1Abstrakt:Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. För att uppnå en optimal omvårdnad av en individ anser vi att man kan använda sig av KASAMS olika delar. Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt i Antonovskys teori om KASAM, beskriva hur känslan av sammanhang kan förstås hos personer med långvarig sjukdom. Analysen av artiklarna i denna litteraturstudie genomfördes utifrån Elo och Kyngäs (2008) metod för kvalitativ analys med en deduktiv ansats. Med hjälp av Antonovskys KASAM, en holistisk omvårdnadsteori med fokus på helheten hos en individ, kan vi som vårdpersonal få en bättre förståelse över en individs specifika behov. Resultatet ger en bild över genomgående behov som att bli sedd som individer och inte sin sjukdom, bättre strategier för att få information och att få möjligheten att få kontakt med andra i liknande situationer. Vår slutsats visar på att KASAM är ett bra verktyg för sjuksköterskor som ger en djupare förståelse hos individer med en långvarig sjukdom.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevd stress korrelerade med känsla av sammanhang och personlighetsdrag och vidare att även undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera upplevelsen av stress hos universitetsstudenter, i Sverige. Metod: Studien använde ett kvantitativt tillvägagångssätt och genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och med en digital enkät (n=111). Mätinstrumenten i enkäten bestod avPSS-10, för att mäta upplevd stress, SOC-13 för att mäta känsla av sammanhang och TIPI, för att mäta personlighetsdrag. Korrelationsanalys genomfördes för att undersöka korrelationen mellan variablerna och multipel regressionsanalys genomfördes för att undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera stress. Resultat: Korrelationsanalysen visade att upplevd stress korrelerade negativt med känsla avsammanhang (r=-0.77, p<.001) samt personlighetsdragen samvetsgrann (r=-0.32, p<.001) och emotionell stabilitet (r=-0.62, p<.001). Multipla regressionsanalysen visade att känsla avsammanhang och emotionell stabilitet predicerade nivåerna av upplevd stress (R2=0,68,p<.001). Slutsats: Statistisk signifikant samband fanns mellan upplevd stress, känsla av sammanhang och personlighetsdrag. Framtida longitudinella studier skulle kunna utföras för att vidareundersöka relationen dem emellan. / Aim: The aim of this study was to examine how perceived stress correlated with sense of coherence and personality traits and further to examine whether sense of coherence and personality traits could predict the experience of stress in university students, in Sweden. Method: The study used a quantitative approach and was conducted based on a convenience sample and with a digital survey (n=111). The measuring instruments in the survey consisted of PSS-10, to measure perceived stress, SOC-13 to measure sense of coherence and TIPI, to measure personality traits. Correlations analysis was conducted to examine the relationship between the variables and multiple regression analysis was conducted to examine whether sense of coherence and personality traits could predict stress. Result: The correlation analysis showed that perceived stress correlated negatively with KASAM (r=-0.77, p<.001) and the personality traits conscientiousness (r=-0.32, p<.001) and emotional stability (r=-0.62, p<.001). The multiple regression analysis showed that sense ofcoherence and emotional stability predicted the levels of perceived stress (R2=0,68, p<.001). Conclusion: Statistically significant relationship where found between perceived stress, sense of coherence and personality traits. Future longitudinal studies may be conducted to further examine the relationship between them. / Nej

Bakgrund: Globalt är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor, bröstcancer är den femte största cancerformen som leder till dödsfall. Diagnosen innebär stora omväxlingar för kvinnan vilket påverkar livskvaliteten. Den vanligaste behandlingen för att avlägsna cancern är mastektomi. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens är en central del i att främja patientens hälsa. En modell som eftersträvar god bearbetning av livsomställningar är Antonovskys “känsla av sammanhang”. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt  med induktiv ansats som bygger på tolv kvalitativa artiklar. Analysprocessen bestod av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Efter genomförd analys framkom tre huvudkategorier följt av sju subkategorier. Huvudkategorierna är: kroppsbild, omgivning samt anpassning. Slutsats: Kvinnors erfarenheter efter mastektomi är komplext betingat och individuellt. För att sjuksköterskan ska ha kompetens att hjälpa kvinnan att hantera sin situation behövs förståelse för vilka utmanande faktorer kvinnan kan komma i kontakt med. Vid tillämpning av teorin om känslan av sammanhang möjliggörs ökad välbefinnande hos kvinnan. / Background: Breast cancer is globally the most common cancer among women, breast cancer is the fifth biggest cancer which leads to death. The diagnosis conclude big changes for the women which affect the quality of life. The most common treatment to remove the cancer is mastectomy. Nurses  capacity of good nursing care is a central part to promote health. A model that further a good process of dealing with life changing circumstances is Antonovsky’s “sense of coherense”. Aim: To describe women’s experiences after going through mastectomy followed by breast cancer. Method: A literature review with an inductive approach based on twelve qualitative articles. The analysis contained Friberg's five-step model. Results: After the analysis there emerged three main categories followed by seven sub categories. The main categories are: body image, the surroundings and adaptation. Conclusion: Women's experiences after mastectomy are complex and individual. For the nurse to have the competence to help the woman to manage her situation, an understanding of the challenging factors the woman may come into contact with is needed. By applying the theory of sense of coherence, it is possible to increase the woman's well-being.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdpersonals upplevelser av våldsamma patienter och situationer samt att se ifall omvårdnadssituationen påverkas för en våldsam patient. Även att se vilka stödjande åtgärder arbetsplatsen kan erbjuda personal som upplevt en våldsam situation och ifall Antonovskys begrepp, känsla av sammanhang, är närvarande bland vårdpersonalen på den slumpmässigt utvalda vårdcentralen. Metoden som ligger till grund för denna studie är utav en kvalitativ inriktning med ett fenomenologiskt synsätt i bakgrunden. Data insamlades genom intervjuer med en läkare, tre sjuksköterskor och en undersköterska. Resultatet visar att vårdpersonal sällan upplevde våldsamma situationer även om det förekommer. Dylika situationer orsakade obehagskänslor hos personalen. Bemötandet av patienter var en betydande del i att försöka förhindra och dämpa våldsamma situationer. Arbetsplatsen och samhörighet mellan kollegor var av stor betydelse för att hantera situationer. / The purpose of this study is to investigate the nursing staff’s experiences of violent patients and situations, and to look into the effects that these situations can have on a nursing situation for a violent patient. Also to look into what supporting measures the place of work can offer a member of the staff who has experienced a violent situation, and whether Antonovsky’s concept, the sense of consistency is present among the nursing staff at a care centre chosen at random. The method this study is based on has a qualitative aim with a phenomenologic approach in the background. Data were collected through interviews with one physician, three nurses and one assistant nurse. The result showed that the personnel rarely experience violent situations, but that situations did occur. The most commonly experienced feeling was that of discomfort in the situation. The reception of patients took an important part in trying to prevent and subdue violent situations. The place of work and the solidarity between colleagues were also of great importance in handling these kinds of violent situations.

Användandet av empati i socialt arbete med barn och unga spelar en essentiell roll och beskrivs i tidigare forskning som en nyckelkomponent för att skapa meningsfulla klientrelationer. Dock finns en baksida med användandet av empati, vilket framträder i fenomen som empatitrötthet, sekundär traumatisering och utbrändhet. Forskningen på ämnet förbiser ofta socialarbetare inom HVB-verksamhet som yrkesgrupp, vilket gör att deras upplevelser inte utforskas i samma utsträckning som socialarbetare på myndighet. Denna studie syftar till att undersöka hur olika sätt att hantera empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet i det sociala arbetet med barn och ungdomar inom HVB-verksamhet, samt vilka svårigheter och möjligheter som uppstår genom användningen av empati. Studien utgår från den teoretiska modellen KASAM och dess huvudbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Studien tillämpar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer från tio stycken socialarbetare inom HVB-verksamhet. Genom tematisk analys identifierades tre huvudteman: (1) att använda och uttrycka empati i arbetet, (2) hantering av känslor i klientmöten och (3) svårigheter med att hantera empatin på ett meningsfullt sätt i klientmöten. Resultatet visar att användningen av empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet på olika sätt beroende på hur empatin används, hanteras och begripliggörs. Att skapa balans i användandet av empati ansågs centralt av samtliga respondenter. Flertalet beskrev att när de var nya i yrkesrollen saknade de förmågan att balansera och kontrollera sitt användande av empati, vilket gjorde att arbetet upplevdes mer psykiskt påfrestande. För att empati ska bidra till meningsfulla relationer och vara en resurs i klientmöten, krävs att socialarbetare kan hantera och begripliggöra sina egna känslor i mötet med klienterna. Intervjupersonerna gjorde detta genom att reflektera och ventilera med kollegor, skapa tid för en meningsfull fritid samt sätta gränser för sin empati. Dessa faktorer var avgörande för att skapa en känsla av sammanhang och samtidigt skydda mot empatitrötthet eller utbrändhet. / The use of empathy in social work with children and young people is essential and described in previous research as a key component for creating meaningful client relationships. However, there is a downside to the use of empathy, manifesting in phenomena such as compassion fatigue, secondary traumatic stress, and burnout. Research often overlooks social workers within residential care homes (HVB) as a professional group, resulting in their experiences not being explored to the same extent as those of social workers in public agencies. This study examines how different ways of managing empathy affect the sense of coherence and meaningfulness in social work with children and adolescents within HVB and the difficulties and opportunities that arise from the use of empathy. The study is based on the theoretical model of Sense of Coherence (SOC) and its main concepts: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews from ten social workers within HVB. Through thematic analysis, three main themes were identified: (1) using and expressing empathy in work, (2) managing emotions in client meetings, and (3) difficulties in managing empathy in a meaningful way in client meetings. The results show that using empathy affects the sense of coherence and meaningfulness differently depending on how empathy is used, managed, and understood. Creating balance in their use of empathy was considered central by all respondents. Many described that when they were new to the profession, they lacked the ability to balance and control their empathy, making the work more mentally demanding. For empathy to contribute to meaningful relationships and be a resource in client meetings, social workers need to manage and understand their own emotions when interacting with clients. The respondents achieved this by reflecting and discussing with colleagues, making time for meaningful leisure activities, and setting boundaries for their empathy. These factors were crucial for creating a sense of coherence while also protecting against compassion fatigue or burnout.

Bakgrund: Patofysiologin är inte fastställd men den främsta teorin är att endometrios uppkommer genom retrograd menstruation. Ungefär var tionde kvinna i fertil ålder drabbas. Det finns flera teorier kring etiologin och symtombilden är bred, det vanligaste symtomet är smärta av olika slag. Diagnostiseringsmetoden är invasiv och utdragen. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och vid behandlingen som främst består av farmakologiska och icke-farmakologiska åtgärder.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats av tretton kvalitativa artiklar analyserades utifrån en analysmodell beskriven av Friberg.   Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier; Min endometriosdiagnos var krävande,  Endometrios förändrade mitt liv och Endometrios påverkade min framtid. Det framkom att kvinnor upplevde diagnostiseringsprocessen som långdragen och att endometrios påverkar flera aspekter av en kvinnas liv. Kvinnors syn på sin framtid förändrades av endometrios och de strävade efter att hitta mening med sitt lidande.   Slutsats: Resultatet ger en bild av hur kvinnor upplevde livet med endometrios och fördjupar förståelsen för dess innebörd. Endometrios behöver större plats inom verksamheter och inom forskningssamhället för att minska stigmatisering och kunskapsbrist. / Background: The pathophysiology is not established but the most common theory is that endometriosis appears mostly through menstruation disturbances. Ruffly every 10th woman of reproductive age is affected. There are several theories about the etiology and there is a large variety of symptoms, the most common is different types of pain. The diagnostic method is invasive and long. Nurses have an important role in the care and treatment of patients, which mostly contain pharmacological and non-pharmacological interventions.   Aim: This study aimed to describe women’s experiences of living with endometriosis.   Method: A literature review with an inductive approach of 13 qualitative articles was analysed based on an analytic model presented by Friberg.   Result: The result was presented in three categories; My endometriosis diagnosis was demanding, Endometriosis changed my life and Endometriosis affected my future. It emerged that women experienced the diagnostic process as protracted and that endometriosis affects several aspects of a woman’s life. The women’s vision of the future changed due to endometriosis, and they strived to find meaning in their suffering.   Conclusion: The result presents how women experienced life with endometriosis and expands the understanding of its meaning. Endometriosis requires increased acknowledgment in the workplace and by the research community to reduce stigmatisation and educate the population.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är en kronisk inflammation i mag – tarmkanalen. Den autoimmuna tarmsjukdomen kännetecknas främst av Crohns sjukdom (CD) och Ulcerös Kolit (UC). Sjukdomarna fortlöper i skov med många individuella symtom, behov och mediciner, omväxlande med remission (besvärsfria perioder). Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och ett induktivt förhållningssätt. Artikelsökningen utfördes i två databaser: Cinahl och Medline. Tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design analyserades i fem steg utifrån Fribergs beskrivning av analysmodell och valdes till resultatet. Resultat: Resultatet redovisas med följande teman: Livsförändringar vid IBD diagnos, Påverkan på det sociala livet och Att hantera IBD. Personer med IBD upplever att sjukdomen påverkar deras liv i stor utsträckning. Den fysiska, psykiska och sociala hälsan förändras både negativt och positivt, men attityden gentemot sjukdomen är en del av acceptansen för att uppnå välbefinnande i livet. Slutsats: Personerna med IBD navigerar genom livet med begränsningar och bristande förståelse från omgivningen. Förbättringar inom vården är avgörande för att hjälpa personer med IBD att hantera livet som kroniskt sjuk. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) is a chronic inflammation of the gastrointestinal tract. The autoimmune intestinal disease is mainly characterized by Crohn´s disease (CD) and Ulcerative Colitis (UC). The diseases continue in relapses with individual symptoms, needs and medications, alternating with remission (periods without symptoms).  Aim: To describe people´s experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: Literature review with a qualitative design and an inductive approach. The article searches were performed in two databases: Cinahl and Medline. Thirteen scientific articles with a qualitative design were analyzed in five steps based on Friberg´s description of the analysis model and were selected as the result.  Results: The results are presented with the following themes: Life changes at IBD diagnosis, Impact on social life and To handle IBD. People with IBD experience that the disease largely affects their lives. The physical, mental and social health changes both negatively and positively, but the attitude towards the disease is a part of the acceptance to achieve well – being in life.  Conclusion: People with IBD navigate through life with limitations and a lack of understanding from those around them. Improvements in health care are crucial to helping persons with IBD to cope with life as a chronically ill person.

Titel: Psykisk hälsa och arbetstillfredsställelse hos svenska fastighetsmäklare – En kvantitativ studie om utbrändhet, känsla av sammanhang och arbetstillfredsställelse. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi C. Författare: Josephine Lindberg och Maria Lundkvist Handledare: Martin Ahlenius Datum: 2024 - Maj Syfte: Utbrändhet är idag ett stort problem som påverkar flera aspekter av livet, exempelvis psykisk och fysisk hälsa samt arbetstillfredsställelse. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur nivåerna av utbrändhet och känslan av sammanhang (KASAM) påverkar arbetstillfredsställelse bland fullständigt registrerade och yrkesmässigt aktiva fastighetsmäklare i Sverige. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod där en tvärsnittsstudie genomförts med hjälp av en enkätundersökning som genererade totalt 404 svar. Studiens population består av fullständigt registrerade och yrkesmässigt aktiva fastighetsmäklare i Sverige. Den data som kom av enkätundersökningen analyserades i statistikprogrammet JASP och presenterades därefter i olika figurer och tabeller som återfinns i resultatet samt bilagor. Resultat och slutsats: Av studien framkom att respondenterna generellt upplever låga nivåer av utbrändhet samt höga nivåer av KASAM och arbetstillfredsställelse. Resultatet tydliggör ett samband innebärande att låga nivåer av utbrändhet korrelerar med högre nivåer av KASAM samt arbetstillfredsställelse. Examensarbetets bidrag: Av studien genererades ett generaliserbart resultat som bidrar med praktisk likväl som teoretisk kunskap om nivåerna av utbrändhet, KASAM och arbetstillfredsställelse hos populationen. Även kunskap om hur de tre teoretiska modellerna påverkar varandra bland de svenska fastighetsmäklarna presenteras. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studiens resultat och begränsningar ges ett antal förslag till vidare forskning relaterade till de teoretiska modellerna som appliceras i denna studie. Bland annat föreslås en longitudinell studie som undersöker utbrändhet, KASAM och arbetstillfredsställelse. Ytterligare förslag är att undersöka hur värdena skiljer sig åt geografiskt. Nyckelord: Fastighetsmäklare, Utbrändhet, Maslach Burnout Inventory, Känsla av sammanhang, Arbetstillfredsställelse.

I denna kvalitativa studie undersöks positiva aspekter av att vara verksam inom socialt arbete, hur erfarna socialarbetare beskriver sina drivkrafter och vilka faktorer som påverkar välbefinnande i arbetet. Intervjuer gjordes med fem socialarbetare som arbetat inom yrket i 30 år eller mer. Intervjumaterialet analyserades utifrån Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) och begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Under analysen framkom några områden som centrala för syftet. Dessa handlade om en god atmosfär på arbetsplatsen och i arbetsgruppen, relationer med klienten, vikten av humor, rörlighet som strategi samt hur påfrestning kan vändas till drivkraft. Resultaten visade att påfrestningar som en socialarbetare möter utgör en viktig del för att känna drivkraft och meningsfullhet i arbetet. Viktigt för att känna välbefinnande är en god arbetsgrupp, en god atmosfär på arbetsplatsen och relationer med klienter. / In this qualitative study, the positive aspects of social work and how experienced social workers describe their motivation and well-being, are examined. Five experienced social workers, who all had worked for 30 years or more, were interviewed. The theory Sense of coherence (SOC) by Antonovsky, and the constructs comprehensibility, manageability and meaningfulness, were used to analyze the material from the interviews. During the analysis a few themes appeared to be of more importance for the purpose of the study. These were: a good atmosphere at the workplace and among colleagues, relations with clients, the importance of humor, mobility as a strategy and how stress can be turned into motivation. The results showed that the stress the social worker meets, is a significant source for the ability to be motivated and feel meaningfulness in social work. A good atmosphere at the workplace and among colleagues and good relations with clients were of importance for a sense of well-being among the social workers in the present study.

Sammanfattning Bakgrund: Att drabbas av hjärt-eller hjärnsjukdomar i en ålder av 30 till 49 kan förändra livet radikalt. Tillvaron kan upplevas som kaotiskt, stressande och utmanande. Livet efter sjukdomen kan skapa fysiska och psykiska följdsjukdomar som behöver vårdas. Mål utifrån egna värderingarna och upplevd kompetens motiverar till handling. Det behövs olika former av stöd i syfte att finna livet begripligt, hanterbart och meningsfullt. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur personer som drabbats av hjärt-och hjärnsjukdomar i en ålder av 30 till 49 upplever sin sjukdomshistoria och rehabilitering. Metod: För studien valdes en kvalitativ design där intervjuer genomfördes med åtta personer, både män och kvinnor. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom från analysen: Faktorer på individnivå (1) som innehåller underkategorierna ”health literacy” och ”livsvärderingar”; Stöd från omgivningen (2) som innehåller ”omsorg”, ”coacha” och ”professionell vård”; Leva i ny verklighet (3) som innehåller ”stress och hjärntrött”, ”identitet”, ”känslor och tankar som vägledande” och ”återgång till arbetet”. Ett tema steg fram ur intervjustudierna, ” Kroppsliga- och själsliga symtom behöver vårdas, så positiv energi kan frigöras till meningsfulla aktiviteter”. Kategorierna visar på viktiga hinder och möjligheter som påverkar ett hälsofrämjande rehabiliteringsarbete. Slutsats: Det behövs kunskap och ett coachande stöd i rehabiliteringen utifrån individens unika livssituation i syfte att uppleva större egenmakt och ökad upplevd hälsa. Den professionella rådgivaren behöver ha en bred kunskap, främja empowerment och inneha ett holistiskt hälsoperspektiv. Studien visar att ytterligare forskning om professionellt stöd är värdefullt både ur samhälls- och individperspektiv. Nyckelord: Coping, Empowerment, Hälsopromotion, Kris, Känsla av sammanhang / Abstract Background: To suffer from heart or brain diseases at the age of 30 to 49 can create an existential life crisis. Existence is experienced as chaotic, stressful and challenging.Life after the disease can create physical and mental complications that need to be treated. Objectives based on own values and perceived skills motivate action. People need different kind of support in order to find life comprehensible, manageable and meaningful. Aim: The aim of this study was to explore how people at the age of 30 to 49 have experienced their medical history and rehabilitation. Method: For the study, a qualitative design was chosen in which interviews were conducted with eight people, both men and women. The data collection consisted of semistructured interviews and was analyzed using qualitative content analysis. Results: Three categories emerged from the analysis: Individual-level factors (1) containing the subcategories 'health literacy' and 'life values'; Support from the environment (2) containing "care", "coach" and "professional care"; Live in new reality (3) containing "stress and brain fatigue", "identity", "feelings and thoughts as guiding" and "return to work". One theme emerged from the interviews, "Bodily and mental symptoms need to be looked after so that positive energy can be released into meaningful activities." The categories show important obstacles and opportunities that affect health-promoting rehabilitation work. Conclusion: There is a need for knowledge and coaching support in rehabilitation based on the individual's unique life situation in order to experience greater empowerment and increased health. The professional adviser needs a holistic approach towards health care and rehabilitation. The findings shows that further research about professional support is valuable both from a societal and individual perspective. Keywords Coping, Crisis, Empowerment, Health promotion, Sense of coherence