Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till föränderliga marknader. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika intressenters påverkan på organisationens arbete med att anpassa sig till förändringar på marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie på Systembolaget och deras anpassningsarbete gällande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar på organisationens uppfattning om intressenternas påverkan och datainsamlingen utgjordes primärt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus på att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete. Utöver det gav studien indikationer på att kunderna och samhället hade en avgörande påverkan på organisationens arbete. Leverantörerna och de anställda påverkade anpassningsarbetet eftersom organisationens arbete i stor utsträckning präglas av kommunikation, involvering och förankring hos dessa intressenter. Ägarna visade sig enligt studien vara en passiv intressent i sammanhanget och påverkade arbetet enbart genom sin makt.

Frågeställning:   - Vad består intellektuellt kapital av? - Vilka problem och möjligheter finns med extern rapportering av intellektuellt kapital enligt finansanalytiker, revisorer och banker? - Vilken uppfattning har finansanalytiker, revisorer och banker om intellektuellt kapital angående extern rapportering av intellektuellt kapital? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intellektuellt kapital består av och dess nytta i extern rapportering ur tre olika intressentgruppers perspektiv. Därmed bidra till större förståelse om nyttan av extern rapportering av intellektuellt kapital samt vilka som kan använda sig av denna information. Metod: Uppsatsen förhålls mot en abduktiv metodansats och bygger på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer kodades tillsammans med referensramen för att underlätta analyseringen och besvara frågeställningarna samt uppnå syftet med studien. Slutsats: Studien visar på att intellektuellt kapital behöver en tydligare definition för att det ska bli allmänt användbart. Svårigheten att hitta en gemensam definition för intellektuellt kapital kan bero på att intellektuellt kapital ses som ett dynamiskt kapital. Intellektuellt kapital kan dock redan idag bidra till att ge en mer rättvisande bild av företag vilket kan underlätta finansanalytikers och andra informationsanvändares bedömning av företag. Studien visar vikten av personalen där värdet ligger i kompetens- och kunskapsutvecklingen. Detta kan ses som en beståndsdel av intellektuellt kapital och bör redovisas i den finansiella rapporteringen. Utöver detta kan rätt hantering av intellektuellt kapital ge konkurrensfördelar, bättre styrning och framtida tillväxt. Den stora problematiken ligger i att värderingen av intellektuellt kapital är väldigt svår vilket kan skapa en osäkerhet för investerare utan ett nytt ramverk.

I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala Konsert och Kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta får för konsekvenser på företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de två dominerande synsätten på hur företag ska förhålla sig till sin omvärld gällande den strategiska styrningen, där frågan om intressenter står i centrum. Det handlar om den traditionella, ägarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad från företag som anammar en ägarorienterad styrning står de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nämligen att balansera styrsystemen så att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jämbördigt. Uppsala Konsert och Kongress strategiska styrning karaktäriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgått från R. Edwards intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmål. Resultatet visar att det föreligger en obalans inom Uppsala Konsert och Kongress styrsystem och att denna obalans utgör en del av ett ojämnt tillgodoseende av nyckelintressenternas intressen. Detta har i sin tur lett till en hätsk debatt i media där syftet med verksamheten har ifrågasatts. Debatten representeras av två läger där det ena lägret framhäver samhällsnyttan – kundernas och Uppsalas invånares intresse som det viktigaste, medan det andra framhäver betydelsen av den ekonomiska nyttan – ägarnas främsta intresse.

Ansvarstagande i företag har fått ökad uppmärksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förväntningar på företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Risken med CSR är att företag inte gör operationella bidrag mot samhällsproblem utan endast ser detta som ett sätt att öka sin vinst genom att förbättra företagets image. På senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats där det främsta målet är det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten. Delsyftet var att undersöka hur detta påverkas av de olika bolagens relation med respektive intressenter och ledarskapsstil. Undersökningen visar att de bolag som framgångsrikt integrerar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden drivs av en vision att göra en förändring i samhället.

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hållbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förändrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara är bankernas CSR- aktiviteter som har förändrats eller om detta även gäller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjälp av intervjuer på samtliga svenska storbanker, en intervju på Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hållbarhetsrapporter från 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras är att huvudmotiv till CSR-arbetet på alla storbanker är långsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende från kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förändrats men att det tillkommit motiv sedan krisen. Samtidigt har ambitionen och medvetenheten kring CSR har ökat.

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier. Vår studie visar också på att de årsredovisningar som sägs vara upprättade av en extern resurs i form av redovisningsekonom eller redovisningskonsult är av en mycket blandad kvalitet. De företag som angett att en auktoriserad redovisningskonsult upprättat en bokslutsrapport håller genomgående en högre kvalitet än de andra årsredovisningarna i studien.

<p>Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna.</p><p>Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå. Syftet med frivillig revision är att sänka de administrativa kostnaderna och ge lättnad för små bolag, men vi tror att intressenterna kommer att kräva någon form av granskning, vilken inte kommer att vara gratis. Revisorn är en rådgivare för företaget och revisionen ger tillförlitlighet samt skapar förtroende, vilket utgör grunden för samspelet med företagets omgivning. Avstår företaget från granskning tror vi att det kommer att ifrågasättas och skapa komplikationer i olika sammanhang, samspelet kommer att rubbas. Revisorns roll kommer med en frivillig revision att breddas ytterligare, redan i nuläget visar trender på mer värdeskapande för klienten i form av konsulttjänster.</p>

<p>Datoriserade informationssystem är kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter är personer som påverkar eller påverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system är det viktigt för utvecklarna att förstå intressenterna och deras behov av systemen.</p><p>Det är dock ovanligt att utvecklare får tala med verkliga intressenter direkt. De är ofta hänvisade att tala med representanter för dessa, så kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, är vanligt förekommande. Studien undersöker vilka negativa effekter surrogering kan ge på utvecklingsprocessen samt hur negativa effekter kan hanteras.</p><p>Studien visar att surrogeringens negativa effekter kan ge allvarliga följder för utvecklingen. Effekterna kan även ha "mjuk" karaktär, d v s påverka människorna som berörs av utvecklingen. Trots det väljer verksamheterna av "mjuka skäl" att använda surrogering vilket tyder på omedvetenhet om riskerna. I studien ges exempel på effekter och hur surrogeringens effekter kan hanteras.</p>

Hållbar utveckling är en grundpelare inom ICEHOTEL:s verksamhet och ett uppmärksammat begrepp i samhället. För att kunna driva sin verksamhet behöver ICEHOTEL samverka med sina intressenter. Tidigare forskning uppmärksammar dessa samverkansprocesser och talar även om hur ICEHOTEL:s arbete med hållbar utveckling skapar intresse bland aktörer såsom leverantörer och gäster. Med detta i åtanke är studiens syfte att kartlägga nätverket som ICEHOTEL verkar inom och studera hur samverkansprocesser mellan hotellet och dess intressenter påverkar ICEHOTEL:s förmåga att upprätthålla en hållbar verksamhet. Studien har baserats på material från intervjuer samt en observationsstudie som gjordes på ICEHOTEL i Jukkasjärvi. Intressenterna identifierades till “government”, “customers”, “employees”, “media”, “competitors” och “suppliers”. Undersökningen resulterade också i en förståelse att ICEHOTEL vidtar många åtgärder för att minska sin klimatpåverkan och att alla intressenter påverkar detta arbete på olika sätt genom att både möjliggöra och begränsa hotellets arbete. Vidare har alla intressenter både en ekonomisk och miljömässig påverkan på ICEHOTEL och studien visar att det finns ett samspel mellan dessa två typer av inverkan. Avslutningsvis menar denna studie att ytterligare begrepp för att förklara syftet med samverkansprocesser är nödvändigt då samverkan är ett icke-neutralt begrepp med skiftande betydelse.

Företag kan bidra till en hållbar utveckling genom att arbeta med frågor som rörmiljömässiga och sociala aspekter. De kan sedan redovisa dessa i form av enhållbarhetsredovisning vilket är en redovisning som blir allt viktigare för alla branscher,inte minst livsmedelsbranschen. Idag måste dessutom många företag upprätta enhållbarhetsredovisning i och med ändringen 6 kap. 10 § ÅRL. Syftet med enhållbarhetsredovisning är att assistera företag att sätta upp mål och mäta deras prestationsamtidigt som de bidrar till en hållbar ekonomi och utveckling. Livsmedelsbranschen ären bransch som de flesta individer kommer i kontakt med och är den bransch som harstörst inverkan på hur människor interagerar med resurser från naturen. Företag inomdenna bransch består av en lång försörjningskedja med fristående enheter som blandannat fokuserar på hur maten produceras, transporteras, förpackas och hanteras. Dåintressenternas medvetenhet sträcker sig längre än det enskilda företaget är det ocksåviktigt att fokusera på hela försörjningskedjan i denna studie. Detta gör branschenintressant att studera. Syftet med denna studie är att studera varför företag inom livsmedelsbranschenväljer de väsentligheter som deras hållbarhetsredovisning innehåller. Vidare är ettdelsyfte att studera om de studerade företagen redogör för de valda väsentligheterna förhela sin försörjningskedja. För att besvara syftet har en dokumentstudie genomförts på tremarknadsledande livsmedelsföretag i Sverige, detta genom att studerahållbarhetsredovisningar för verksamhetsåren 2016 och 2017. En kvalitativ intervju haräven genomförts med en riskkonsult från en revisionsbyrå för att vidga perspektivet. Denteoretiska grunden utgår från intressentteorin samt legitimitetsteorin. Dessa har använtsför att analysera den inhämtade empirin. Studien har visat att företag inom livsmedelsbranschen själva väljer vilkaväsentligheter som ska redovisas samt att de utgår från vad deras intressenter anser ärviktigt. Livsmedelsföretag utgår också från riktlinjer, exempelvis GRI som har tagit framkategorier som är viktiga att redovisa specifikt för denna bransch. De väsentligheter somintressenterna, de studerade företagen samt informanten ansåg vara väsentligt att redovisainom livsmedelsbranschen var arbetsförhållanden, djurvälfärd, utsläpp och avfall samtproduktmärkning. För dessa fyra kategorier redogjorde alla företagen förförsörjningskedjan i arbetsförhållanden, djurvälfärd och produktmärkning varav ett ävenredogjorde för utsläpp och avfall. / Companies can contribute to a sustainable development by working on issues related toenvironmental and social aspects. They can then report these issues in a sustainabilityreport, which is a report that is becoming increasingly important for all industries, notleast the food industry. Today, many companies need to do a sustainability report as ofthe amendment in 6 chap. 10 § ÅRL. The purpose of sustainability reporting is to assistcompanies to set goals and measure their performance while contributing to a sustainableeconomy and development. The food industry is an industry that most individuals comeinto contact with and the industry has been influenced by how people interact withnatural resources. Companies in this industry consist of a long supply chain ofindependent units that focus, inter alia, on how the food is produced, transported, packedand handled. As stakeholders' awareness goes beyond the individual company, it is alsoimportant to focus on the entire supply chain in this study. This makes the industryinteresting to study. The purpose of this study is to demonstrate why companies in the food industrychoose the materiality that their sustainability report contains. Furthermore, a partialpurpose is to study if the companies studied describe the selected materiality for theirentire supply chain. In order to answer the purpose, document studies have beenconducted on three market leading food companies in Sweden, by studying sustainabilityreports for the financial years 2016 and 2017. A qualitative interview has also beenconducted with a risk consultant from an audit firm to broaden the perspective. Thetheoretical reference is based on the stakeholder- and legitimacy theory. These have beenused to analyze the collected empiricism. The study has shown that companies in the food industry choose themselves theactual materiality that should be reported, and what their stakeholders consider important.Food companies also base their materiality on guidelines, such as GRI, which havedeveloped categories that are important to account specifically for this industry. Themateriality that the stakeholders, the companies studied, and the informant considered tobe significant in the food industry were working conditions, animal welfare, emissionsand waste, as well as product labeling. For these four categories, all companiesintroduced the supply chain in their sustainability report for working conditions, animalwelfare and product labeling, of which only one reported emissions and waste.