Syftet med detta examensarbete är att belysa hur en skola ser på de särbegåvade barnen. Vad kännetecknar begåvning? Upptäcks särbegåvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som använts för att få svar på detta är dels en enkätundersökning riktad till alla lärare som är mentorer på en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förälder. I studien framgår det att man upptäcker många av de särbegåvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptäckt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Men långt ifrån alla särbegåvade elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. Orsaker till detta kan vara att personalen inte har tillräcklig kunskap om hur man kan möta dessa elevers behov i undervisningen eller att man anser att dessa elever ”alltid klarar sig ändå”.Nyckelord: särbegåvad, begåvad, kunskaper, positiv inverkan / The objective of this essay is to show the point of view of one particular school regarding the gifted and talented children.What is significant for gifted and talented children? Does school identify the gifted and talented? How does school support these children? Data has been collected in two ways. Firstly, a survey has been performed among all teachers being mentors for groups of students in the school and secondly, interviews have been performed with a one of the school’s principals, a student and one of its parents.The result of the work, which coheres with earlier studies, shows that school identifies many of the gifted and talented children, but the children’s ability to relate well to peers and teachers has a great importance for being identified. Not nearly all gifted and talented students are given the opportunity to reach their full potential through being given tasks that are adapted to their needs. The reasons for that can be teachers’ lack of knowledge regarding the fundamental issues concerning how able children think and learn, or a mind-set that the these students “will make their way in life anyway”.

AbstractFöreliggande studie är mitt examensarbete inom grundlärarutbildningen F-6. Syftet med arbetet är att undersöka lärares initiativ till att stimulera och motivera elever med olika bakgrunder att utveckla sin förmåga att behärska det svenska språket och vilken betydelse modersmålet har i denna utveckling. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju grundskollärare i de tidigare åren för att besvara studiens frågeställningar. Undersökningen genomfördes på olika grundskolor i en ort nära Malmö. Resultatet av studien visade att de intervjuade lärarna ser att modersmålet har en positiv och stor inverkan på inlärningen för elever med olika bakgrunder och för nyanlända elever. Det underlättar undervisningen i andra språk i det svenska språket för dessa elever.

På senare tid har intresset för TV- och datorspel ökat bland ungdomar, framför allt bland pojkar. Syftet med denna studie är att undersöka TV- och datorspels inverkan på pojkars studieprestation i skolan. / Lately, there has grown an interest for TV- & computergames amongst youths, mainly boys. The purpose of this study is to review the impact that these games have on these boys performance in school.

På senare tid har intresset för TV- och datorspel ökat bland ungdomar, framför allt bland pojkar. Syftet med denna studie är att undersöka TV- och datorspels inverkan på pojkars studieprestation i skolan.

<p>The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate <em>what</em> measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas.</p> / <p>Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.</p>

The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate what measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas. / Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.

Det övergripande syftet med detta arbete är att diskutera frågan hur kunskap konstrueras för den praktiska förmågan att rida. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Hur synliggörs kunskap för att rida en häst i tre olika texter om ridning, framförallt med fokus på nybörjarens första möte med fenomenet ridning? Kan olika tankestilar identifieras, och om så är fallet, hur förhåller de sig till varandra? Diskussionen utgår från en analys av olika tankestilar som de framträder i tre olika texter. Utgångspunkten är att individen aktivt konstruerar sin egen kunskap men att denna kunskapskonstruktion påverkas av den kultur som individen vistas i. Merparten av tidigare studier om ridutbildning har fokuserat på undervisningen som den utförs av ridläraren eller de kognitiva aspekterna i samband med lärandet hos eleven. Kunskapens innehåll, form och grad samt önskat resultat har inte problematiserats. Kunskapens innehåll för att rida hästar belyses i detta arbete både i ett modernt sammanhang och i ett historiskt sammanhang från 1700- och 1800-talen. Metoden som använts för detta arbete är historisk begreppsanalys av tre texter; Ridhandboken Del 1: Grundutbildning för häst och ryttare av Miesner et al. (2003), Ridläran eller ridskolan av Ehrengranat (1836) samt Ridkonsten av de la Guérinière (1731/1828). De begrepp som identifierats i respektive text ses som byggstenar för olika tankestilar. Resultatet av begreppsanalysen visar att de tre texterna beskriver två olika tankestilar. Samtliga texter berör begreppen initial sitsträning och inverkan. Ryttarkänsla beskrivs i Miesner et al. (2003) samt Ehrengranat (1836). Vid den djupare analysen av begreppen initial sitsträning, inverkan och ryttarkänsla framträder två tankestilar. En som representeras av Miesner et al. (2003) och som fått namnet den förenklade helheten, samt en som representeras av Ehrengranat (1836) och de la Guérinière (1731/1828) och som fått namnet de blottlagda detaljerna. I tankestilen den förenklade helheten fokuseras den initiala sitsträningen på placeringen av ryttarens ben. Ryttaren ska först lära sig att hantera gångarten trav genom att rida lätt med hjälp av stigbyglar för att sedan lära sig sitta ner i sadeln. Kommunikationen med hästen beskrivs som samtidig inverkan från ryttarens hand, skänkel och vikt. Ryttarkänsla beskrivs som ryttarens förmåga att samtidigt inverka med hand, skänkel och vikt i ett väl avvägt samspel. I tankestilen de blottlagda detaljerna utgår den initiala sitsträningen från att ryttaren ska hitta överlivets balans i sadeln, och detta görs utan att ryttaren använder stigbyglar och ryttaren ska lära sig att sitta ner i sadeln i skritt och trav utan stigbyglar. Först därefter kan ryttaren lära sig att korrekt utnyttja stigbyglarna. Ryttarens hand beskrivs som den främsta vägen för kommunikation. Ehrengranat (1836) menar att ryttarens förmåga att ta emot känningar från hästen är utgångspunkten för ryttarkänsla. Slutsatsen är den att två olika tankestilar har identifierats, och att den tankestil som identifierats i de äldre texterna är väl värda att utforska. Denna tankestil kan bidra till att belysa den grad och form av kunskap en individ behöver konstruera för att säkert och etiskt rida hästar.

Bakgrund: Urininkontinens är ett globalt hälsoproblem bland kvinnor. Många kvinnor lever i tystnad med sin urininkontinens och söker inte vård på grund av okunskap och skam. Om kvinnor och sjuksköterskor fick mer kunskap om urininkontinens skulle problematiken för kvinnor med oro och skam inte vara lika utbredd. Trots att mödravård informerar kvinnor så lever många i hemlighet med sin urininkontinens. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om kvinnors erfarenheter av urininkontinens och dess inverkan på dagligt liv. Metod: En litteraturöversikt bestående av 14 st vetenskapliga studier av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dessa studier söktes på Cinahl och PubMed. Resultat: Många kvinnor påverkades av sin urininkontinens i det dagliga livet på ett negativt sätt. Fem tydliga kategorier visade sig som påverkade dem mest. Dessa var: Känslor av skam och oro, Hanteringsstrategier, Påfrestning på samlivet, Förlika sig med det oundvikliga och Begränsningar i dagliga aktiviteter. Slutsats: Många kvinnor lever i tystnad med sin urininkontinens och förlikar sig med den. De har brist på kunskap, känner skam och uppfinner egna strategier för att hantera sin urininkontinens. Dessa kvinnor skulle behöva mer kunskap och information från sjukvården. Denna litteraturöversikt kan bidra med en ökad kunskap kring påverkan på dagligt liv hos kvinnor med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence is a global health problem among women. Many women live in silence with their urinary incontinence and do not seek care due to ignorance and shame. If women and nurses got more knowledge about urinary incontinence, the problem with anxiety and shame would not be as widespread. Although maternity care informs women, many are secretly living with their urinary incontinence. Aim: The purpose of the literature review was to compile knowledge about women’s experiences of living with urinary incontinence and its impact on daily life. Method: A literature review consisting of 14 scientific studies of both qualitative and quantitative approach. These studies were sought at Cinahl and PubMed. Results: Many women were affected by their urinary incontinence in their daily lives in a negative way. Five clear categories appeared that affected them the most. These were: Feelings of shame and anxiety, Management strategies, Stress on cohabitation, Resign oneself to the inevitable and Limitations in daily activities. Conclusion: Many women live in silence with their urinary incontinence and resign themselves to it. They have lack of knowledge, feel shame and invent their own strategies to manage their urinary incontinence. These women would need more knowledge and information from health care. This literature review can contribute to increased knowledge about the impact on daily life among women with urinary incontinence.

<p>Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000 personer i demenssjukdom. Då medellivslängden stiger, ökar antalet insjuknande för varje år. Att insjukna i demenssjukdom innebär både psykiska och fysiska funktionsnedsättningar i form av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av många alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar på personer med demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes, där litteratur söktes utifrån syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade på att musik kunde ge viss inverkan på personer med demenssjukdom. Musiken inverkade både positivt och negativt på Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Individuellt utvald musik visade större inverkan än slumpvist utvald musik. Musik som personer med demenssjukdom tyckte om, skapade en god sinnesstämning vilket ledde till en ökad social interaktion.Slutsats: Även om musik inte gav en inverkan hos alla personer med demenssjukdom, kan musik vara en alternativ resurs till de personer med demenssjukdom som musik inverkade på. Musik inom omvårdnaden kan reducera BPSD och öka sinnesstämningen och den sociala interaktionen, vilket kan stärka KASAM hos personer med demenssjukdom.</p> / <p>Background: Each year around 24 000 people are diagnosed with dementia disease in Sweden. Further with the rise in life expectancy, the number of persons affected increases. Dementia results in both psychiatric and physical disabilities in the shape of behavioral and psychiatric symptoms (BPSD) that can lead to problems in daily life. Studies show that music therapy can be one of many options to non-pharmacological treatment for BPSD in people with dementia disease.Purpose: The purpose of this study is to describe how music can influence people with dementia. Method: A literature review was made of ten scientific articles, sought through databases . Ten selected articles were carefully analyzed.Results: The results show that music produced some effects on dementia patients. The music influenced both positively and negatively the behavioral and psychological symptoms of dementia. Music individually selected by the patients themselves had a greater effect than the music selected at random. The positive effects of music created a state of mind which led to increased social interaction.Conclusion: Although all patients were not affected by the music, it can be an alternative resource for those that are. Affected the use of music in medical care may reduce the BPSD and raise the state of mind and better social interaction, thus improving SOC in dementia patients.</p>

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000 personer i demenssjukdom. Då medellivslängden stiger, ökar antalet insjuknande för varje år. Att insjukna i demenssjukdom innebär både psykiska och fysiska funktionsnedsättningar i form av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av många alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar på personer med demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes, där litteratur söktes utifrån syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade på att musik kunde ge viss inverkan på personer med demenssjukdom. Musiken inverkade både positivt och negativt på Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Individuellt utvald musik visade större inverkan än slumpvist utvald musik. Musik som personer med demenssjukdom tyckte om, skapade en god sinnesstämning vilket ledde till en ökad social interaktion.Slutsats: Även om musik inte gav en inverkan hos alla personer med demenssjukdom, kan musik vara en alternativ resurs till de personer med demenssjukdom som musik inverkade på. Musik inom omvårdnaden kan reducera BPSD och öka sinnesstämningen och den sociala interaktionen, vilket kan stärka KASAM hos personer med demenssjukdom. / Background: Each year around 24 000 people are diagnosed with dementia disease in Sweden. Further with the rise in life expectancy, the number of persons affected increases. Dementia results in both psychiatric and physical disabilities in the shape of behavioral and psychiatric symptoms (BPSD) that can lead to problems in daily life. Studies show that music therapy can be one of many options to non-pharmacological treatment for BPSD in people with dementia disease.Purpose: The purpose of this study is to describe how music can influence people with dementia. Method: A literature review was made of ten scientific articles, sought through databases . Ten selected articles were carefully analyzed.Results: The results show that music produced some effects on dementia patients. The music influenced both positively and negatively the behavioral and psychological symptoms of dementia. Music individually selected by the patients themselves had a greater effect than the music selected at random. The positive effects of music created a state of mind which led to increased social interaction.Conclusion: Although all patients were not affected by the music, it can be an alternative resource for those that are. Affected the use of music in medical care may reduce the BPSD and raise the state of mind and better social interaction, thus improving SOC in dementia patients.