Zugl.: Leipzig, Univ., Diss., 2007 u.d.T.: Stempel, Barbara: Bilder jenseits von Europa

Zweite Studienarbeit Hochschule für Angewandte Psychologie Zürich, 2006.

Submitted by Johnny Rodrigues (johnnyrodrigues@ufcg.edu.br) on 2017-11-27T20:19:43Z No. of bitstreams: 1 SHEILA MENDES ACCIOLY - TESE PPGCS 2014.pdf: 2242520 bytes, checksum: 429011c44ca47bcd325a2d8629025c30 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-11-27T20:19:44Z (GMT). No. of bitstreams: 1 SHEILA MENDES ACCIOLY - TESE PPGCS 2014.pdf: 2242520 bytes, checksum: 429011c44ca47bcd325a2d8629025c30 (MD5) Previous issue date: 2014-12-10 / Journalist O Jornalismo como atividade social produtiva é atingido, na contemporaneidade, por crises de sentido, em um cenário de conflitos e questionamentos da identidade profissional. A tese defendida neste estudo é a de que identidade profissional do jornalista compõe, atualmente, um ethos agônico, pressionado por crises estruturais e conjunturais de desinstitucionalização e deslegitimação. Em relação ao passado recente de afirmação essencialista e profissionalização, a identidade do jornalista se produz de encontro a demandas externas, no encontro com a heteroidentidade. Problematiza-se a relação entre o fator agônico estrutural da identidade do jornalista e processos de deslegitimação e de não reconhecimento, perguntando em que medida o agonismo mantém aberta a profissão. A abordagem é cartográfica, estudando os vetores críticos e (des)legitimantes operantes nas enunciações sobre a identidade do jornalista em dados coletados a partir de João Pessoa (PB). Para efeito de análise, o campo empírico foi abordado por gerações profissionais, tomando como fontes informadoras jornalistas que adentraram a profissão nos últimos quarenta anos, da década de 1970 até 2012. Além da colaboração de jornalistas em questionários autoaplicados, coletamos dados junto aos presidentes do Sindicato dos Jornalistas Profissionais do Estado da Paraíba e do Sindicato Patronal, a partir de entrevistas não estruturadas. Para refletir sobre a questão proposta na pesquisa, são referenciados pensadores que analisaram conceitos de crise e conflito, teorias da identidade e sociologia das profissões, visando uma síntese de agonismos da profissão, no sentido de localizar ordens estruturais e conjunturais de legitimação e deslegitimação, valores e relações que constituem a identidade profissional do jornalista. / Journalism as social productive activity is reached, in contemporaneity, by crises of meaning, in a scenario of conflicts and questions of professional identity. The thesis defended in this study is that professional identity consists journalist, at present, a agonal ethos, pressured by structural and conjunctural crises of deinstitutionalization and delegitimization. In connexion with the recent past essentialist affirmation and professionalism, the identity of the journalist is produced against external demands, the encounter with heteroidentity. Problematizes the relationship between the structural factor agonal identity of the journalist and processes of delegitimization and nonrecognition, wondering to what extent agonism holds open the profession. The approach is cartographic, studying the critical and (de)legitimizing vectors the operating in utterances about the identity of the journalist on data collected from João Pessoa (PB). For purposes of analysis, the empirical field was approached by professionals generations, taking as informants sources journalists that entered the profession in the last forty years, from the 1970s until 2012. Further the collaboration of professionals in selfadministered questionnaires, we collect data from the presidents of the Sindicato of dos Jornalistas Profissionais do Estado da Paraíba and Patronal Syndicate, per unstructured interviews. To reflect on the question posed in the research, are referenced thinkers that analyzed concepts of crisis and conflict, theories of identity and sociology of professions, aiming at a synthesis of profession’s agonisms, in order to locate structural and conjunctural orders of legitimation and delegitimation are referenced, values and relationships that constitute the professional identity of the journalist.

Esta dissertação tem como objetivo analisar o trabalho de jornalistas que editam livros, sejam eles donos de editoras ou editores contratados. Foram entrevistados, a partir de um questionário não-diretivo, editores de livros que se declaram jornalistas por formação acadêmica ou prática profissional, e também editores de livros com formação direcionada a este mercado. As entrevistas foram analisadas e divididas em temas, determinados a partir de técnicas de análise de conteúdo. A pesquisa permite afirmar que os jornalistas, mesmo quando trabalham em outro campo como a edição de livros, se sentem ainda muito aderentes ao jornalismo, veem o livro como um objeto a ser reverenciado e têm uma percepção diferente dos editores de outras formações no que diz respeito às etapas de produção do livro, nas quais declaram utilizar muito da experiência obtida nos veículos jornalísticos. / The aim of this dissertation is to analyze the working process of journalists who edit books, whether publishing company owners or hired editors. Based on a nondirective questionnaire, interviews were applied to book editors who declared themselves as journalists by academic education or professional experience, and editors majored in book editing as well. The interviews were examined and categorized by themes, settled by content analysis techniques. This research allows to assert that journalists, even when working in other field as book editing, still feel themselves related to journalism, see book as an object to be venerated and have a different perception of book production from traditional editors\' perspective, in which the journalist-editors claim to use their news background.

Orientador: Luci Banks Leite / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Educação / Made available in DSpace on 2018-08-06T08:59:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Oliveira_SabrinaMoreiradeMorais_M.pdf: 921393 bytes, checksum: 41e73d2a8d15605c8d67ae2078c3e4d4 (MD5) Previous issue date: 2006 / Resumo: A partir da compreensão dialética e histórica acerca da linguagem e do conhecimento, esse trabalho analisa as perspectivas assumidas com relação a esses conceitos pelas propostas teóricas que definem o que é o jornalismo e que constam na bibliografia do programa da disciplina Redação e Expressão em Jornalismo do curso de Comunicação Social - Jornalismo da Universidade Federal de Goiás (programa que vigorou até 2003). Procurou-se mostrar como essas teorias definem a maneira pela qual o jornalismo influencia a sociedade e como é discutido, em enfoques por vezes antagônicos, o papel que a ideologia desempenha na linguagem e na constituição do conhecimento. De fato, essas posições ou propõem que o jornalismo apenas manipula o público de acordo com os interesses das classes hegemônicas, ou apenas veiculam formas de conhecimento social, que como todas as outras formas de conhecimento, são parciais, ou seja, não compreendem a totalidade dos fenômenos sociais. Além disso, as respostas de alunos do 4º ano de jornalismo (ano 2001) da referida Universidade à pergunta ¿o que é jornalismo?¿ também foram analisadas, o que tornou possível evidenciar a aceitação das principais idéias veiculadas pelos livros do programa / Abstract: Based on a dialectic and historical perspective in relation to language and knowledge, this research analyses the views which underlie these concepts in the theoretical proposals that define what Journalism is, as found in the recommended bibliography of the subject ¿Redação e Expressão em Jornalismo¿ in the Social Communications ¿ Journalism course of the Universidade Federal de Goiás (such a program lasted until 2003). Our aim is to show how those theories define the way through which Journalism influences society and how it discusses - sometimes with opposing focuses -, the role which ideology plays in language and knowledge construction. In fact, those conflicting positions either propose that Journalism merely manipulates the public according to the interests of the hegemonic classes, or simply conveys forms of social knowledge, which as any other way of knowledge, are partial, that is, they do not apprehend the full spectrum of social phenomena. Adding to that, the answers of 4th year Journalism students (year 2001) of the aforementioned University to the question ¿What is Journalism¿ were also analysed, making it possible to illustrate the acceptance of the main ideas conveyed in the textbooks adopted by the course / Mestrado / Educação, Sociedade, Politica e Cultura / Mestre em Educação

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mediehusen arbetar för att motverka permanenta psykiska skador för utrikeskorrespondenter och utrikesmedarbetare som har befunnit sig i, och rapporterat från konfliktzoner eller oroliga områden. Uppsatsens utformning har sin grund i nio kvalitativa intervjuer med journalister och fotografer som befunnit sig i och rapporterat från oroliga områden och väpnade konflikter.   För att undersöka detta är studien uppdelad i tre delar. Del ett undersöker journalisters och fotografers förberedelser inför avfärd till ett konfliktområde. Del två, omhändertagandet och bearbetning av upplevelser som journalister och fotografer varit med om. Del tre belyser journalisters och fotografers egen medvetenhet kring mediehusens policys och stadgar.   Studien presenterar journalisters och fotografers egna upplevelser från såväl krig som vistelser i oroliga områden. De berättar om psykisk ohälsa, psykiskt påfrestande händelser och det journalistiska uppdraget i konfliktområden. Svaren som de intervjuade har givit har analyserats genom copingteorier och modulära emotionsteorin.   Undersökningen visar bland annat att journalister och fotografer behöver gömma sig bakom yrkesrollen för att klara av de psykiska påfrestningarna de utsätts för. Det visar sig även att det viktigaste för denna yrkesgrupp är att det finns ett syfte med att exponera sig för krig och farligheter. Vidare finns även en överhängande risk för skador av amygdala, den del av hjärnan som genererar den subjektiva känslan av rädsla. Vid allvarliga skador slutar personen att generera känslor kopplade till rädsla. Studien överlag sträcker sig, bortsett från en återblick av journalistiken i krig, från 2017 och fem år tillbaka i tiden.

Denna studie syftar till att ta reda på vilken form av gestaltning som är vanligast i de fyra största svenska tidningarna, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, när det handlar om fenomenet villkorstrappan. Studien grundar sig i en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat dataurval. Den tidsperiod som undersökts är mellan 2019-04- 18 och ett år framåt till 2020-04-18. Sammanlagt 112 artiklar. Studien utgår teoretiskt från gestaltningsteorin, där inspiration hittats hos bland annat Holli A. Semetko & Patti M. Valkenburg, men även hos Jesper Strömbäck. Uppsatsen undersöker mediernas rapportering om supportrarnas respektive polisens roll i debatten om villkorstrappan, och även vilken typ av gestaltning artiklarna är uppbyggda av. Dessa gestaltningstyper är konfliktgestaltning, human interest-gestaltning, ekonomisk konsekvensgestaltning, moralgestaltning och ansvarsgestaltning. Därutöver syftar denna studie till att ta reda på om det finns några mönster i tidningarnas rapportering kring de två parterna i debatten om villkorstrappan, exempelvis om en viss tidning är mer supportervänligt inställd eller tvärtom. Studien visar att tidningarna framställer polisen på ett distinkt mer negativt sätt än de framställer supportrarna överlag, allra tydligast i det fallet var Expressen. Den vanligaste gestaltningstypen var konfliktgestaltning. Den vanligast förekommande huvudaktören i texterna var klubbrepresentanten.

No description available.

With the increase of cooperation between America and China, the average person's perception of the other country could be an important factor that influences the development of the relationship between these countries. This study was designed to explore how Americans student journalists view China and how these student journalists select the news for a campus newspaper that might influence their readers' perceptions of China. Student journalists not only represent American youth but also act as connectors and filters between a huge flow of information outside and students on campus. A convenience census sample of student journalists at a campus newspaper were surveyed and interviewed. The results showed that although Americans student journalists know more about China than before, Orientalism is still alive in their perceptions and representations of China. They have both strange "Other" and romantic images about China. They view China as a communist evil with less democracy; yet at the same time think of China as a romantic mystery with a fabulous history and colorful culture. In the process of American student journalists constructing their perceptions about China, mass media play a role of agenda-setter. Subjects depended on mass media to get to know China, and their perceptions of China mirror the orientation of the government's policy and mass media's coverage.

Denna kvalitativa studie undersöker relationen mellan svensk media och Försvarsmakten. Syftet med studien är att undersöka hur yrkespersoner i svensk media och i Försvarsmakten upplever samarbetet mellan parterna samt huruvida relationen är välfungerande. Studien baseras på intervjuer med personal i Försvarsmakten samt journalister i media. Ämnet är ständigt aktuellt, en välfungerande relation mellan parterna är av fundamental betydelse för demokratin. Relationen har påverkats av yttre faktorer, ett förändrat omvärldsläge, krigsutbrottet i Ukraina 2022, upprustning av Försvarsmakten och en förhöjd säkerhetsnivå i Sverige samt Sveriges ansökan om NATO-medlemskap.  Studien tar avstamp i teorier om relationer mellan en officiell källa och journalister. Official dominance-modellen är en teori som analyserar relationen. Journalister är i en beroendeställning gentemot en officiell källa med en högt uppsatt position bland samhällets institutioner (Ekman, 2019). I denna studie analyseras journalister i svensk media och huruvida de är i en beroendeställning gentemot Försvarsmakten som en officiell källa. Teorin Power Relations analyserar journalistens yrkesroll och presenterar begreppen ”Watchdog” och ”Loyal-facilitator”. Begreppet ”Watchdog” syftar till en journalist som är en del av fri media i en demokrati, fri att rapportera om en officiell källa. Begreppet ”Loyal-facilitator” syftar till en journalist som inte är fri att rapportera om en officiell källa, på grund av strukturella maktförhållanden (Mellado, 2015). I denna studie appliceras begreppen för att analysera svensk medias journalistkårs relation till källan, Försvarsmakten. Resultatet visar att intervjupersoner upplever att relationen haft god progression de senaste åren men samtidigt är tvetydig. Det saknas tydliga riktlinjer i Försvarsmaktens kommunikationsavdelningar för vilken information som får delas med media. Journalister i svensk media är i en beroendeställning gentemot Försvarsmakten som statlig officiell källa, vilket påverkar svensk medias arbetsprocess, rapportering om försvarsfrågor och mediabilden av Försvarsmakten som myndighet. Representanter för Försvarsmakten anser att svensk media är en viktig samhällsfunktion men ser brister i svenska journalistkårens kunskap om försvaret. Detta försvårar kommunikationen med Försvarsmakten och leder till faktafel i nyhetsrapporteringen.