Detta arbete fokuserar på hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur elever och lärare i årskurs 9 uppfattar det hälsorelaterade innehållet i skolämnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lärarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua två lärare och 17 elever i årskurs 9 på två olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen är Aaron Antonovskys teori om hälsoutveckling: känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori är ett sätt att förklara vad som påverkar och utvecklar hälsa hos en individ. Han menar vidare att en individ upplever en känsla av sammanhang och kan utveckla sin hälsa när hon begriper, hanterar och ser sin omgivning som meningsfull. En analysmodell har tagits fram för att belysa denna teori i undersökningen. Tolkningen av materialet sker med ett hermeneutiskt angreppssätt på så sätt att jag ständigt fördjupar mig och finner nya dimensioner i intervjuerna. Resultatet för undersökningen visar att det hälsorelaterade innehållet i undervisningen i skolämnet Idrott och hälsa främst består av kunskap om kost, motion och ergonomi. Detta undervisas i störst utsträckning med teoretiska lektioner, men som delvis integreras i den praktiska verksamheten. Slutsatserna från undersökningen visar att den hälsorelaterade undervisningen främst utgår från att se hälsa ur ett fysiskt perspektiv; att elevernas kunskap om hälsa varierar stort från elev till elev; samt att lärarna, till skillnad från eleverna, i större utsträckning uppfattar att hälsa undervisas oftare och mer integrerat i den praktiska verksamheten. Resultatet för undersökningen är inte representativt för andra lärare och elever än de som deltagit i undersökningen. Resultatet är även påverkat av mig som forskare, genom att jag med min förförståelse och närhet till undersökningsområdet präglar allt från frågeställningar, intervjufrågor, tolkning, analys och resultat. / This study focuses on health in the school subject Physical Education and health. My purpose is to inquire how pupils and teachers in the 9th grade understands the health related content in the subject, how the content is taught and if there are similarities and differences in the pupils’ and teachers’ understanding about this. I accomplish the study by qualitative method by interviewing two teachers and twenty pupils in the 9th grade at two separate schools in the south of Sweden. The theoretical approach for the study is Aaron Antonovskys theory about health development, sense of coherence. Antonovsky means that this theory is one way to explain what influences and develops the health of an individual. He also means that an individual feel a sense of coherence and can develop health when she copes, handles and sees her environment as meaningful. An analysis model has been constructed upon this theory. My interpretation of the material is accomplished with a hermeneutic approach so that I constantly get deeper and find new dimensions in the interviews. The result of the study shows that the health related content in the teaching of the subject Physical Education and health principally consists of knowledge about food, exercise and ergonomics. This is being taught mostly in theoretical lessons that partly get integrated in practice. The conclusions of the study shows that the health related teaching principally presupposes looking at health out of a physical perspective; that the pupils’ knowledge about health greatly varies from pupil to pupil; and that the teachers, different to the pupils, to a bigger extent understands that health is being taught more often and more integrated in practice. Result of the study is not representative for others than the teachers and pupils that have participated in this study. The result is also influenced by me as a researcher; through my comprehension and closeness to the content of this study I influence questions, interview questions, interpretation, analysis and result.

Vad pedagogisk måltid är för något kan tros vara självklart, men när en läser styrdokumenten framställs det inte i den mån en kan komma att tro. Syftet med denna studie är att förtydliga vilka mål den pedagogiska måltiden kan sikta på att nå, hur personalen arbetar för att nå målen samt hur pedagogisk måltid påverkar elevens välbefinnande enligt personalen. Teorin som studien använder sig av är Antonovskys teori om känsla av sammanhang.  Metoden som vi använder i studien för att svara på dessa frågeställningar är fokusgrupper. Resultatet från fokusgrupperna var att det fanns två mål som personalen ansåg vara de primära målen med pedagogisk måltid, ett socialt mål som innebär att eleverna skall kunna konversera med både vuxna och andra elever. Det andra målet handlar om att eleverna får i sig tillräckligt med mat samt näringsrik mat. Hur personalen arbetar mot dessa mål ser olika ut. Pedagogerna använder primärt sig själva som praktiska exempel, medan kockarna arbetar med att de skyltar, säljer in, låter eleverna provsmaka, ser till att det alltid finns något gott för alla och låter även gästerna vara med att rösta på vilken mat som skall serveras. När det gäller frågan kring den pedagogiska måltidens påverkan på elevernas välbefinnande, har miljön stor påverkan, exempelvis genom ljudnivån och interiören i restaurangen. Vår analys av resultatet visar på att den pedagogiska måltiden har möjlighet att vara en arena för att stärka elevernas känsla av sammanhang. Studien visade att personalens arbete mot dessa mål även var metoder som bidrog till att kunna stärka känslan av sammanhang.

Engagemang är ett begrepp som ofta knyts an till förskollärares profession, men är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare och rektorer ser på innebörden av att vara engagerad och vilka förutsättningar som behövs för att engagemang ska uppnås i deras dagliga arbete. Studiens syfte besvaras utifrån frågeställningarna ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt förskollärare?”, ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt rektorer?” och ”Vilka förutsättningar behöver förskollärare för att engagemang ska uppstå enligt förskollärare och rektorer?”. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgörs av intervjuer med förskollärare och rektorer i två kommuner. Analys av empirin utgår från tre teoretiska utgångspunkter; känsla av sammanhang, relationell kompetens och tyst kunskap. Frågeställningarna och materialet visar att det finns viss samsyn på vad engagemang och oengagemang är mellan förskollärare och rektorer. Studiens empiri pekar på att förutsättningarna för engagemang ses på olika sätt av förskollärare, rektorer och viss skillnad finns även mellan kommunerna. Resultatet indikerar också att förskollärare fokuserar på engagemang ur ett helhetsperspektiv där relationen mellan kollegor anses vara en viktig förutsättning. Rektorer riktar fokus på den individuella prestationen och professionalism, det innebär att olika förväntningar och förutsättningar finns för att tolka förskollärares engagemang i förskolan.

Bakgrund: Det kan vara en traumatisk upplevelse att överleva ett hjärtstopp, där sjuksköterskan har en viktig roll att tillgodose personens omvårdnadsbehov. Aaron Antonovsky beskriver hälsa utifrån tre huvudkomponenter: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syfte: Att belysa vuxna personers upplevelse av sin hälsa efter ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikten inkluderar tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna var: Att uppleva utmaningar, En ny verklighet och Behov av stöd. I resultatet framkom det att personerna upplevde psykiska och fysiska utmaningar som begränsade vardagen. De beskrev en känsla av en ny verklighet, som att behöva göra hälsofrämjande förändringar. Behovet av stöd ökade efter utskrivning från sjukhus. Diskussion: I resultatdiskussionen framkom att personer upplevde psykiska och fysiska utmaningar. Sjuksköterskan behöver ge tillräcklig information för att minska risken för oro och ångest inför hemgång. Personer upplevde en ökad känsla av sammanhang vid gruppträffar med andra som upplevt en liknande händelse. Slutsats: Upplevelsen av ett hjärtstopp påverkar hälsan. Återhämtning kan se olika ut, beroende på inställning till livet och vilka förutsättningar personen har. Ytterligare forskning skulle bidra till en ökad förståelse för en persons upplevelse och därefter behovet av stöd. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalité och lindra lidande för patienter och deras familjer vid obotlig sjukdom. Allt fler människor väljer att avsluta sina liv hemma, anhöriga har en avgörande roll för att det ska vara genomförbart. Att vårda sin närstående kan vara komplext och innebära att både behöva hantera sin egen och den andres sorg och samtidigt lösa praktiska uppgifter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta såväl patienten som anhöriga. Syftet: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserat på artiklar från Pubmed och Cinahl. 14 artiklar med kvalitativ design inkluderades, dessa analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhöriga upplevde att de behövde vara tillgängliga och vaka över den närstående dygnet runt vilket påverkade dem på flera plan. De fick anpassa flera aspekter av livet efter den närståendes behov vilket bidrog till psykisk och fysisk påfrestning. Bristande stöd och information från sjukvården upplevdes vilket skapade otrygghet. Stöd från familj och vänner ansågs värdefullt för att den palliativa vården skulle kunna bedrivas i hemmet. Diskussion: Anhöriga bör i ett tidigt skede av den palliativa vården uppmärksammas utifrån deras omvårdnadsbehov, detta för att främja deras hälsa och motivera dem att bibehålla den egna identiteten i syfte att öka deras meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i den vårdande rollen. Slutsats: Vidare forskning bör fokusera på vilka omvårdnadsbehov anhöriga i kris har och hur sjukvården kan bemöta dessa behov på ett adekvat sätt. / <p>2023-03-23</p>

Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju. Därefter genomförde vi kvalitativa undersökningar på respondenternas arbetsplatser. För att förstå KASAM har vi fördjupat oss hur Antonovsky beskriver modellen. Den förklarar känslan av sammanhang och beskriver meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Grunden till KASAM modellen är hans teori om det salutogena arbetssättet som bl.a. har uppmärksammats inom vården. De sex olika vägledarna har samtliga genomfört den treåriga högskoleutbildningen och de har varit yrkesverksamma i minst två år. Vi bedömde att efter två år kan man känna om arbetsorganisationen ger den meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet som är viktig för den upplevda arbetssituationen. Vi hoppas att det här examensarbetet ska generera till fler arbeten och uppsatser om upplevd arbetssituation.

Sammanfattning/abstraktPook, Gunilla (2017). Extra anpassningar - Röster från ett elevhälsoteam Additional Adjustments - Voices from a Student Health Team. Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningsvis kommer studien bidra till ett förtydligande kring olika aspekter av frasen ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen”, i hopp om att vidga den något snäva betydelse som orden i frasen eventuellt förmedlar vid en första anblick.SyfteSyftet med studien är att synliggöra hur uppdraget kring ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen” kan tolkas och se ut idag.Frågeställningar Vilka tankar har de olika professionerna kring VAD extra anpassningarna kan bestå av? Vad är deras upplevelser kring HUR dessa extra anpassningar kan genomföras? Hur ser de på VEM som kan utföra dessa extra anpassningar? Vilka tankar har de kring VARFÖR frasen infördes i Skollagen och vad som blev EFFEKTERNA av detta.TeoriStudiens teoretiska förankring ligger i systemteorin och KASAM (känsla av sammanhang), vilka förhoppningsvis kommer tydliggöra och bearbeta olika aspekter och dilemman kopplat till professionernas tankar kring arbetet med extra anpassningar.MetodMetoden består av en fallstudie baserad på bl.a. semistrukturerade intervjuer av sex professionsröster från ett praktiskt gymnasium. Presentationen av intervjuerna består av axplock från den insamlade rådatan varvat med berättande information från intervjusamtalens kontext. I slutet av respektive tema och temapar följer delanalyser, vilka består av ett hermeneutiskt skikt som är kopplat till information från inledningen, tolkningar utifrån de tidigare presenterade teorierna och forskningen kring inkludering.4ResultatDe flesta informanter målar upp en bred bild av uppdraget kring VAD extra anpassningar kan vara, HUR de kan skapas och VEM som kan utföra dem, vilket matchar Skolverkets (2014) stödmaterial. Däremot finns det även motsatser till denna breda tolkning som förmodas grunda sig i frasens slutord ”inom ramen för den ordinarie undervisningen” och därmed upplevs låsta till att associeras med enbart läraren och klassrummet.Sammantaget finns dock en gemensam bild från professionerna av att läraren är den tydligaste aktören för utförandet av extra anpassningar, vilket skulle kunna peka på ett behov för lärarna av att få fortbildning. En del av datan visar även på att det vore bra om kringliggande professioner kunde vara rörliga till storleken t.ex. genom att viktas efter elevunderlagets stödbehov från läsår till läsår. Bland annat skulle då det som Skolverket (2014) nämner i sitt stödmaterial kunna minska, dvs. att dilemman läggs i klassrummet på den enskilda läraren under en allt för lång tid.Ytterligare data i resultatet skulle kunna tolkas mot att det vore bra med ett kompletterande mätinstrument till betygen, för att på så sätt möjligen synliggöra det komplexa arbetet kring extra anpassningar för elever som har mycket av det oavsett om de går på ett teoretiskt eller praktiskt gymnasium.ImplikationerAv data från studien framgår att det skulle kunna finnas ett behov av att omformulera frasen för att tydligare spegla den helhet av de viktiga delarna som frasen är tänkt att förmedla. Möjligen borde frasen istället omformuleras och utgöras av orden; ”Extra anpassningar inom ramen för skolans organisation och professioner”. Genom detta synliggörs förhoppningsvis systemteorin, vilket därmed även kan antas minska risken för den mer låsta associationen till den enskilda läraren och klassrummet.För den specialpedagogiska professionen skulle det efter införandet av extra anpassningar kunna ha uppstått ett större behov jämfört med innan frasens tillägg i skollagen av att ”vara nära läraren”. Denna närhet skulle kunna skapas genom att skolor bl.a. organisatoriskt försöker synliggöra EHT:s och specialpedagogens arbete mer, för att på så sätt förhoppningsvis visa att detta arbete gör skillnad för lärarna i deras vardag, ett lärararbete som efter tillägget av extra anpassningar kan tänkas ha blivit allt mer komplext.Nyckelord Elevhälsoteam, extra anpassningar, kollegiala samtal, känsla av sammanhang, stöd och särskilt stöd.

Att drabbas av förvärvad hjärnskada kan medföra begränsningar på arbetsmarknaden där individen inte längre har som alternativ att återgå till tidigare arbete och därmed tvingas göra nya karriärval. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur personer med förvärvad hjärnskada upplever och hanterar den karriärförändring skadan medfört samt vilka faktorer som kan ha betydelse för dem i skapandet av ny karriär. Våra frågeställningar är: Hur upplever personer med förvärvad hjärnskada sin nya karriärsituation? Hur hanterar och genomför de sin nya karriärsituation? Vilka faktorer har haft betydelse för dem i skapandet av ny karriär? För att kunna besvara frågeställningarna har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta personer som drabbats av förvärvad hjärnskada vilket inneburit ofrivilligt karriärbyte. Resultaten analyserades sedan utifrån teorierna Känsla av sammanhang (KASAM) samt Social cognitive career theory (SCCT). Studien visar bland annat på att den personliga inställningen till karriärsituationen samt omgivningens stöd eller icke-stöd var faktorer som i hög grad påverkade skapandet av ny karriär. De flesta av våra respondenter upplevde också meningsfullhet i sin karriärsituation vilket påverkade hanteringen av densamma. / An acquired brain injury can cause labour market constraints where the individual no longer has the option of returning to previous work and thus having to make new career choices. The purpose of our study is to investigate how people with acquired brain injury experience and manage the career change caused by the injury, as well as illuminate what factors may be relevant to them in the creation of a new career. Our questions are: How do people with acquired brain injury experience their new career situation? How do they manage and implement their new career situation? What factors have been important to them in the creation of a new career? To answer these questions, we have conducted qualitative interviews with eight people affected by acquired brain injury, resulting in involuntary career change. The results were then analysed based on the Theories of Context (KASAM) and the Social Cognitive Career Theory (SCCT).In this study, we found that the personal attitude towards the career situation and the environment's support or non-support were factors that greatly influenced the creation of a new career. Most of our respondents also felt meaningful in their new career situation, which affected their handling.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienten, samt stötta närstående. Närstående kan vara ett stort stöd för patienten i palliativ vård men situationen kan också vara en utmaning och de kan behöva hjälp att hantera sin situation. Det är sjuksköterskans roll att hjälpa och stötta även närstående i den palliativa vården.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård. Efterföljande frågeställningar var: På vilket sätt upplever närstående att de bäst får hjälp och stöd av sjuksköterskan? Vad upplever närstående som mindre bra i kontakten med sjuksköterskan?Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård sammanställdes till fyra teman: En omvälvande kris; Existentiella aspekter på död, värdighet och avsked; Fokusskifte från kurativ behandling till lindrande omvårdnad; Organisatoriska faktorer av betydelse.Konklusion: Att vara närstående till en patient som vårdas palliativt kan leda till en kris, och det kan vara svårt för dem att ta in vad vårdtiden innebär. Detta skapar behov hos närstående som sjuksköterskan behöver beakta. Omvårdnaden bör vara personcentrerad och holistisk. Det är viktigt att närstående hålls välinformerade och ges möjlighet att vara hos patienten samt vara delaktiga i omvårdnaden, vilket kan hjälpa dem att känna mening med vårdtiden. Likaså kan det vara viktigt för närstående att få ett fint avsked med patienten, samt ett avslut med sjuksköterskorna efter patientens död. / Immediate families’ experiences of palliative care. A literature review.Background: Palliative care aims to relieve suffering and promote quality of life for the patient, and support immediate family. Immediate family can be a great support for the patient in palliative care but the situation can also be challenging and they may need help in dealing with their situation. It is the nurse’s role to also support the immediate family in the palliative care.Aim: The aim of this literature review was to illuminate immediate families’ experiences of palliative care. Subsequent research questions were: How do immediate family experience help and support from the nurse in the best way? What do immediate family experience as less good in the contact with the nurse?Method: A literature review with ten qualitative studies was conducted and the result was compiled through a content analysis. Result: Immediate families’ experiences of palliative care were compiled into four themes: An overthrown crisis; Existential aspects of death, dignity and farewell; Focus shift from curative care to relieving nursing care; Organizational factors of meaning.Conclusion: Being immediate family to a patient in palliative care can lead to a crisis, and it can be difficult for them to take in what the care means. This creates needs of immediate family that the nurse needs to take into account. The nursing care should be person-centered and holistic. It is important that immediate family are well-informed and gets the opportunity to be with the patient and be involved in the nursing care, which can help them to feel a sense of meaning with the care. It can also be important for immediate family to get a tender farewell with the patient, and closure with the nurses after the patient’s death.

Almost all social services offices in Sweden have been or are currently in the process of implementing a manual-based method by the name of ’Individens behov i centrum’ (IBIC). It roughly translates to ‘the individuals needs in focus’ and is a method that helps social workers define an individual’s closest support network through the clients (family of origin?). In using this method important individuals in the client’s network who could potentially function as protective factors risk being overlooked, such as chosen families which are most common amongst queer people (the queer community?). The aim of this study was to explore and contribute to the knowledge of queer social situations but more specifically to explore the concept of chosen families or community and queer attitudes in relation to social services. The method that was used for this study was four qualitative interviews with queer individuals who have prior experience of social services and treatment. The results were analyzed by using the theories of resilience and sense of coherence to illustrate the salutogenic aspects of the chosen family. This study found that there was a dissonance between the social services definition of the concept of family in relation to the concept of chosen family. This dissonance and lack of knowledge on the part of social services workers can be interpreted by queer clients as a lack of interest which risks creating a distance and hindering cooperation between social workers and their queer clients. This study attempts to nuance the understanding of queers and chosen families in a social context. It illustrates and analyses what can happen when social services meet more organic concepts such as queer chosen families and the possible positive and negative consequences (that arise).