The aim with this essay is to increase knowledge about female genital mutilation by using stories from circumcised women to shed light on the background of the practice's continuation and its consequences for women's quality of life. Through qualitative interviews with women and a theoretical framework that includes concepts of stigma, back stage/front stage, power, and honor, women's experiences of genital mutilation were examined. The results show that women experienced physical, mental, and social consequences of genital mutilation and that there was a strong cultural and social influence on the decision to perform the procedure. The conclusions are that more research is needed to understand and stop female genital mutilation. To combat the phenomenon, it is suggested that education, information, and societal changes be used to increase awareness of the negative consequences of genital mutilation. / Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om kvinnlig könsstympning genom att använda könsstympade kvinnors berättelser för att sedan belysa bakgrunden till ingreppets fortlevnad och dess konsekvenser för kvinnornas livskvalitet. Studiens syfte och frågeställningar kommer att besvaras med hjälp av kvalitativa intervjuer med kvinnor och en teoretisk referensram som inkluderar begreppen stigma, back stage/front stage, makt och heder samt undersöktes kvinnors erfarenheter av könsstympning. Studiens resultat visar att kvinnorna upplever fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av könsstympning samt att det finns en stark kulturell och social påverkan på beslutet att utföra ingreppet. Slutsatserna är att det behövs mer forskning för att förstå och stoppa kvinnlig könsstympning. För att bekämpa fenomenet föreslås det att man arbetar med utbildning, information och samhällsförändringar för att öka medvetenheten om de negativa konsekvenserna av könsstympning.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en skadlig sedvänja som innebär ingrepp med avsikt att ändra eller skada kvinnans könsorgan. Traditionellt utförs det i stora delar av världen på flickor och kvinnor utan medicinska skäl. Idag beräknas cirka 200 miljoner flickor och kvinnor i världen ha utsatts för könsstympning och cirka 68 000 beräknas vara bosatta i Sverige. Syfte: Syftet var att beskriva könsstympade kvinnors upplevelse av mötet med vården. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie som baserades på 13 kvalitativa originalstudier som söktes i databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att könsstympade kvinnor i mötet med vården upplevde bristfällig kunskap hos vårdpersonal samt otillräcklig information, vilket ledde till att kvinnorna inte fick relevant vård. Kvinnor upplevde bristfällig kommunikation med vårdpersonal, delvis på grund av språksvårigheter. Kvinnor upplevde utsatthet, kände skam och användes som studieobjekt. De blev av vårdpersonal misstänkta för brott i form av att de skulle könsstympa sina döttrar. Resultatet visade även att könsstympade kvinnor hade bra upplevelser med vården där kvinnor upplevde omtänksamma och välkomnande attityder hos vårdpersonal. Slutsats: Vårdpersonalens kunskap om könsstympning var grundläggande för de könsstympade kvinnornas upplevelser av vården. Brist på kunskap, kommunikation och information ledde till skam och utsatthet för kvinnorna. Detta tyder på att könsstympning är ett ämne som bör lyftas fram då vården i nuläget riskerar att inte räcka till för denna patientgrupp. Vårdpersonal bör vara uppmärksamma och lyhörda för att främja en god upplevelse för könsstympade kvinnors möte med vården. / Background: Female genital mutilation is a harmful practice that involves procedures with the intention of changing or damaging a woman´s genitals. Traditionally, it is performed in large parts of the world on girls and women without medical reasons. Today, approximately 200 million girls and women in the world are estimated to have been subjected to female genital mutilation and approximately 68,000 are estimated to live in Sweden. Aim: The aim was to describe women with female genital mutilation´s experience of the encounter with healthcare. Method: The study is a descriptive literature review that was based on 13 qualitative primary studies searched in PubMed. Main result: The results showed that in the meeting with healthcare, women with female genital mutilation experienced deficient knowledge with healthcare personnel and received insufficient information, which led to the women not receiving relevant care. The women experienced a lack of communication in relation to the healthcare personnel, partly due to language difficulties. Women experienced vulnerability, felt shame and were used as study objects. They were suspected by healthcare personnel of crimes in form of exposing their daughters to genital mutilation. The results also showed that women with female genital mutilation had good experiences with healthcare where women experienced caring and welcoming attitudes from health care personnel. Conclusion: Healthcare personnel´s knowledge of genital mutilation was fundamental to the women exposed to female genital mutilation´s experiences of healthcare. Lack of knowledge, communication and information led to shame and vulnerability for the women. This indicates that female genital mutilation is a topic that should be highlighted as the healthcare currently risks not being sufficient for this patient group. Healthcare personnel should be attentive and responsive to promote a good experience for women exposed to female genital mutilation encounters with care.

The aim of this study was to learn how the utreseförbud is applied in the Swedish judiciary. The law is one of the preventive measures introduced to protect children from honor-related violence and oppression. Utreseförbudet aims to protect children when there is a substantial risk for the child to be taken abroad for the purpose of entering into a forced marriage or being exposed to female genital mutilation. This study examines how the substantial risk in the law is described by the social welfare board and how the court assesses the substantial risk. The empirical material of the study consists of the 27 judgements made so far, concerning utreseförbudet. The material was examined through a content analysis and analyzed using the central theoretical concepts: honor, control mechanisms to maintain the ideal of virginity and discretion. Based on the results of the study, it emerged that utreseförbud is issued when the social welfare board and the court both have extensive knowledge of honor and when the circumstances described are considered concrete. Finally, it is discussed whether the law should be extended to include all forms of abduction in an honor context.

Sammanfattning Bakgrund Fokus för studien är att uppmärksamma Socialstyrelsens vägledande information rörande könsstympning av flickor och kvinnor. Traditionen innebär total eller delvis borttagning av det kvinnliga yttre könsorganet, vilket innefattar avsiktliga skador som förändrar eller orsakar defekter på det kvinnliga könsorganet utan medicinska skäl eller grunder (WHO, 2008). Till följd av migration och befolkningsomflyttningar har traditionen kommit att uppmärksammas internationellt och även i Sverige. I Sverige har traditionen en tydlig relevans för socialt arbete eftersom könsstympning diskuteras och definieras som våld mot kvinnor/barn, förtryck, heder, brott mot mänskliga och barns rättigheter (Talle, 2008). Myndigheter i Sverige står inför en utmaning att informera, uppmärksamma, integrera och arbeta preventivt med denna målgrupp.   Syfte Syftet med studien är att beskriva och analysera hur socialstyrelsen via sin webbplattform förmedlar kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor. Utifrån hemsidans tillgängliga texter granskas och analyseras vägledning och kunskapsstöd riktade till olika professioner, exempelvis socialtjänsten och hälso-och sjukvård. Vidare studeras hur kunskapsstöd vägleder professioner till att förstå och handla i frågor som rör könsstympning som ett arbete på samhälls-, grupp och individnivå. Utifrån det analyseras hur socialstyrelsen främja det sociala arbetet kring könsstympning.   Metod Studien bygger på en kvalitativ forskning baserad på systematisk litteraturstudie och induktiv ansats. Litteraturstudien grundades på analys och granskning av socialstyrelsen kunskapsstöd. Genom en webbaserad innehållsanalys granskades 53 publicerade dokument som direkt eller indirekt berör könsstympning av flickor och kvinnor.     Resultat I resultatdelen identifieras tilltänkta mottagare av det publicerade materialet som illustreras i form av ett diagram. Den allmängiltiga informationen representerar hälften av urvalet. De två mer framträdande grupper identifieras som Hälso-och sjukvård och den berörda målgruppen. I mindre omfattning riktas material till socialtjänst och samhälls-/hälsokommunikatörer. Resultat påvisar att Hälso-sjukvården i sitt arbete med könsstympning, har i större omfattning tillgång till praktiskt och teoretisk vägledning i jämförelse med de andra representerade mottagargrupperna.   Slutsatser Studien visar att socialstyrelsen förmedlar ett arbete mot traditionen på individ-, grupp- och samhällsnivå. Information kring könsstympning av flickor och kvinnor stämmer i stort sett överens med tidigare forskning gällande ursprung, förekomst, utformning och konsekvenser. Studien visar att Socialstyrelsen är en källa för kunskap och information kring ämnet. Det föreligger dock skillnader i den praktiska vägledningen som skapar grund för handling. Vid det konkreta arbetet på individnivå framträder skillnader beroende på om frågan aktualiseras inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst. / Abstract Background The focus of the study is to draw attention to the National Board of Health and Welfare directory information concerning female genital mutilation (FMG). The tradition involving the total or partial removal of the female external genitalia, including intentional damage which alter or cause defects on the female genitalia without medical reasons or reasons (WHO, 2008). As a result of migration and population movements, the tradition came to be recognized internationally and in Sweden. In Sweden, the tradition has a clear relevance to social work because FGM is discussed and defined as violence against women/children, oppression, honour, violation of human and children's rights (Talle, 2008). Authorities in Sweden is facing a challenge to inform, alert, integrate and work preventively with this audience. Purpose The purpose of this study is to describe and analyse how the National Board of Health and Welfare by its web platform conveys knowledge of FGM. Based on the websites available texts examined and analysed guidance and knowledge subsidies to various professions, such as social and health care. Further studies show knowledge and support guides professionals to understand and act on issues related to FGM as a work of social, group and at a individual level. Based on the analysis of how the National Board of Health and Welfare promotes the social work of FGM. Method The study is based on a qualitative research based on a systematic literature review and inductive approach. The literature review was based on analysis and review by the National Board of Health and Welfare knowledge support. Through a web-based content analysis examined 53 published documents that directly or indirectly affects FGM. Results In the results section identified the receiver to think of the published material illustrated in the form of a diagram. The universal information represents half of the sample. The two prominent groups identified as Health and the touch target. In smaller scale material is directed to social and community -/health communicators. Results demonstrate that the health-care system in his work on FGM, has been more widely access to practical and theoretical guidance in comparison to the other receiver groups represented. Conclusions The study shows that the National Board of Health and Welfare conveys a work against the tradition of individual, group and societal level. Information about FGM are broadly in line with previous research on the origin, presence, design and impact. The study shows that the National Board of Health and Welfare is a source of knowledge and information on the subject. However, there are differences in the practical guide to creating a basis for action. In the concrete work at the individual level, disparities, depending on whether the issue arises in healthcare or social services.

Kvinnlig könsstympning utförs idag i cirka 30 länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Omkring 200 miljoner kvinnor och flickor antas idag vara könsstympade och cirka tre miljoner utsätts årligen. Proceduren innefattar alla typer av ingrepp på det kvinnliga yttre könsorganet som inte är medicinskt motiverat. Kvinnlig könsstympning ger svåra komplikationer och leder i värsta fall till döden. Skälen till varför det utförs varierar, det handlar ibland om kulturella traditioner eller religiösa ritualer och ibland enbart för att kontrollera kvinnans sexualitet. Ingreppet är i de flesta västerländska länder, däribland Sverige, olagligt. Syftet var att belysa kunskaper och attityder hos sjukvårdspersonal gentemot kvinnlig könsstympning.En litteraturöversikt enligt Friberg har utförts. Sökningarna har gjorts i databaserna Academic Search Complete, CINAHL Complete och PubMed. Elva artiklar valdes ut; fem kvantitativa, fyra kvalitativa och två med mixad metod. I resultatet framgick att det var brist på kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonal. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftade men de flesta ansåg att det var mot mänskliga rättigheter. I länder där sedvänjan praktiseras upplevdes sjukvårdspersonal ambivalenta. Den globala migrationen ökar. Trots det finns det väldigt lite kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonalen världen över. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftar, både i länder där det praktiseras och i länder där det inte praktiseras. Bristen på information under utbildningen uppges vara en anledning till att sjukvårdspersonalen inte vet hur de ska bemöta en kvinna som utsatts för könsstympning. Resultaten diskuteras i linje med Leiningers teori om det transkulturella omvårdandet. / Female genital mutilation is performed in about 30 countries in Africa, Asia, and South America. Nearly 200 million girls and women have undergone circumcision and annually 3 million are at risk. Female genital mutilation includes all forms of harm towards the outer female genitals without any medical indications. It results in severe complications and is even fatal. The reasons vary, sometimes they are explained as cultural traditions or religious traditions, and sometimes just to control women's' sexuality. The procedure is illegal in most western countries, Sweden included. The aim was to illuminate knowledge and attitudes among health care professionals regarding female genital mutilation. A literature review was conducted according to Friberg. Three databases were used: Academic Search Complete, CINAHL Complete and PubMed. This resulted in five quantitative articles, four qualitative articles and two with mixed method. The main findings were that there is a lack of knowledge among health care professionals. Also, attitudes differ but many of the participants agreed that it is violating human rights. In practicing countries there were often ambivalent feelings towards female genital mutilation. Even though the global migration is as high as ever, the knowledge among health care professionals is insufficient. The attitudes differ, both in countries where the tradition is practiced and in countries where it is not practiced. The lack of educational information is mentioned as a reason to why health care professionals feel unsure on how to handle meeting a mutilated woman. The results were discussed with Leininger's nursing theory as a model.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal tradition där delar av könsorganet avlägsnas och ibland sys ihop. Det icke-medicinska ingreppet utförs på kulturella grunder och syftar till att kontrollera sexualiteten och omvandla flickan till kvinna. Trots att ingreppet bryter mot de mänskliga rättigheterna beräknas 140 miljoner kvinnor världen över vara könsstympade. Det är därför relevant för sjuksköterskor att införskaffa sig kunskap om de vårdbehov som kan finnas hos denna grupp kvinnor.  Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått könsstympning.  Metod: Litteraturöversiktens material utgörs av tolv kvalitativa och två kvantitativa studier. Databaserna som användes var Cinahl Complete, PsykINFO och Medline.  Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; att känna rädsla och smärta i nära relationer, att mötas med förståelse men också brist på kunskap, att känna sig påverkad själsligt och kroppsligt samt att känna utanförskap men behöva samhörighet.  Slutsats: Kvinnor som lever med könsstympning upplever sig ha blivit stigmatiserade och fråntagna bestämmanderätten över sin kropp i möten med vården. Kunskapsbrist hos vårdaren har lett till känslor av otrygghet och rädsla hos kvinnorna. Då majoriteten lever med fysiska och psykiska konsekvenser från ingreppet behöver vården ha kompetens för att möta dessa kvinnor. Upplevelser av smärta och ångest i sexuella och sociala möten med partnern tydliggör även att omvårdnaden måste omfatta hela familjen. En bredare syn på sex påverkade kvinnornas upplevelser av att ha en god sexuell hälsa. / Background: Female circumcision is an old tradition where parts of genitalia are removed and sometimes sewn together. The non-medical procedure is performed on cultural grounds and aims to control sexuality and to transform the girl into a woman. Despite the violation of human rights an estimated 140 million women worldwide are genitally mutilated. It is therefore relevant for nurses to gain knowledge about the health interventions needed for this group of women. Aim: To describe women’s experiences after genital mutilation. Method: The material in this literaturereview consists of twelve qualitative and two quantitative studies. The databases used were Cinahl Complete, PsykINFO and Medline. Results: Four themes occurred; to feel fear and pain in close relationships, to be met with understanding but also lack of knowledge, to feel affected mentally and physically and to feel exclusion but need belonging. Conclusion: Women living with genital mutilation feel stigmatized and deprived of the right to decide over their own bodies in encounters with healthcare. Lack of knowledge by the caregivers has led to feelings of insecurity and fear. As the majority live with physical and mental consequences from the procedure, the caregivers need competence to meet the womens needs. Experiences of pain and anxiety in sexual and social encounters with partners also makes it clear that the health interventions must adress the whole family. A broader view of sex affected the womens view on having a good sexual health.

No description available.

Könsstympning är en sedvänja som främst förekommer i ett trettiotal afrikanska länder och i ett antal länder i Mellanöstern och Asien. På grund av ökad migration har ämnet kommit att bli mer aktuellt i Sverige. Enligt en rapport från Nationellt Centrum för Kvinnofrid ser majoriteten av den svenska befolkningen könsstympning som en främmande företeelse. Vid frågor som är svåra för vanliga medborgare att erfara blir massmedier ofta den huvudsakliga källan till information. Syftet med studien var att ta reda på hur ämnet förmedlas i svenska tidningsmedier. Genom kritisk diskursanalys har jag undersökt artiklar om könsstympning i fem svenska nyhetstidningar under perioden 30 november 2014 – 30 november 2016. Ett antal återkommande teman har förekommit i materialet såsom att det i flera artiklar finns indikationer på att sedvänjan upprätthålls i Sverige. Analysen visar en diskurs om ingreppet som ett övergrepp och ett brott mot mänskliga rättigheter. I lite mer än en fjärdedel av artiklarna förekommer det flickor och kvinnor med egna erfarenheter av ingreppet som uttalar sig om sedvänjan. Men det är i hög grad representanter från samhällsinstitutioner som definierar problemet och presenterar åtgärdsförslag i artiklarna. Utöver diskursteori har dagordningsteorin och gestaltningsteorin varit teoretisk grund för studien. / Genital mutilation is a practice that mainly occurs in about thirty African countries and in several countries in the Middle East and Asia. The topic has become more relevant in Sweden due to the increased migration. Most of the Swedish population sees genital mutilation as an alien phenomenon according to a report from the Swedish National Center for Protection of Women. The mass media often tend to be the main source of information when issues are difficult for ordinary citizens to experience. The purpose of the study was to find out how the issue is conveyed in the Swedish newspaper media. I have analyzed articles on genital mutilation in five Swedish news magazines during the period November 30, 2014 - November 30, in 2016 using critical discourse analysis as method. Several recurring themes have appeared in the material such as frequent indications that the practice is maintained in Sweden. The analysis reveals a general view of the procedure as an abuse and a violation of human rights in the discourse. In more than a quarter of the articles there are girls and women with personal experience of the procedure who speak out about the practice. But it is mostly representatives of social institutions that define the problem and presents proposals for action in the articles. The discourse theory, the agenda-setting theory and framing theory has been the theoretical basis for the study.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en djupgående tradition som främst utövas inom länder i Afrika, Asien och mellanöstern. På grund av den ökande migrationen har detta blivit ett globalt problem. Kvinnor med könsstympning möter flertal komplikationer, fysiska, psykiska och inom nära relationer. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med könsstympning upplever vårdmötet.Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där systematisk sökning av vetenskapliga artiklar gjordes. Data samlades in genom användandet av relevanta databaser i Cinahl, Medline och Pubmed, och utvalda vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Utvalda vetenskapliga artiklar beskrev hur kvinnor rapporterade att vårdmötet upplevdes varierande, dock hade flertal kvinnor upplevt rädsla och stress i samband med undersökningar. Vidare beskriver kvinnorna upplevelsen av bristande kunskap hos vårdpersonal då vårdpersonalen oftast inte visste vad kvinnlig könsstympning var. Kvinnorna rapporterade att vårdpersonal inte ställer frågor om könsstympning. Och om frågan ställs, upplevs brister med vidare hantering, då vårdpersonalen upplevs osäkra på vad som skall ske efter. Slutsats: Kvinnorna rapporterade att vårdpersonalen behöver våga ställa frågor kring kvinnlig könsstympning, samt inleda samtalet kring det då kvinnorna upplever det svårt att inleda samtalen själva. Fynden i denna studie visar att utbildning för vårdpersonal om kvinnor med könsstympning bör implementeras för att öka kunskapen och kvaliteten på omvårdnaden för dessa kvinnor. Framtida forskning bör fortsätta undersöka hur kvinnor med könsstympning upplever vården.

Background: Female genital mutilation is a harmful cultural practice that is carried out in several places around the world, despite the fact that it is a violation of women’s human rights. Worldwide, around 200 million young girls and women live with the aftermath of genital mutilation. There are several motives for implementing the practice linked to social, cultural and esthetic aspects. Aim: To describe how women who have been circumcised experience antenatal–and maternity care. Method: The study was designed as a general literature study which included nine scientific articles with a qualitative approach. Qualitative content analysis was applied. Result: Two categories and four subcategories emerged. “A confidence-building approach” and “Feeling trust in a female caregiver” went under “Good care relationship” while “Lack of knowledge about female genital mutilation” and “The feeling of being different” belonged to “Lack of empathy”. Conclusion: A confidence–building approach can demonstrably form the basis for a good care relation between a woman who has been circumcised and a healthcare professional. However, women who have been circumcised deliberately chose not to disclosure their health problems when they felt that healthcare professionals lacked knowledge about female genital mutilation. To alleviate the suffering and promote well–being of women who have circumcised, the healthcare professionals need to show respect, consideration and also provide caring care. / Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en skadlig kulturell sedvänja som utförs på flera håll runt om i världen trots att det är ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter. Globalt lever cirka 200 miljoner unga flickor och kvinnor i efterföljderna av könsstympning. Det finns flertal motiv till att genomföra kvinnlig könsstympning kopplad till sociala, kulturella samt estetiska aspekter. Syfte: Att beskriva hur kvinnor som blivit könsstympade upplever mödra–och förlossningsvården. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom. “Ett förtroendeingivande bemötande” och “Att känna tillit till en kvinnlig vårdgivare” gick under “God vårdrelation” medan “Bristande kunskaper kring kvinnlig könsstympning” och “Känslan att vara annorlunda” tillhörde “Brist på empati”. Slutsats: Ett förtroendeingivande bemötande kan bevisligen utgöra grunden för en god vårdrelation mellan kvinna som blivit könsstympad och sjukvårdspersonal. Dock valde kvinnor som blivit könsstympade avsiktligt att inte delge sina hälsoproblem när de ansåg sjukvårdspersonal sakna kunskaper om kvinnlig könsstympning. För att lindra lidandet och befrämja välbefinnandet hos kvinnor som blivit könsstympade skall hälso–och sjukvårdspersonal visa respekt, omtanke samt ge omsorgsfull vård.