SammanfattningHistoria blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen. Analysen visade att de fyra intervjuade lärarna hade liknande erfarenheter beträffande undervisningen, nämligen att det är extra viktigt att undervisningsmetoderna varieras för att bibehålla intresset hos den nya elevgruppen. Lärarna upplevde också att den bristande läsförståelsen hos flera av elevernas var en utmaning, och hade förhoppningar om att läroböckernas ljudboksversioner skulle kunna bidra till att minska problemet.

Howell, Eva (2009). Attityder och förväntningar bland lärare och elever på en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet är att ge en bild av elevers och lärares inställning till varandra på en yrkesförberedande skola men även att försöka skildra vilka krav och förväntningar som ställs på både lärare och elever. I arbetet belyses tidigare forskning kring lärares och elevers förväntningar, inställning till skola och ämne samt motivation. För att nå mitt syfte valde jag att genomföra en enkätstudie där lärare och elever på en yrkesförberedande skola med lång tradition fick ta del. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att yrkeselevernas intresse för de praktiska ämnena är stort men att både kärnämneslärarna och deras ämnen vunnit mark hos eleverna vilket kan ses som en förutsättning för fortsatt arbete.

Syftet med vår studie är att lyfta fram ämnesintegreringens positiva möjligheter för att få ele-verna mer motiverade i kärnämnena. Med hjälp av intervjuer med kärnämneslärare, karaktärs-ämneslärare, resurslärare och skolledare samt enkätundersökningar med elever på gymnasie-skolor som har yrkesförberedande program har vi försökt att komma fram till gemensamma metoder som skulle kunna öka ämnesintegrering och därigenom ge eleverna ökad motivation och förståelse för att kärnämnena är lika viktiga som karaktärsämnena. Vi har delat in resulta-tet i fyra olika delar: samtal och intervjuer med lärare som undervisar på yrkesförberedande program, en djupintervju med en skolledare på en skola som har yrkesförberedande program, enkätundersökningar med elever på yrkesförberedande program samt egna observationer un-der kurser med ämnesintegrering. Sammanfattningsvis tycker vi att lärare på dessa skolor är i stort intresserade av att arbeta mer ämnesintegrerat. Kärnämneslärarna tycker att det vore önskvärt att karaktärsämneslärarna försöker finna sammankopplingar från karaktärsämnet till deras kärnämne så att eleverna ser sambandet mellan praktiken och teorin. Det enda möjliga hindret vi kommit fram till i vår undersökning är att skolledaren upplever att en del lärare ”inte vill arbeta ämnesintegrerat” då de har som förklaring att de inte skulle hinna uppnå kursmålen. Elevundersökningen visar att om eleverna ser samband mellan ämnena då blir det intressantare och roligare och de får bättre motivation. Vi ska i enlighet med resultaten vi fått fram verka för att våra skolor i framtiden kan utveckla sin verksamhet för att skapa mer posi-tiva, kreativa och stimulerande lärandemiljöer för eleverna med hjälp av mer ämnesintegre-ring.

<p>Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie. De viktigaste referensena i denna undersökning är Riis, Pedersen, Thydén och Thullberg, dessa belyser den allmäna IKT-utvecklingen inom skolverksamheten i Sverige. Studien påvisar att samhälleliga utvecklingstrender har stort inflytande på skolans utveckling, att det är mindre gränsdragningar och mera gränsöverskridningar i dagens lärandesituationer. Resultatet pekar på att elever med datorvana inte nödvändigtvis behärskar datorkunskap, en kunskap som i sin tur blir allt mer viktigt i både arbete och vardag, och att IKT-utvecklingen i skolan därmed blir lika viktig som komplicerad. Grundläggande datorkunskap föreslogs i ett led av gymnasiereformsförslaget GY-07 att integreras i kärnämnesundervisning medan mer avancerade datorkurser skulle ges i sin egna regi. Dock har förslaget GY-07 avbrutits.</p>

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie. De viktigaste referensena i denna undersökning är Riis, Pedersen, Thydén och Thullberg, dessa belyser den allmäna IKT-utvecklingen inom skolverksamheten i Sverige. Studien påvisar att samhälleliga utvecklingstrender har stort inflytande på skolans utveckling, att det är mindre gränsdragningar och mera gränsöverskridningar i dagens lärandesituationer. Resultatet pekar på att elever med datorvana inte nödvändigtvis behärskar datorkunskap, en kunskap som i sin tur blir allt mer viktigt i både arbete och vardag, och att IKT-utvecklingen i skolan därmed blir lika viktig som komplicerad. Grundläggande datorkunskap föreslogs i ett led av gymnasiereformsförslaget GY-07 att integreras i kärnämnesundervisning medan mer avancerade datorkurser skulle ges i sin egna regi. Dock har förslaget GY-07 avbrutits.

<p>Since 1820 there has been a continuous discussion about the contents of history courses and the current debate considering this school subject is no exception; it is as vital as ever. Both in educational policy and public debate the role of history as a school subject has been brought up for discussion.</p><p>In this study the writer has chosen to study the politically independent interest organization HLF. The organization is a non profit association, which works for the consolidation of history in Swedish schools.The purpose of this study is to investigate how the organization HLF has received and met the ongoing debate on this issue. The writer has chosen to examine the strategies the organization has used in order to influence this school subject and if they have succeeded in doing this.</p><p>To carry out this study the writer has made use of HLF´s annuals as well as <em>Aktuellt om historia</em>, which is a publication that the organization issues three or four times a year. The conclusion of this study is that HLF has little influence when it comes to the formulation of the education of history. Despite assiduous work from the part of the organization its views were not met with sympathy by politicians </p><p><strong> </strong></p><p> </p><p> </p>

<p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p>Examining essay in history C of Henrik Ragnarsson, vt -09. Tutors: Ann-Kristin Högman</p><p>”History canon. A written interview study about teachers attitude to a  history canon”</p><p> </p><p>The intention with the essay is to examine how teachers relates to the question about an uniform canon and compare their opinions with the Swedish researchers'. The survey is based on eight written interviews with teachers in history in Värmland.</p><p> </p><p>My conclusion is that six of ten researchers is positive to a canon if it helps to enhance the status of the subject, brings to a conclusion with the informal canon that already exists and works as an elucidation of the curriculum. And that seven of eight teachers is positive to a cannon in history if the following premises apply:</p><ul type="disc"><li>That a canon will not take up more than approximately: 25% of the subject.</li><li>That a canon must be able to be pupil centred.</li><li>That a canon will function as common basics to emanate from. </li><li>That a canon concentrates on overall skills.</li><li>And that the teachers are aloud to be a part of  then decisions of the content in canon.</li></ul><p> </p><p>All in all we can see that a majority of the teachers and the researchers are positively suspended to a canon if they are aloud to be a part of the formulation of it.</p><p> </p><p>Keywords: Histotory canon, written interview, national standardized test in history, history as a compulsory subject</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Sammandrag</strong></p><p>Examensarbete i historia C av Henrik Ragnarsson, vt -09. Handledare: Ann-Kristin Högman</p><p>”Historiekanon. En skriftlig intervjustudie om gymnasielärares inställning till en kanon i historia”</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till frågan om en enhetlig kanon och sedan jämföra deras åsikter med de svenska forskarnas. Undersökningen baseras på åtta skriftliga intervjuer med verksamma gymnasielärare i historia i Värmland.</p><p> </p><p>Min slutsats är att sex av tio forskare är positivt inställda till en kanon om den motverkar urholkningen av ämnet, gör upp med den informella kanon som redan existerar och verkar som ett förtydligande av läroplanen. Och att sju av åtta lärare är positivt inställda till en kanon i historia om följande premisser gäller:</p><ul type="disc"><li>Att en kanon inte skall ta upp hela undervisningstiden utan endast ca: 25 %.</li><li>Att en kanon måste kunna vara elevcentrerad.</li><li>Att en kanon skall fungera som en gemensam lägstanivå att utgå ifrån.</li><li>Att en kanon lyfter fram övergripande färdigheter.</li><li>Samt att lärarna får vara med och bestämma innehållet i kanon.</li></ul><p> </p><p>Sammantaget kan vi se att en majoritet av lärarna och forskarna är positivt inställda till en kanon om de får vara med och påverka utformningen utav den.</p><p> </p><p>Nyckelord: historiekanon, skriftlig intervju, nationellt prov i historia, historia som kärnämne</p><p> </p>

Since 1820 there has been a continuous discussion about the contents of history courses and the current debate considering this school subject is no exception; it is as vital as ever. Both in educational policy and public debate the role of history as a school subject has been brought up for discussion. In this study the writer has chosen to study the politically independent interest organization HLF. The organization is a non profit association, which works for the consolidation of history in Swedish schools.The purpose of this study is to investigate how the organization HLF has received and met the ongoing debate on this issue. The writer has chosen to examine the strategies the organization has used in order to influence this school subject and if they have succeeded in doing this. To carry out this study the writer has made use of HLF´s annuals as well as Aktuellt om historia, which is a publication that the organization issues three or four times a year. The conclusion of this study is that HLF has little influence when it comes to the formulation of the education of history. Despite assiduous work from the part of the organization its views were not met with sympathy by politicians

Abstract Examining essay in history C of Henrik Ragnarsson, vt -09. Tutors: Ann-Kristin Högman ”History canon. A written interview study about teachers attitude to a  history canon”   The intention with the essay is to examine how teachers relates to the question about an uniform canon and compare their opinions with the Swedish researchers'. The survey is based on eight written interviews with teachers in history in Värmland.   My conclusion is that six of ten researchers is positive to a canon if it helps to enhance the status of the subject, brings to a conclusion with the informal canon that already exists and works as an elucidation of the curriculum. And that seven of eight teachers is positive to a cannon in history if the following premises apply: <ul type="disc">That a canon will not take up more than approximately: 25% of the subject. That a canon must be able to be pupil centred. That a canon will function as common basics to emanate from. That a canon concentrates on overall skills. And that the teachers are aloud to be a part of  then decisions of the content in canon.   All in all we can see that a majority of the teachers and the researchers are positively suspended to a canon if they are aloud to be a part of the formulation of it.   Keywords: Histotory canon, written interview, national standardized test in history, history as a compulsory subject / Sammandrag Examensarbete i historia C av Henrik Ragnarsson, vt -09. Handledare: Ann-Kristin Högman ”Historiekanon. En skriftlig intervjustudie om gymnasielärares inställning till en kanon i historia”   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till frågan om en enhetlig kanon och sedan jämföra deras åsikter med de svenska forskarnas. Undersökningen baseras på åtta skriftliga intervjuer med verksamma gymnasielärare i historia i Värmland.   Min slutsats är att sex av tio forskare är positivt inställda till en kanon om den motverkar urholkningen av ämnet, gör upp med den informella kanon som redan existerar och verkar som ett förtydligande av läroplanen. Och att sju av åtta lärare är positivt inställda till en kanon i historia om följande premisser gäller: <ul type="disc">Att en kanon inte skall ta upp hela undervisningstiden utan endast ca: 25 %. Att en kanon måste kunna vara elevcentrerad. Att en kanon skall fungera som en gemensam lägstanivå att utgå ifrån. Att en kanon lyfter fram övergripande färdigheter. Samt att lärarna får vara med och bestämma innehållet i kanon.   Sammantaget kan vi se att en majoritet av lärarna och forskarna är positivt inställda till en kanon om de får vara med och påverka utformningen utav den.   Nyckelord: historiekanon, skriftlig intervju, nationellt prov i historia, historia som kärnämne

Ämnesintegration är ett sätt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn på kunskaper, i ett effektivare lärande. Meningen är att elevernas motivation ska öka liksom måluppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktärsämneslärare på Industriprogrammet uppfattar ämnesintegration. Det som undersöks är vilka möjligheter och hinder för ämnesintegration karaktärsämneslärarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras också med en jämförelse av kärnämneslärares uppfattning om infärgning i en annan studie. Resultaten visar att karaktärsämneslärarna uppfattar fler möjligheter än hinder och har hittat sätt att övervinna hindren för att jobba ämnesintegrerat. Möjligheterna beskrivs som ökande motivation hos eleverna, snabbare inlärning och helhetssyn på kunskaperna. Hindren beskrivs som kunskapssyn, brist på kommunikation och tid. Lösningarna beskrivs som att ta initiativ, skapa gemensam tid och tydliga och enkla mål. / A correlated curriculum is a way to give the subject relevance in a wider context to strengthen the pupils’ education.  The idea is that students' motivation will increase for their studies, as the goals to aim for. This study intends to find out vocational teachers perception of a correlated curriculum within the Industrial programme. The studies of opportunities and obstacles of a correlated curriculum are made through qualitative interviews with six vocational teachers within the Industrial programme. The study compares vocational teachers understanding of a correlated curriculum with the perceptions of core subject teachers of another study. The results show that vocational teachers perceive more opportunities than obstacles and have found ways to overcome barriers to integrated working substance. The possibilities are described as increasing motivation, accelerated learning and a holistic approach to knowledge. The obstacles are described as approach to knowledge, lack of communication and time. The solutions are described as taking the initiative, creating common time, clear and simple goals.