Denna uppsats problematiserar tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i en kommunal äldreomsorg. En kritisk granskning utförs då uppsatsens ansats är att salutogenes är ett komplext begrepp och därför kan problem uppstå vid implementeringen och tillämpningen av förhållningssättet. Med en kontrustruktionistisk ontologi, hermeneutisk epistemologi och inslag av kritisk granskning söks svaren på uppsatsens syfte som är att synliggöra, analysera och diskutera tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i det vardagliga arbetet inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Insamlad data i uppsatsen har varit intervjuer och olika kommunala dokument. Uppsatsens resultat och analys visar på olika svårigheter och problem med tillämpningen av ett salutogent förhållningssätt i en kommunal äldreomsorg. Dessa problem och svårigheter uppstår med grund i förståelsen och tillämpningen av begreppet salutogenes samt den metod kommunen valt för att lära sin personal om salutogenes.

The purpose of my study is to investigate how the meeting place's staff’s in a municipality in Halland County, handles the loneliness of the elderly and their needs to activities, and how the meeting place works to prevent involuntary loneliness. I have used a qualitative method with semi-structured interviews. I have interviewed 6 people at different meeting places in the municipalities. In the results section, i have analyzed through the theories used in the study. These theories are the activity theory, the disengagement theory, sense of context and the role theory as the used both by Goffman (2009) and Tornstam (2018). My conclusion is that staff work has a contribution with a description of how meeting places in the municipality handle the loneliness of the elderly and their need for activity and social interaction. The job description in the meeting places has been a central part of the study to shed light on whether it is in line with informal working methods of the stuff, but also based on the used theories in the study. I have tried to shed light with this study on the staff's work in meeting places about the loneliness of the elderly and their need for activities.

När sociala mediers påverkan på människors psykiska hälsa har undersökts kvantitativt hittas ofta signifikanta negativa effekter. Sociala mediers positiva effekter har också undersökts, om än i mindre utsträckning. Flertalet tidigare studier diskuterar också om det är hur sociala medier används snarare än enbart tid på sociala medier som kan påverka den psykiska hälsan. Aktiv användning, exempelvis kommunikation har framhållits kopplat till främst positiva effekter medan att passivt ta del av sociala medier har diskuterats i relation till negativa effekter. Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som relaterar till psykisk hälsa, snarare än psykisk ohälsa. Lite är känt om hur och om KASAM kan kopplas till olika typer av användning av sociala medier. Syftet med denna uppsats var att undersöka eventuella skillnader i känsla av sammanhang hos universitetsstudenter vid ett svenskt universitet, relaterat till olika typer av användning av sociala medier. Till undersökningen konstruerades en webbenkät. SOC-13 inkluderades för att uppskatta respondenternas KASAM. Tre index bestående av totalt åtta frågor tänkta att relatera till olika typer av användning konstruerades: passiv användning, aktiv ej kommunikativ användning och aktiv kommunikativ användning. Frågor om tid och positiva interaktioner på sociala medier inkluderades också. Informationsbrev med enkätlänk skickades via epost till programansvariga för ett slumpmässigt urval av program vid det aktuella universitetet, samt kontaktades studentkåren. Informationsbrevet laddades upp på universitetets läroplattform och studentkårens sociala medier samt vidarebeordrades via epost. Totalt svarade 122 studenter på enkäten varav 77,8 % (n = 95) var kvinnor och 22,2 % (n = 27) var män. Multipla linjära regressionsanalyser visade inga signifikanta associationer mellan typ av användning och KASAM. Ålder och positiva interaktioner var positivt associerat med KASAM medan tid på sociala medier var negativt associerat med KASAM. 3/56 Vidare undersökning av användning av sociala medier och KASAM bör ses som motiverat utifrån denna undersökning. Sådana vidare studier kan med fördel tydligare exemplifiera och specificera vilken användning som efterfrågas samt ta hänsyn till individers olika situationer. Undersökningar bör också inte enbart vara av tvärsnittstyp. Sociala medier kan utgöra en möjlig arena för att nå individer med interventioner för att främja KASAM och psykisk hälsa. / <p>Betyg i Ladok 201112.</p>

Föreningsidrotten har en viktig roll i samhället, både för det hälsofrämjande och trygghetsskapande arbetet. Politiken ser värdet i idrottsföreningar och har utifrån det ökat de ekonomiska medlen till idrottsföreningar för att de i större utsträckning ska ha möjligheten att arbeta trygghetsskapande och för ökad integration. Studiens syfte är att beskriva olika aktörers perspektiv på föreningsidrottens trygghetsskapande funktion i samhället. Studiens urval utgjordes av sex personer, tre kvinnor och tre män. Fyra av informanterna var tjänstepersoner inom olika verksamheter i kommunen och resterande två informanter var förtroendevalda inom samma kommun. Studien genomfördes med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet kategoriserades i två kategorier Att skapa en levande stad och Idrottens egenvärde. Resultatets mest framträdande fynd var att föreningsidrottens främsta bidrag till det trygghetsskapande arbetet är närvaro, förtroendeskapande och att tillgängliggöra positiva sammanhang. Genom att applicera begreppen Känsla av sammanhang och Generella motståndsresurser till resultatet, tydliggörs hur föreningsidrotten kan bidra till ökad känsla av sammanhang och starkare generella motståndsresurser för individen vilket vidare skapar trygghet för individen och således även kan förbättra den upplevda tryggheten. Studiens slutsats är att föreningsidrotten är en aktör för det trygghetsskapande arbetet i en kommun genom att deras verksamhet skapar positiv aktivitet i staden och ger fler människor möjlighet att vara del av sunda sammanhang. Utöver att det bidrar till tryggheten i kommunen kan det också vara ett led i arbetet att minska ojämlikheten i hälsa i och med att idrottsföreningars verksamhet i grunden är hälsofrämjande. / Sport associations play a vital role in society, both for health promotion and safety-creating work. The political governing sees the value in sport associations and based on that, they have increased the financial resources for sport associations that they, to a greater extent, have the opportunity to enhance safety and increase integration.  The aim of this study is to describe different actors’ perspectives on the safety-creating function of association sports in society. The study sample consisted of six individuals, three women and three men. Four of the informants were officials in various activities in the municipality and the remaining two informants were elected politicians in the same municipality. The study was conducted with qualitative, semi-structured interviews that were analyzed with manifest content analysis. The finding was categorised in two main categories, Creating a living city and Intrinsic value of sports associations.  The most prominent finding was that the main contribution of sports association to safety-creating work is presence, confidence-building and making positive contexts available. By applying the concepts Sense of coherence and General resistance resources to the result, it is clarified how sports association can contribute to increased Sense of coherence and stronger general resistance resources for the individual, which further creates security for the individual and thus can also improve the perceived security.  The study's conclusion is that sports association are an actor for the safety-creating work in a municipality in that their activities create positive activity in the city and give more people the opportunity to be part of healthy contexts. In addition to contributing to the safety of the municipality, it can also be part of the work to reduce health inequalities as the activities of sports clubs are fundamentally health-promoting.

Bakgrund: Hjärtstopp är något som allt fler individer överlever och varje år ökar chansen att överleva procentuellt sett. En stor anledning till det ökade antalet överlevare är följsamheten till HLR riktlinjer. En person som överlever ett hjärtstoppkan ofta förvänta sig flera konsekvenser så som fatigue och problem med exekutiva funktioner. Då personer som överlever hjärtstopp står inför en stor livsförändring är det av vikt att undersöka deras upplevelser, och med det bidra till en ökad kunskap inom området. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt gjordes med stöd av Fribergs analysmetod. Artiklarna hittades genom en sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningen resulterade i 14 kvalitativa peer-reviewed originalartiklar, skrivna på engelska och publicerade efter2014.  Resultat: Hjärtstoppet var svårt att förstå och skapade många funderingar. Fysiska symptom var förekommande vilket tvingade till förändringar i vardagen. Vissapatienter såg hjärtstoppet som ett uppvaknade genererade positiva livsstilsförändringar. Slutsatser. Deltagarna upplevde oro och ångest inför framtiden efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Oron kan minskas genom att besvara individuella frågor och funderingar. Med ett gott omhändertagande med varje enskild individ i fokus kan sjuksköterskan skapa förutsättningen för att möta de individuella behoven. / Background: More people survive cardiac arrest, and the percentage of survival increases each year. One of the reasons is the compliance with HLR guidelines. A person that survives cardiac arrest usually suffers from multiple complications with the most common one being fatigue and problems with executive functions. Since people who survive cardiac arrest have gone through a life-changing event, it is important to study the experiences of patients to generate a deeper understanding of the subject. Aim: Describe patients' experiences of surviving cardiac arrest.  Method: A literature review was chosen as the method with inspiration taken from Friberg’s analysis method. The searches were conducted in the databases Cinahl and PubMed. The searches resulted in 14 peer-reviewed articles, written in English, and published after 2014.  Result: The cardiac arrest was hard for the patients to understand. Bodily symptoms were frequent in patients which led to changes in daily life. Some participants saw the cardiac arrest as a wake-up call which prompted positive lifestyle changes. Summary: The participants experienced anxiety about the future after surviving cardiac arrest. The anxiety can be reduced if individual thoughts and questions are properly addressed. With good care the nurse can answer to the individuals needs

Bakgrund: År 2019 insjuknade över 12 miljoner människor globalt i stroke. En vanlig konsekvens av stroke är att drabbas av kvarvarande symtom med fysisk, sensorisk, kognitiv eller mental påverkan. Sjuksköterskan har en central roll i strokevården och ska arbeta personcentrerat, genom samverkan i team samt stärka personens känsla av sammanhang. Syftet: Att beskriva upplevelser av att leva med kvarvarande symtom efter stroke. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar med induktiv ansats genomfördes. 13 artiklar till resultatet inkluderades. I dataanalysen användes Fribergs femstegsmodell med inspiration av Graneheim och Lundmans analysmetod.Resultat: Tre huvudteman och åtta subteman utformades. Huvudtemat en förändrad vardag inkluderade subteman: en begränsad vardag och att inte passa in. Huvudtemat en förändrad människa inkluderade subteman: en förändrad kropp, en förändrad identitet och emotionell påverkan. Huvudtemat att finna sig i det förändrade inkluderade subteman: att hantera det förändrade, motivation och hopp samt acceptans och tacksamhet. Slutsats: Kvarvarande symtom efter stroke har en påverkan på livet på såväl fysiska, psykiska, emotionella och sociala aspekter. Vidare forskning samt ökad kunskap och förståelse inom ämnet kan leda till att drabbade personer får bättre vård, ett mer aktivt liv, ökad självständighet och bättre upplevd hälsa. / Title: Living with residual symptoms after a stroke- A qualitative literature reviewBackground: In 2019, over 12 million people worldwide suffered a stroke. A common consequence of stroke is residual symptoms with physical, sensory, cognitive and mental impact. The nurse has a central role in stroke care and should work person-centered, in teamwork and collaboration and also strengthen the person's sense of coherence.Aim: To describe experiences of living with residual symptoms after stroke.Methos: A literature review of qualitative method with inductive approach was conducted. 13 articles were included. The data analysis used Fribergs five step model with inspiration from Graneheim and Lundman´s analysis method.Results: Three main themes and eight sub themes were created. The main theme a changed everyday life included the sub themes: a limited everyday life and not fitting in. The main theme of a changed person included the subthemes: a changed body, a changed identity and emotional impact. The main theme of coming to terms with the change, included sub themes: coping with the change, motivation and hope and acceptance and gratitude.Conclusion: Residual symptoms after stroke have an impact on life in physical, mental, emotional and social aspects. Further research, increased knowledge and understanding of the topic can for the affected persons lead to better care, a more active life, increased independence and better perceived health.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur svenska arbetares liv har påverkats avcoronapandemin. Eftersom en undersökning som omfattar alla livets aspekter skulle bli allt föromfattande avgränsades studien till att undersöka utvalda områden. De olika aspekter som valdesvar stress, work life balance (livspusslet), arbetsförhållande och känsla av sammanhang (KASAM)för att på detta sätt försöka få en uppfattning av om, och i så fall hur, Covid-19 påverkade arbetarnasliv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som distribuerades via sociala medier.Enkäten baserades på teori om begreppen stress, work life balance och KASAM och kompletteradesmed bakgrundsfrågor till de som svarade. I den teoretiska referensramen redogörs det för de begrepp som låg till grund för enkäten samtresultat av undersökningar från andra instanser och myndigheter som har genomförts vid andratillfällen än min egen. Den teoretiska referensramen operationaliserades i en enkät somdistribuerades genom sociala medier (Facebook) genom en form av bekvämlighets- ochsnöbollsurval på så vis att inlägget som länkade till undersökningen innehöll en uppmaning attsprida enkäten. Undersökningen riktade sig till alla arbetare i Sverige och totalt inkom 108 svarvarav 102 var från personer med arbete. Resultatet visar att vissa effekter av pandemin tycksförekomma men att underlaget analysen bygger på är tunnare än önskvärt.

Sammanfattning  Bakgrund: Var tjugonde minut drabbas en person av stroke i Sverige. Att drabbas av en stroke kan medföra både fysiska och psykosociala konsekvenser. Cirka 40 % av alla strokedrabbade personer lider av psykosociala konsekvenser.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av den förändrade livssituationen efter stroke-med fokus på psykosociala aspekter.    Metod: Examensarbetet var en litteraturöversikt med induktiv ansats med utgångspunkt i 13 kvalitativa artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. I analysen användes Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Resultatet sammanställde två huvudteman med fem subteman. Det första temat var känslomässiga konsekvenser med tillhörande subteman: initial chock och rädsla för återfall samt förlorad känslomässig kontroll. Det andra temat var livsstilsmässiga konsekvenser med tillhörande subteman: förlust av identitet, isolering och förändrade sociala relationer samt att finna stöd i andra och oro inför framtiden.  Slutsats: Att drabbas av en stroke medförde psykosociala konsekvenser i form av depression, ångest, ensamhet och sorg. Patienterna upplevde förlust av identitet och hade svårt att anpassa sig till det nya livet. De upplevde även bristande stöd från vårdpersonal när det gällde den psykosociala hälsan.   Nyckelord: Känsla av sammanhang, omvårdnad, psykosocial, stroke, upplevelse.

Abstract   Title: "You pretty much get thrown right into it"   Author: Alma Hergils and Alexandra Persson   The purpose of this paper was to gain a deeper understanding of how Human Resource graduates experience the transition from school to working in the field of Human Resource Management. We wanted to examine what signifies the transition from school to the first job from the perspective of the worker, including the introduction to the work and their expectations during the process. The topic felt relevant as we also face this transition, and from there, our interest was born. We have used strategic selection in combination with a snowball effect to get in touch with interview subjects. The empirical material was collected through nine semi-structured interviews with Human Resource Management workers across Sweden. While processing the data, a content analysis was used to link back to our theoretical start points. These include the following terms: Employability, expectations, introduction, training, organizational culture, sense of belonging, and work-supply and demand. The results show that it can take some time to get a job in Human Resources after graduating. The introduction and social support in the form of mentors, colleagues, and supervisors experienced by the people interviewed have contributed to a secure start in their respective roles. Additionally, it shows that surrounding workers and colleagues has a big impact on the experience of the worker during training. Work culture is shown through both expressed values and unwritten rules and norms. Demands here are referred to as insufficient competency, an overwhelming work pace, difficulty communicating, and mentally challenging or draining tasks. Resources are seen as opportunities to development and autonomy in one's work. The people interviewed say their work tasks as meaningful and understandable, while not being exclusively manageable. There are no clear expectations listed for graduating with a degree in Human Resource Management, but there is in one's first job within the field.    Key words: Human Resource Specialist, Transition, Education, Employability, Expectations, Introductions, Training, Organizational Culture, Sense of Belonging, Work- supply and demand.

Upphovet till syftet bakom denna undersökning är bristen på tidigare forskning kring känsla av sammanhang kopplat till konflikter. Studiens syfte är att undersöka relationen mellan en individs upplevda känsla av sammanhang och två perspektiv av konflikter med stress som en medierande variabel. Konflikter kan ses från många perspektiv. Fokus i denna studien är konfliktupplevelse och konflikthantering. Respondenterna (n = 201) består av personal inom vård och omsorg i den offentliga sektorn. Enkäter delades ut för att mäta personalens upplevda känsla av sammanhang, stressnivå, konfliktupplevelse samt konflikthantering. Resultatet av regressionsanalyserna visade på signifikanta (p &lt;.05) positiva samband. En individ som upplever en hög grad av känsla av sammanhang har en positivare upplevelse av konflikter och en bättre konflikthantering. Relationen mellan variablerna analyserades med stiganalyser som visade signifikanta resultat (p  &lt;.05) och att den medierande effekten av stress ligger från 11.4 procent till 25.0 procent. Detta indikerar att stress inte är det största problemet när det kommer till konflikter på arbetsplatser, utan att det är personalens känsla av sammanhang som behöver höjas för att få en bättre arbetsmiljö. / The cause to this study is the lack of previous research on the sense of coherence linked to conflicts. This study aims to examine the positive relationship between individual's perceived sense of coherence and two perspectives of conflict with stress as a mediating variable. Conflicts can be seen from many perspectives. The focus of this study is conflict experience and conflict management. The sample (n = 201) consists of professionals in health care in the public sector. Surveys were distributed to measure their perceived sense of coherence, level of stress, conflict experience and conflict management. The result of regression analysis showed significant (p = &lt;.05) positive relationships. An individual who experiences a high degree of sense of coherence has a more positive experience of conflicts and better conflict management. The relationship between the variables was analyzed by path analyzes that showed significant results (p = &lt;.05) and that the mediating effect of stress ranged from 11.4 percent to 25.0 percent. This indicates that stress isn’t the biggest problem when dealing with conflicts in workplaces, but it´s the staff's sense of coherence that need to be raised to get a better working environment.