier som sedan kan användas för att ta fram storyboards. Med ett arbetssätt där grundidén bevaras och användaren står i centrum får alla yttra sina tankar och idéer och gemensamt framställs således en artefakt genom co-design. Slutligen har vi framställt en komplett sammanställning av co-design och dess moment. Alla parter inom e-Me projektet har inte varit nöjda med genomförandet av co-design, men helheten tyder på att tillvägagångssättet har fungerat bra inom projektet. Vi har funnit att co-design har använts på ett bra sätt och har passat projektets genomförande. / Uppsatsnivå: C

<p>I alla tider har det funnits förväntningsgap, inte bara inom ekonomi utan även i ett bredare perspektiv. Det denna studie inriktar sig på är dock förväntningarna som klienter och intressenter har på revisorn. De förväntningar som intressenter ställer på revisorerna och deras arbete kan ibland skilja sig från det verkliga utfallet vilket leder till att förtroendet för revisorerna rubbas. Då förtroendet för revisorerna skadas påverkas i sin tur de relationer som revisorerna har till sina klienter och deras intressenter.</p><p>Denna uppsatsstudie kring förväntningar och relationer inom revisorsyrket bygger på en kvalitativ undersökning med sammanlagt sex stycken intervjuer bland revisorer, klienter och banker i Umeå tätort. Syftet är att undersöka hur relationerna mellan parterna påverkas av förväntningsgap samt varför skillnader i förväntningar uppstår och vad som bör förbättras för att undvika att dessa skillnader uppstår. Detta har vi gjort genom ett deduktiv angreppsätt, där vi utifrån vår teori undersökt problemet.</p><p>Intervjupersonernas frågesvar har analyserats för varje målgrupp och sedan med en jämförelse mellan grupperna- svaren har kopplats samman med teorier om förväntningsgap, kommunikationsmodeller och revisorernas yrkesroll. Det som vi fokuserade på var hur de uppfattade kontakten med revisorn och hur de ansåg att relationen dem emellan fungerade. Vi analyserade hur de olika faktorerna som kommunikation, information och förväntningar påverkade relationen. Det vi ville ta reda på var om relationen påverkades av detta eller om den var oberoende av sådana faktorer.</p><p>Det vi genom vår studie kom fram till var att det allra viktigaste för att få en relation mellan de tre parterna att hållas bra och stabil var i grunden hur bra kommunikationen fungerade dem emellan. Det sambandet som finns mellan kommunikation och relation är att om parterna har en dålig kommunikation så uppstår det problem med övriga nyckeldelar så som information och förväntningar. En dålig kommunikation gör att det blir svårare för informationen att flyta mellan parterna. När informationen inte når från sändare till mottagare så uppstår det förväntningsgap. Klienten förväntar sig att revisorn ska utföra ett arbete som går utanför gränserna av vad revisorn i slutändan utför. Det är viktigt att informationen kan gå från sändaren till mottagaren utan problem, fungerar detta så minskar risken för att förväntningarna på revisorn ska vara för höga, både från ett klientoch ett kreditgivarperspektiv.</p><p>Den slutgiltiga slutsatsen kan alltså sägas vara att kommunikationen är A och O för relationens överlevnad.</p>

<p>De senaste två åren har kantats av finansiella kriser runt om i världen vilket har haft stor inverkan på företag. Kriserna har redan visat sig innebära att företagen måste prioritera och fokusera sina medel i större grad. Åren före dessa kriser ökade företagens arbete med CSR,det sociala ansvaret i samhället. I dagens samhälle gäller det att företagen inte bara fokuserar på den direkta verksamheten som företaget har utan även se hur företaget påverkar samhället både direkt och indirekt. Det är viktigt att företag inte endast riktar uppmärksamheten mot verksamhetens finansiella status och intressen utan även fokuserar på att ta ett miljömässigt och socialt ansvar.</p><p>Problemformulering:<em>Hur fungerar företagets CSR-arbete (samhällsansvar) i praktiken sett utifrån de ansvariga </em><em>och medarbetarna i företaget?</em></p><p> </p><p>Uppsatsen har en kvalitativ ansats genom en flerfallstudie där åtta personer, ansvariga för CSR samt medarbetare från fyra olika företag i bank- och försäkringsbranschen intervjuades.</p><p>Syftet med studien är att se hur de valda företagen arbetar med samhällsansvar och hur detta implementeras och kommuniceras inom företaget. Respondenternas svar har transkriberats och därefter analyserats först och därefter analyserats företag för företag för att i slutet presenteras i en så kallad korsanalys. Korsanalysen består av en jämförelse mellan företagen för att finna likheter och olikheter med företagens sätt att använda sig av CSR. De resultat vi har kommit fram till är att de utvalda företagen arbetar med CSR vissa mer påtagligt än andra, svårigheten hos dessa företag har varit att kommunicera ut de ståndpunkter som företaget har rörande CSR: Företagen arbetar med CSR på olika sätt, vissa har ett mer utarbetat arbetssätt och kallar det för CSR eller samhällsansvar medan andra gör det utan att sätta ett namn på det. Slutsatsen med denna uppsats är enligt oss att de undersökta företagen idag inte lyckas kommunicera ut sina budskap rörande CSR. Alla de undersökta företagen har bra CSR-arbete men det kan utvecklas vilket presenteras i uppsatsens slutsatser. Vi presenterar en egenkomponerad sammanfattande modell som visar hur CSR-beslut kan kommuniceras och implementeras inom ett företag.</p><p> </p>

<p>The aim of this study was to examine and describe the reasons why companies choose to conduct a sustainability report and what is required to compile it. Moreover, we wanted to examine why companies choose not to revise their sustainability report while others do.</p> / <p>Syftet med denna uppsats var att undersöka samt beskriva motiven till att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning samt vad som krävs av företagen för att upprätta denna. Dessutom ville vi undersöka varför en del företag väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar och andra inte.</p>

<p>Aim: The analysis model was introduced after several audit-scandals in order to enhance the confidence in the auditors’ independence. Our purpose with this essay is to find out if the auditors experience that the stakeholders’ confidence in their review of the financial information has increased as a result of the analysis model. We also strive to describe the function of the analysis model in order to give the reader a deeper understanding in this subject.</p><p>Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative survey method, in order to find out the auditors opinion and attitude regarding the analysis model and whether the stakeholders’ confidence in the financial information has increased as a result of its introduction. We begun this assignment by gathering and studying the theory we found relevant for this subject. Then we made three interviews with auditors in Gävle and Stockholm to finally put together an analysis and a conclusion.</p><p>Result & Conclusions: When the empirical part, existing of interviews, was done we came to the conclusion that in general the auditors we hade spoken to were satisfied with the analysis model, even though its not meant any essential change in their daily work. The analysis model demands documentation which according to us is the most important consequence due to the introduction of the analysis model, because it forces the auditor to perform the analysis on well based arguments. We belive that auditing requires a certain amount of personal contact between the auditor and client in order to create the most efficient and correct accounting as possible, and because of that we are uncertain that a perfect independence would be to perfer.</p><p>Suggestions for future research: It would be very interesting to examine if the stakeholders confidence in the financial information as well as in the auditors independence has increased as a result of the introduction of the analysis model.</p><p>Contribution of the thesis: This essay gives the reader an insight in how the analysis model works both in theory and practice.</p>