No description available.

Bakgrund Det görs en-till-en-satsningar på allt fler grundskolor i Sverige. Digitala verktyg, såsom surfplattor, kan stödja eleverna i deras kunskapsutvecklande och öka och effektivisera kommunikationen mellan lärare och elev samt lärare och vårdnadshavare. Surfplattor ökar även möjligheten till att eleverna utvecklar digital kompetens. Att ha digital kompetens innebär att man har kunskaper som behövs för att kunna leva och verka nu och i framtiden i samhället och arbetslivet. Syfte Syftet med denna studie var att ta reda på hur surfplattor används i undervisningen i grundskolans lägre årskurser och varför de används som de gör. Metod Genom observationer och kompletterande intervjuer gjordes en kvalitativ studie som syftade till att ta reda på lärarens och elevernas användning av surfplattor i undervisningen. Resultat Resultatet visar hur och varför surfplattorna kan användas i undervisningen samt lärarnas inställning till användandet. I resultatet framkommer att lärarna är positiva till användandet av surfplattor i undervisningen. Surfplattorna används som både generiska verktyg, det vill säga som ett digitalt hjälpmedel i alla ämnen och för specifika skolämnen, som till exempel vid färdighetsträning i matematik eller svenska. Digital kompetens hos lärare är en viktig del i att kunna undgå de svårigheter som finns med användandet av surfplattor i undervisningen. Ytterligare svårigheter med surfplattor i undervisningen är ekonomi och teknikproblem.

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som används i årskurs 1-3 på en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt på applikationernas egenskaper och innehåll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi använde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss på vilket matematiskt innehåll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrån Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlärningsprocesser är konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning. Den belyser även hur de kognitiva processerna utifrån Blooms taxonomi kan användas för att beskriva elevernas kunskapsnivåer. Resultatet av analysen visar att applikationerna som skolan har innehåller färdighetsträning på matematikens grunder, d.v.s. grunderna inom aritmetik, algebra och geometri. Applikationerna stimulerar de lägre kognitiva processerna som innefattar att komma ihåg faktakunskaper, förståelse för kunskaper och tillämpa kunskaper. Ungefär hälften av applikationerna har inlärningsprocesser som är konkreta till abstrakta, eftersom de visar det abstrakta i matematiken (t.ex. siffror och symbolers innebörd och matematiska processer) på ett konkret sätt.

I denna studie har pekplattan som pedagogiskt läromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda på hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lärande barnet kunde utveckla. Tanken var även att få en bild av vilken kompetens och kunskaper som krävdes av pedagogerna för brukandet av iPad. Frågeställningarna som studien utgått ifrån är hur pekplattan kan bidra till lärande i olika aktiviteter på förskolan? I vilka syften pekplattan används på förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansåg sig behöva för användandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer på tre olika förskolor i en medelstor kommun belägen i norra Sverige. Kriteriet för urvalet var att förskolorna skulle ha olika erfarenheter att arbeta med pekplattan. Resultatet av studien visade dels på hur många olika användningsområden som pekplattan kan fungera på i förskolan; dokumentationsverktyg, verktyg för schemaläggning, hjälpmedel/komplement till ”vanliga” aktiviteter; dels på olika användning beroende på förskola. Resultaten visade också att kompetensutveckling för pedagoger är viktig inom området. Följande slutsatser kan dras av denna studie: Pekplattan kan öka barnens kommunikations- och samarbetsförmåga, utbildning av pedagogerna visar på positiva fördelar för användning av pekplattan tillsammans med barnen och verktyget gynnar föräldrarnas delaktighet i sitt barns utveckling. Pekplattan har också en tendens att dra till sig stor uppmärksamhet hos barnen, vilket kan resultera att fokus ligger mest på verktyget och påverkar således den ”vanliga” verksamheten.

Studiens syfte är dels att få kunskap om fritidspedagogers personliga inställning och yrkesmässiga hållning till dataspel, dels att synliggöra anledningarna till att spelen finns eller inte finns i en viss utsträckning inom fritidshemsverksamheten. Empirin har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger på tre skolor i två skolområden. Intervjuerna har kategoriserats efter forskningsfrågornas teman; inställning, motiv samt ramfaktorer. Fritidspedagogerna har både en positiv och en negativ personlig inställning till dataspel där de ser positiva effekter som lärdomar, och negativa effekter i form av fantasilöshet. Inom fritidshemmen ser de att dataspel bidrar till sociala effekter på både gott och ont. Deras motiv till att ha eller inte ha dataspel grundar sig framförallt i elevernas behov, men utrymmet för dataspel är också beroende av olika ramfaktorer som t.ex. personalens inställning samt skolans ekonomi. Slutsatser som kan dras från resultatet är att fritidspedagogerna har liknande åsikter som existerade för tio år sedan och att mycket beror på deras attityd och de kunskaper de har om dataspel. Motiven till att dataspel finns på fritidshemmen handlar till stor del om vad pedagogerna anser vara bäst för barnen. Mängden dataspelande påverkas av ramfaktorer såsom barngruppen, ekonomi och utrustning men framförallt av pedagogernas kunskaper. Om de har erfarenhet av spel utanför arbetsplatsen har de ett bredare perspektiv och kan erbjuda dataspel i annan mängd än om de inte spelar själv eller ogillar dataspel.

The purpose of this study was to examine the effectiveness of a software application for guided practice on a tablet computer used as a multisensory instructional tool in the process of teaching music staff notation to students who have dyslexia. Between 15 to 20% of people in the United States may have dyslexia or related learning differences in the form of difficulties with reading and language processing. Having dyslexia does not preclude engagement in playing music; however, evidence shows students with dyslexia often have trouble learning how to read music notation (Ganschow, Lloyd-Jones & Miles, 1994; Miles & Westcombe, 2004; Stewart, 2008). Technology, specifically the tablet computer, has potential to address individual needs of students in the domain of music; a variety of applications have been created for teaching and practicing the recognition of musical notation. The theoretical framework underlying the study was based on two theories related to the learning process of students with dyslexia: the phonological deficit and the dyslexia automatization deficit theories. A quasi-experimental design was employed using intact classes of third, fourth, and fifth grade students (N=72) who attended an academy for students with dyslexia. The students were taught a series of lessons on reading music staff notation for seven weeks. The same teacher taught all classes. The treatment classes were given time for the guided-practice of music staff notation on the tablet; the control classes used the tablets for the same amount of time with other music applications, but were not given access to the specific treatment program. Data used to tabulate results of the study were collected with the use of pre and posttests of music staff notation recognition. The overall conclusion was that the use of the tablet for guided-practice in conjunction with instruction was significantly more effective at increasing the ability of students to recognize musical staff notation than using instruction alone.

With millions invested in educational technology, what is its impact on student achievement and engagement? This question formed the basis for a review of the current literature on the impact of iPads and other instructional technology on student academic growth and motivation in public schools. The research supports technology’s positive impact on student achievement and engagement, but more research is needed in order to better understand how iPad use impacts students in the early elementary mathematics classroom. This dissertation study examines the effects of an iPad-based math intervention, as compared to a traditional paper-pencil approach, on second graders’ achievement and engagement in mathematics. The students were assigned to treatment and control groups in matched pairs based on sex and pre-test scores. Then students engaged in a four-week math intervention, using either the iPad or paper-pencil. At the end of each intervention, students completed quantitative posttests given by their classroom teachers. Students then switched treatment and control groups for a second four-week math intervention. Quantitative pre-post assessments include Bridges math unit tests, easyCBM math tests, and a Likert-scale engagement measure. After the two interventions were completed, qualitative focus group data were collected from the teachers involved in the study, giving a more complete view of student engagement. With finite intervention time and resources, schools need to know how to best improve student achievement and engagement in mathematics. This study fills a documented research gap and will help inform school decisions regarding instructional technology in the early elementary math classroom.

Made available in DSpace on 2016-08-26T15:19:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_8977_Gabriela Silva Ribeiro.pdf: 3175542 bytes, checksum: 915b788d4fd4419dba32cb7dc90a380a (MD5) Previous issue date: 2015-06-30 / Esta dissertação de mestrado apresenta uma investigação sobre o papel exercido pela tela de dispositivos móveis enquanto mediadora de uma nova realidade social em que comportamentos, relações e acontecimentos são regidos por uma lógica híbrida entre o virtual e o atual (não virtual). Inicialmente, apresenta-se uma análise das novas subjetividades que se desenvolveram a partir das modificações do contemporâneo mediado pelo advento dos dispositivos móveis. Em seguida, aprofunda-se na discussão sobre o desenvolvimento tecnológico e suas relações com os usuários. Por um viés histórico, analisa-se o desenvolvimento das tecnologias digitais e suas influências na vida do ser humano, desde o advento do virtual até a Realidade Misturada. Foca-se também, na relação entre tais desenvolvimentos e as subjetividades, envolvendo os agentes, os avatares e a Ciborguização. Posteriormente, analisa-se o papel da tela, enquanto janela que concede acesso a um universo híbrido regido por novas regras e habitado por uma subjetividade completamente diferente o interator. O foco é a mediação exercida por essa tela nas distintas áreas da vida humana, desde a potencialização de habilidades físicas até em processos de criação em arte. Então, levanta-se o olhar especificamente sobre tela, elemento da interface computacional que possibilita o estabelecimento da interação entre usuário e dispositivo. Inicialmente, analisa-se a interface, cujo desenvolvimento é considerado o possibilitador da revolução tecnologia informacional, justamente por possibilitar que interator e dispositivo se relacionassem direta, física e mentalmente. A seguir, foca-se na história da tela, até chegar às telas de dispositivos móveis. O cerne da pesquisa são as funcionalidades, entretanto, apresenta-se um panorama de evolução histórica e, inclusive, concentra-se atenção especial na tactilidade, relacionando-a à touchscreen , pela ampla gama de potencialidades que abriu no campo no desenvolvimento de dispositivos móveis e pela estreita relação com a história da Arte. Finaliza-se com uma abordagem do ProCreate e do ArtRAge, dois aplicativos de criação em arte que funcionam por meio de tala tátil direta e indiretamente. Apesar de apresentarem funcionalidades e propósitos semelhantes e de lidarem com elementos da última geração de criação em Arte Tecnologia, os aplicativos resultam em experiências estético-sensórias bastante distintas, no campo da criação em Arte. A análise dos aplicativos foi escolhida para efeito de debater a criação artística por meio de tela de dispositivos móveis. Em linhas gerais, este trabalho se propõe a analisar a mediação da tela de dispositivos móveis como metáfora dessa nova forma de criação em Arte, que não cabe em categorizações pré-definidas e lida com inúmeras questões ainda sem resposta, refletindo os novos ( e indefinidos) caminhos da contemporaneidade Palavras-chave: Tela, Interface, Tecnologia, Ipad, Arte, Ate Tecnologia.

According to research evidence, the relationship between vocabulary and reading proficiency is so powerful that it is a valuable predictor of reading comprehension and academic achievement in the later school years (Scarborough, 2011). The major contributor to reading problem is the vocabulary demand of texts that students are assigned in school (Mckeown, Corsson, Arts, Sandora, & Beck, 2012). National Assessment of Education Progress (National Center for Education Statistics, 2012) stated the essential link between the words students know and students’ ability to use those words to understand what they read. Therefore, researchers and educators have both agreed the importance of minimizing vocabulary gaps in order for students to be able to succeed academically and deal with rigorous content (Sparks, 2013). This case study examined the effects of how utilizing an iPad would enhance a student’s engagement in vocabulary learning. A third grade student performing below grade level in reading comprehension and vocabulary participated in this study. The research took place at the University of Central Florida, College of Education, Reading Clinic. This research study concentrated on five different iPad applications that focused on enhancing the student’s engagement in ways to use the iPad to engage students with vocabulary learning. The data obtained from this research were gathered through pre and post vocabulary test developed by the researcher to assess the student’s learning gains. In addition, multiple sources such as attitude pre and post survey, game results, and observations were also collected. At the end of the research, the participant displayed tremendous learning gains in vocabulary. In addition, the researcher concluded that utilizing an iPad significantly enhanced the student’s engagement in vocabulary learning.

Den tekniska utvecklingen i samhället går snabbare och snabbare, ett påstående knappast någon bestrider nuförtiden. Utvecklingen, inte minst inom dator- och IT-området, påverkar oss alla, oavsett ålder. Inom skolan är datorer ett självklart redskap och begreppet digitala verktyg är inkluderat i grundskolans läroplan inom flera olika ämnen. Denna undersökning syftar till att belysa iPadens roll i grundskolans musikundervisning. För att få svar på om en iPad tillsammans med anpassade appar kan användas som ett musikinstrument i undervisningen, eller till och med ersätta traditionella musikinstrument, så har jag intervjuat tre personer. En representant för utformningen av Skolverkets läroplan för ämnet musik, en rektor inom grundskolan och en ämneslärare i musik på grundskolan får ge sin syn på frågan. Dessa kvalitativa intervjuer ligger till grund för empirin i denna undersökning. Informanternas svar har analyserats med ett hermeneutiskt perspektiv vilket har lett till nya frågor och svar kring iPadens roll i musikundervisningen. Resultatet pekar på att iPads och appar har en självklar roll som verktyg i musikundervisningen men kan inte betecknas som ett musikinstrument. Dock betonar samtliga informanter att svaret kan bli annorlunda i framtiden. Ett tydligt tecken på hur snabbt tekniken utvecklas. / The technical development in society moves faster and faster, a statement no one question nowadays. The development within computer and IT-area affects us all regardless of age. Computers are a natural tool and the concept of digital tools is included in several different subjects in elementary school program. This examination aims to illuminate the role of the iPad in elementary school music education. I have interviewed three individuals to get an answer to the question if an iPad with custom applications can be used as music instrument in education or even replace conventional music instruments. The individuals I have interviewed are: one representative from national agency for education (Skolverket), one principal from elementary school and one music teacher from elementary school. These qualitative interviews are the foundation of the empirical studies in this examination. The answers from this interview have been analyzed via a hermeneutic perspective, which have led to further questions and answers in this matter. The result clearly illustrates that iPads and applications have a given role as a tool in music education but can not be described as a music instrument. Nevertheless, all individuals interviewed underlines that the answer can be different in the future. This is a clear sign of how fast technology develops.