No description available.

Idag förekommer det ofta att personer vill investera sina pengar till en högre avkastning än exempelvis inlåningsräntan på banken. Alla besitter inte kunskaperna som behövs för att göra bra investeringar och de vänder sig då till finansiella rådgivare. Rådgivningen som ges är oftast gratis och finansieras istället med provisioner från tredje man. Intressekonflikter är således förekommande eftersom många finansiella rådgivare inte ger det råd som är bäst och lämpligast för kunden, utan ger det råd som ger högst provision. Lagstiftningen som finns idag är inte tillräcklig för att motverka sådana intressekonflikter. Situationen kommer att förändras när ett nytt EU-direktiv implementeras i Sverige år 2017. Direktivet innehåller striktare regler om provision än de som finns idag och dessutom är det ett minimi-direktiv vilket lämnar utrymme för ett införande av ett totalt provisionsförbud. Det finns även en problematik kring gränsdragningen mellan rådgivning och marknadsföring. Det beror på att båda tjänster framhäver en produkt, men med hänsyn till olika intressen. En ytterligare orsak är att det inte finns någon legaldefinition av vad rådgivning är. Detta medför att kunder har svårt att skilja på vilken tjänst som erbjuds dem, om det är rådgivning eller marknadsföring. Vi har i denna uppsats skrivit om finansiell rådgivning som ges om finansiella instrument. Vi har inriktat oss mot i huvudsak två problemområden: provision från tredje man och problematiken kring gränsdragningen mellan rådgivning och marknadsföring/försäljning. Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för själva problematiken som finns idag och att göra en djupare analys kring den kommande regleringen av provision från tredje man. Uppsatsen har skrivits utifrån den rättsdogmatiska metoden för att kunna besvara syftet med uppsatsen. Vi har främst utgått från svensk lag och EU:s rättsakter som främsta rättskälla, i övrigt har vi bland annat använt oss av rättspraxis, föreskrifter, allmänna råd och doktrin. Vi har även använt oss av intervjuer som ett komplement till den rättsdogmatiska metoden. Vi kom fram till slutsatsen att det finns många problem gällande provision från tredje man. Ett totalt provisionsförbud är den mest lämpliga lösningen eftersom det inte ger några möjligheter att kringå lagen. Kunden kommer däremot troligtvis få stå för rådgivningskostnaden. Detta kommer emellertid leda till att rådgivningen som ges minskar men istället kommer endast seriösa företag bli kvar på marknaden. En annan slutsats var att det idag är mycket svårt att göra en gränsdragning mellan rådgivning och marknadsföring. Kunder har ofta svårt att skilja på vad som erbjuds dem, om det är rådgivning eller marknadsföring. Detta gäller även företag som tillhandahåller rådgivning. En klar definition av vad rådgivning är i lagens mening skulle klargöra vad rådgivning är, både för kunder och för företag. Det skulle sannolikt även minska problematiken som finns idag. / Today it frequently occurs that people want to invest their money for a better yield then for example the banks deposit rate. Everbody does not have the knowledge necessary to make good investments and thus they go to financial counselors. The counseling is often free and is instead financed through provisions from a third party. Conflicts of interests are there for common because many financial counselors do not give the best and most suitable advice for the customer, only the advice that gives the most commission. The legislation that exists today is not sufficient to counteract such conflicts of interests. The situation will change when a new EU-directive will be implemented in Sweden in year 2017. It contains stricter rules about commission then those that exist today and it is also a minimi-directive which leaves room for implementing a complete prohibition of provision. There also exists an issue regarding the boundary between counseling and marketing. That is because both services emphasize a product, but with regards to different interests. Another reason is that no legal definition of what counseling is exists. This leads to customers not knowing which service is being offered to them, whether it is counseling or marketing. We have in this essay written about financial counseling regarding financial instruments. We have mainly aimed at two main problem areas: commission from a third party and the issues concerning the boundary between counseling and marketing/selling. The purpose with this essay has been to give an account of what issues exist today and to do a deeper analysis concerning the incoming regulation of commission from a third party. The essay has been written based on the legal dogmatic method to be able to answer the purpose of this essay. We have mainly used Swedish law and EU:s legal documents as leading source of law, among other things we also used case law, instructions, common advice and doctrine. We have also used interviews as a complement to the legal dogmatic method. We came to the conclusion that there are many issues regarding commission from a third party. A total prohibition of commission is the most suitable solution because it does not leave any possibilities to circumvent the law. The customer will probably have to pay for the counseling instead. This will lead to that the counseling will decrease but instead only serious companies will be left on the market. Another conclusion was that today it is very hard to draw a boundary between counseling and marketing. Customers often have difficulties distinguishing what is being offered to them, whether it is counseling or marketing. This also applies to companies which offer counseling. A clear definition of what counseling under the law is would instead make it clear what counseling is, both for customers and for companies. It would probably also decrease the issues that exist today.

Rådgivning förekommer på många olika marknader och i lika många olika former. Med rollen som rådgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som är till för att skydda den som är mottagare av rådet. Rådgivning på de finansiella marknaderna, avseende finansiell rådgivning och investeringsrådgivning, är med god anledning föremål för en omfattande reglering på grund av det skyddsintresse kunden anses ha. Regleringen är uppbyggd både genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom självreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna är föremål för ständig förändring och utveckling används begrepp som god rådgivningssed för att säkerställa att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen på marknaden går i. För att bedöma om en rådgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vägledning inte endast hämtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rådgivningssed visar. Vad som i varje given situation är att bedöma som vårdslöst låter sig inte lätt göras. Istället blir det en fråga om en bedömning grundad på olika faktorer givet de skyldigheter som finns stadgade och vad som vid var tid utgör god rådgivningssed. Avgörande blir hur faktorerna samspelar med varandra. En brist i lämplighetsbedömningen kan vara mindre allvarlig vid en investering i ett mindre komplicerad finansiellt instrument men det i sin tur visar sig först när hänsyn tagits till kundens kunskap och erfarenhet av instrumentet. Bakgrunden till att utreda om vårdslös rådgivning har förekommit föranleds i regel alltid av att anspråk på ersättning. En kund som blivit utsatt för vårdslös finansiell rådgivning kan förvänta sig en ersättning som motsvarar det negativa kontraktsintresset.

Värdepappersmarknaden är en marknad under ständig utveckling. Den historiska utvecklingen som skett har skapat incitament för ett utökat regelverk för att stärka kundskyddet. På marknaden återfinns en rad olika aktörer som erbjuder rådgivning till privatpersoner, detta för att hjälpa kunderna investera på denna komplicerade marknad. För att stärka kundskyddet har Europeiska Unionen [EU] släppt ett direktiv vid namn MiFID II som verkar för att öka transparensen mellan rådgivare och kund och därmed ge kunden en ökad förståelse för olika investeringsalternativ. Medlemsländerna i EU hade fram till den 3 januari 2018 på sig att implementera direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka effekter rådgivare tror att implementeringen av MiFID II har inneburit för konsumenter på värdepappersmarknaden. Syftet är även att öka förståelsen för hur MiFID II bidrar till transparens samt hur rådgivares dagliga arbete påverkas.  Vidare så har nio stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att uppnå studiens syfte. Studiens resultat påvisar att implementeringen av MiFID II har haft en positiv effekt för kunderna på marknaden. Den ökade transparensen har enligt respondenterna i studien resulterat i en ökad förståelse för de investeringar som kunderna genomför och har därmed minskat informationsasymmetrin på marknaden. Studien visar även att implementeringen hos de övriga aktörerna på marknaden har gått smidigare än hos de banker som deltagit i studien, detta då dessa redan innan implementeringen arbetat i linje med de nya reglerna. Implementeringen har dock inte påverkat längden på möten nämnvärt även om direktivet resulterat i en ökad tidsåtgång för rådgivare. Den ökade tidsåtgången tror respondenterna kan ha en negativ effekt för småsparare då en ökad arbetsbörda leder till att kostnaderna ökar. Studiens resultat tyder på att det i framtiden inte lönar sig för småsparare att besöka en rådgivare utan att de istället får förlita sig på andra alternativ som robotrådgivning. / The securities market is under constant change. And the historical changes have created an incentive for an extended regulation in order to strengthen the customer protection. The securities market holds a number of different actors providing consulting service to individuals in order to help customers invest on this complicated market. In order to strengthen the customer protection and understanding, the European Union [EU] has released a directive called MiFID II that aims to increase the transparency between advisors and consumers. The deadline for the member states to implement the directive was January third 2018. The purpose of this study is to examine what effects the advisors believes the implementation of MiFID II have meant to the customers on the securities market. The intention is also to enhance the understanding of how MiFID II contributes to transparency as well as how it has affected the daily work of the advisors. Nine semi-structured interviews have been conducted in order to attain the purpose of the study. The study shows that the implementation of MiFID II has had a positive impact on the customers. The increased transparency has according to the respondents led to an increased understanding within the securities market, which has led to a decreased information asymmetry. The study also shows that the implementation was easier to accomplice for the other actors than for the banks. The other actors already worked in line with the new standards. The implementation has despite this not led to an increased duration of the meetings even though it has led to an additional workload for the advisors. The respondents find that the increased workload will lead to higher costs. The respondents believe that the increased workload have a negative effect for smaller savers. The results indicate that small savers will have to depend on other alternatives such as robot advisors in the future.

Background Digitalization have been affecting the world industries the past years. With this, Banks have been digitizing their products and services for their customers to be competitive in the sector. The investment advisement has been a part of this digitization. Banks nowadays compete with robo-advising, which originates from the USA. In Sweden this is relatively new for both the banks and the customers, and therefore has some challenges to face, before it can replace the traditional investment advising. Purpose The purpose of the study is to investigate and compare the robo-advisement to the traditional investment advising, but also to explore if the users of the robo-advice thinks if it is enough developed to replace the traditional investment advising.  Method To achieve the results for our study, we have chosen a qualitative method with the use of semi-structured interviews with ten respondents which meets the requirements to participate in the interview for the study’s purpose. To give a brief overview of the respondents answers we will conclude them into tables, and to attain the purpose of the study we will analyze the results with the theories used in our study and previous research in the subject. Conclusion After analyzing the results we have come to a conclusion that the robo-advice need to be more developed due to its incompatible function to process the information from the users to offer them a complete investment advisement. Therefore the robo-advisory is not yet ready to replace the traditional investment advising but could still be used as a good complement together with the physical interaction of the users and investing advisors. This because of the time efficiency of the robo-advisement and the traditional investment advisors capability to build a relationship and create trust in between them.

Bakgrund: Den tredje januari 2018 trädde EU-direktivet Markets in Financial Instruments Directive II (MiFID II) i kraft. Direktivet ämnar öka investerarskyddet genom att eliminera informationsasymmetri och intressekonflikter på finansmarknaden, och samtidigt harmonisera reglerna mellan EU-länder. Inom investeringsrådgivning innebär det nya regelverket ökad dokumentation, ett större fokus på att försäkra sig om att investerarna förstår risker, hårdare krav på hur avgifter kommuniceras och striktare regler kring incitament. Allt detta för att skydda investerarna, som ofta visat sig ha en bristfällig finansiell kunskap och ett lågt intresse för privatekonomi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån värdepappersföretagens perspektiv skapa förståelse för vilken påverkan EU-direktivet MiFID II har haft på principal-agent problem som uppstår vid investeringsrådgivning. Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie. Vidare har ett fenomenologiskt forskningsperspektiv använts, med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sju respondenter som alla jobbar på värdepappersföretag, vilka valdes ut med ett målstyrt bekvämlighetsurval. Resultat: Uppsatsen kommer fram till att principal-agent problemen inom investeringsrådgivning inte har eliminerats. Informations- asymmetrin är enligt vår tolkning av de traditionella teorierna närmast obefintlig, men utgör fortfarande ett stort problem på grund av investerarnas ointresse och relativt låga förmåga att ta till sig informationen. Vi argumenterar därav att dessa dimensioner bör inkluderas i teorin för vilka trösklar som kan orsaka informationsasymmetrin. Intressekonflikterna har reducerats, men finns till viss mån fortfarande kvar. Motivationen att agera i ett egenintresse har dock inte påverkats. Uppsatsen visar således på att MiFID II inte har förflyttat principal-agent relationen till en stewardship relation. Kunskapsbidrag: Det teoretiska bidraget gällande informationsasymmetri utmanar antagandet om att principalen vill ha information som är relevant för denne. Uppsatsen visar att så inte alltid är fallet. Förutom att det uppstår informationsasymmetri om det är kostsamt eller svårt att ta reda på agentens handlingar, kan det även uppstå i situationer där principalen är ointresserad av, eller oförmögen att ta till sig av informationen enligt vår mening. Vidare har MiFID II inneburit att det är svårare för agenten att tillgodose sitt egenintresse om detta strider mot principalens. Däremot har direktivet inte inneburit att den interna motivationen ändrats och det går därför inte att förutsätta att ett kontraktsförhållande som haft en principal-agent relation övergår till en stewardship relation när dessa problem elimineras. Genom en ökad förståelse för hur tvingande lagstiftningar påverkar principal-agent problem kan det empiriska bidraget hjälpa tillsynsmyndigheter i sitt arbete att hantera principal-agent problem. Uppsatsen skulle således kunna underlätta vidareutveckling av regleringen som finns idag, likväl som utformningen av framtida direktiv och lagar. Med ett utomstående perspektiv på vilka intressekonflikter som kan uppstå vid investeringsrådgivning skulle det empiriska bidraget också kunna vara gynnsamt för värdepappersföretag och deras arbete för att hantera intressekonflikter. / Background: On January 3, 2018, the EU directive Markets in Financial Instruments Directive II (MiFID II) came into effect. The directive is intended to expand investor protection through eliminating information asymmetry and conflicts of interest in the financial market, while also harmonizing the regulations between nations within the EU. For investment advising, the directive results in more extensive documentation and stricter regulation of how fees and risks are communicated, as well as how incentives are handled; all with the aim of protecting investors. At the same time, the general public shows low interest in personal finance, as well as inadequate financial knowledge. Purpose: The purpose of this study is to further the understanding of how the introduction of the EU directive MiFID II has affected the principal-agent problem that arises during investment advising, from an investment firm perspective. Completion: This is a qualitative case-study which utilizes a phenomenological research perspective and an abductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at investment firms with a total of seven respondents, whom were selected through goal-oriented convenience sampling.  Conclusion: The study concludes that the principal-agent problems in investment advising have not been eliminated. According to our interpretation of the traditional theories, information asymmetry is nearly non-existent. Yet it remains a significant problem due to lack of interest and an inability to assimilate the information. Thus, we argue that the theoretical framework should be revised to include these barriers, as they may lead to information asymmetry. Conflicts of interest have been reduced, but still remain to some extent. Furthermore, the motivation to act based on self-interest still remain. Hence, the study shows that MiFID II has not turned the principal-agent relationship into a stewardship relationship. Contribution: The theoretical contribution to information asymmetry challenges the assumption that the principal is interested in all the information that is of relevance for them. The study show that this is not always the case. Apart from information asymmetry arising when ascertaining the actions of the agent is expensive or difficult, it can also arise due to the principal’s lack of interest or inability to assimilate the information. Moreover, MiFID II has made it more difficult for the agent to act in their own self-interest, should it deviate from the interest of the principal. The directive has not, however, affected the intrinsic motivation of the agent. Thus, we cannot assume that the elimination of these problems causes a principal-agent relationship to transform into a stewardship relationship. Through an increased understanding of how binding legislation affects principal-agent problems, the empirical contribution can help regulatory bodies in their work to mitigate the aforementioned problems. Hence, the study may help to not only expand existing legislation, but also in the development of future legislation and directives. By providing an outside perspective of what conflicts of interests could arise in investment advising, the empirical contribution could also be of use for investment firms in their work to identify and manage conflicts of interest

Bakgrund: I och med den globala finansiella kris som utbröt år 2008 påvisades ett flertal brister i den befintliga lagstiftningen på finansmarknadsområdet. Den rådande EU-lagstiftningen behövde uppdateras och anpassas efter en mer komplex finansmarknad. Därmed antogs av Europaparlamentet och rådet år 2014 två nya rättsakter, MiFID II och MiFIR, i syfte att täcka rådande brister och vidareutveckla den befintliga regleringen i det gällande direktivet MiFID.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera de effekter som införandet av MiFID II får för finansiella rådgivare såväl som för portföljförvaltare i deras löpande verksamhet.   Genomförande: Studien har genomförts med ett rättsdogmatiskt angreppssätt i referensramen. Vidare används ett rättsekonomiskt angreppssätt i analysen där det även förs en etisk diskussion. Underliggande direktiv ”Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU” har legat till grund för studien där störst vikt har lagts vid regeringens proposition 2016/17:162: “Nya regler om marknader för finansiella instrument”.                                                                  Slutsats: Studiens resultat av de analyserade ändringarna visar på att regleringen kring tillståndspliktiga värdepappersbolag kommer att bli mer omfattande samt att det kommer att ställas högre krav på dokumentation vid investeringssammanhang. Dessa ökade krav torde medföra att kostnaderna, för såväl tillståndspliktiga bolag som tillsynsmyndigheter, kommer att öka samtidigt som fler bolag kommer att bli tvungna att underkasta sig tillståndsplikt. Ur en konkurrenssynpunkt riskerar ändringarna att gynna stora och/eller kapitalstarka aktörer och därigenom snedvrida konkurrensen på marknaden. Det föreslagna provisionsförbudet torde å sin sida verka för att kapital omallokeras från bolag som tidigare levt på höga avgifter och incitamentsstrukturer till att istället förflyttas till bolag vilka levererar en bra tjänst och produkt. / Background: Due to the global financial crisis that occurred in 2008, multiple deficiencies in existing financial market legislation were identified. The current EU legislation was in need of update and to be adapted to a more complex financial market. Therefore, the European Parliament and the Council adopted two new legal acts in 2014, MiFID II and MiFIR, to overcome current shortcomings and further develop the existing regulation in the current MiFID Directive. Aim: The purpose of this paper is to investigate and analyze the effects of the introduction of MiFID II for financial advisors as well as for asset managers in their ongoing operations. Completion: The study has been conducted with a legal-judicial approach in the theoretical part, whereas we in the analysis part we use law and economics. In the analysis the ethical impact of the changes in legislation is also discussed. “Directive 2014/65/EU of the European parliament and of the council of 15 May 2014 on markets in financial instruments and amending Directive 2002/92/EC and Directive 2011/61/EU” as well as the Swedish bill “2016/17:162: “Nya regler om marknader för finansiella instrument” has provided the basis for the study. Conclusion: The results of the study indicate that the regulation of licensed securities companies will increase and become more extensive, and that there will be more requirements for documentation in investment context. These increased requirements will lead to a rise in costs, both for licensed companies and regulators, as more companies will need to be subject to a license requirement. From a competitive point of view, the changes tend to benefit large and/or capital-strong players, thereby distorting competition in the market. The prohibition of commission, on the other hand, should result in a re-allocation of capital from companies that previously received their incomes from high fees and incentive structures to instead be re-allocated to companies that deliver a good service and a good product.