Bakgrund: Nutritionen är en viktig del vid styrketräning, inte minst för att säkerställa adekvata mängder muskelglykogen och besvara den ökning i muskelproteinsyntes som efterföljer utförd styrketräning. En god fördelning av måltider över dagen förser kroppen med de förutsättningar som krävs. Vid återställning av glykogenlagren krävs kolhydratsinslag i direkt anslutning till avslutat styrketräningspass. Proteinintaget runt styrketräning varierar beroende på det tillstånd som träningen genomförs i, vid fasta är proteinintag i direkt anslutning fördelaktigt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka måltidsordningen, samt vilka livsmedelsval som genomförs före och efter utfört styrketräningspass bland individer som styrketränar regelbundet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om livsmedelsvalen skiljer sig mellan olika grupper av styrketränande individer. Metod: För att undersöka detta genomfördes en kvantitativ studie med hjälp av en självadministrerad webbenkät. Respondenterna skulle vara 18 år eller äldre samt styrketräna tre eller fler gånger i veckan.Resultat: Totalt deltog 128 respondenter, 59 män och 69 kvinnor. Inför styrketräning hade kolhydratrika livsmedelsgrupper såsom frukt, pasta, ris eller potatis samt havregryn, gröt eller müsli en hög svarsfrekvens. Efter träning angavs proteinrika livsmedel i en majoritet av de mest populära valen. Vissa av livsmedelsvalen skiljde sig mellan olika grupper av styrketränande individer. Tillexempel proteinbar eller proteindryck och koffeindryck.Slutsats: Inför en styrketräning valdes livsmedel med prestationshöjande effekt. Efter träning intogs livsmedel med avsikt att stimulera muskelproteinsyntesen samt förändra katabolt till anabolt tillstånd. Något som kan varit överflödigt beroende på hur den måltid som intogs inför styrketräning såg ut. / Background: Nutrition is an important part of strength training, not least to ensure adequate amounts of glycogen and respond to the increase in muscle protein synthesis that follows strength training. A good distribution of meals throughout the day provides the body with the necessary conditions. When restoring the glycogen stores, carbohydrate intake is required in direct connection with the completed strength training session. The protein intake around strength training varies depending on the condition in which the training is carried out, during fasting, protein intake in direct connection is advantageous.Objective: The purpose of the study was to investigate meal order, as well as which food choices are made before and after performing strength training sessions among individuals who do strength training regularly. Another purpose was to investigate whether food choices differ between different groups of strength training individuals.Method: To investigate this, a quantitative study was conducted using a self- administered web survey, with two requirements. The respondents had to be 18 years or older and do strength training three or more times a week.Results: A total of 128 respondents, 59 men and 69 women participated. Prior to strength training, carbohydrate-rich food groups such as fruit, pasta, rice or potatoes as well as oatmeal, porridge or muesli had a high response rate. After exercise, protein-rich foods were listed in a majority of the most popular choices. Some of the food choices differed between different groups of strength training individuals. For example, protein bar or protein drink and caffeine drink.Conclusion: Prior to strength training, foods with a performance-enhancing effect were chosen. After exercise, foods were taken with the intention of stimulating muscle protein synthesis and changing the catabolic to anabolic state. Something that may have been redundant depending on what the meal taken before strength training looked like.

No description available.

2018 Sweden consumed 42 kg of meat per person which is a40% increase since 1990. The worlds total meat consumptionis responsible for 15 % of the total greenhouse emissions eachyear. Cultured meat is synthetically produced meat which candecrease the amount of emission that is released. My study explored the acceptance of cultured meat among chefs to portraysolutions and contribute with information about the role ofproduct design, in order to affect and raise the acceptance ofcultured meat. Chefs were chosen as a target group becausethey were considered the ones to introduce cultured meat tothe rest of society. My study was carried out with a conceptualfuture based user centered design approach in combinationwith emotional design. A workshop with chefs was held tocontribute to my understanding of the problem. The results ofthe workshop were made into a function analysis which laterwas used to generate ideas. The study resulted in a productwhich shows the guests at a restaurant how much they havehelped the environment by ordering cultured meat instead ofconventional meat. By the use of product design the incentivefor chefs to make a change into cultured meat be raised.

I Slakthusområdet planeras en förvandling. Efter 105 år av tradition i köttindustri planerar Stockholms stad att verksamheter kopplade till mat ska förflyttas till Larsboda och tar över tomten som idag är ett stenbrott. Då skall området expandera och införliva med nya industrilokaler där cirka 2000 människor ska arbeta. Mitt examensprojekt handlar om den nya livsmedelscentrum som ett led från producenten till konsumenten. En möjlig gestaltning av en byggnadstyp som genomgått stora förändringar, från 1912 enkla och hållbara industrilokaler i tegel, till 2000-talets multifunktionella och temporära anläggningar i stål och plåt där allt ska vara synligt. En möjlighet, men också en potential konflikt. Med sin logistik har den kraft att forma staden omkring sig och bidra till att lyfta fram de befintliga kvalitéer, i synnerhet här, där denna projekt är ännu under utveckling.

Replacing meat from animals with cultured meat and edible insects might reduce the impact on climate and the environment. That said, in order to fulfill their function as a sustainable food, insects and cultured meat would need to be consumed, on a wider scale and with a real-time reduction in meat consumption.   The aim of this study was to explore consumers' attitudes toward consuming insects and cultured meat, whilst gathering an understanding of what consumers, themselves, believe to be acceptable to consume in the future. Fifteen individual semi-structured interviews, of both men and women, were conducted outside a supermarket in central Sweden. Data was transcribed and analyzed thematically. The results highlight that for some respondents, insects are perceived as alien and undesirable, while cultured meat was perceived as too unnatural to be eaten; whilst others expressed both reluctance and a curiosity towards cultured meat and edible insects. Most respondents believed they will eat less meat, more vegetables and vegetarian protein in the future, and might try insects and cultured meat in hidden forms such as in sausage. The conclusion was that consumers had a mixed attitude toward eating insects and cultured meat. / Enligt FN och FAO måste matvanorna i västvärlden ändras eftersom de inte är hållbara. Jordbruket orsakar utsläpp av stora mängder växthusgaser, och köttproduktionen står för den allra största delen av dessa. Ätbara insekter och odlat kött kan vara alternativa proteinkällor till exempelvis kött, de är mer miljövänliga med avseende på koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, markanvändning och energiåtgång. För att livsmedlen ska fylla sin funktion som hållbara proteinkällor så krävs det att de konsumeras av befolkningen. Syftet med denna studie var att studera svenska konsumenters attityder till att äta insekter och odlat kött, samt att undersöka vad konsumenterna själva tror att de kommer att äta i framtiden.   Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats. Data insamlades med hjälp av intervjuer. 15 personer i olika åldrar deltog i studien, varav 8 kvinnor och 7 män.   Resultatet visade att det finns en blandad attityd till att äta insekter och odlat kött. Insekter upplevdes som främmande och äckligt, och odlat kött som alltför onaturligt för att ätas. Det fanns både en tveksamhet och en nyfikenhet hos respondenterna till dessa alternativa proteinkällor. Hos de som hade en positiv attityd till att äta livsmedlen uppgavs miljövinsterna som främsta anledning till att konsumera dem. Hos de som hade en negativ attityd angavs känslor av äckel som främsta anledning till att inte konsumera insekter och odlat kött. Om insekterna eller det odlade köttet var dolt såsom i korv kunde vissa respondenter tänka sig att äta. Faktorer som ett fördelaktigt pris, god tillgänglighet och att produkter baserade på odlat kött och insekter är godkända enligt livsmedelslagstiftning, påverkade respondenternas villighet att konsumera dessa. Respondenterna trodde framförallt att de kommer att äta mindre kött, mer grönsaker och mer vegetariskt protein i framtiden.   Slutsatsen är att det finns både positiva och negativa attityder till att äta insekter och odlat kött. Viljan att konsumera produkter baserade på dessa livsmedel verkar öka om livsmedlet är dolt, såsom i korv. Detta gäller både för insekter och odlat kött.

<p>Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur de som intervjuats ser på mat och ätande. Viktiga avsnitt är, vad som är mat och inte mat. Här tar jag bland annat upp vad som är mat enligt informanterna men också vad som inte är mat. Jag skriver om måltider och deras betydelse. Tid och tidsaspekter som rör mat avhandlas också. Kött och potatis och hur husmanskosten är normerande bearbetas i uppsatsen. Andra ämnen jag tar upp är god mat och mat som ogillas. Till sist beskriver jag det sociala runt mat och idealbilder av mat.</p> / <p>This paper is about five Swedish informants and their views on food. Important parts are what food is and what is not. The meaning of meals and their importance. Time and aspects of time surrounding food is also studied. I write about meat and potatoes and the normative values of the Swedish “husmanskost”. Other subjects are good food, disliked food, social aspects of food and ideal images of food.</p>

Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.

Uppsatsen handlar om hur de som intervjuats ser på mat och ätande. Viktiga avsnitt är, vad som är mat och inte mat. Här tar jag bland annat upp vad som är mat enligt informanterna men också vad som inte är mat. Jag skriver om måltider och deras betydelse. Tid och tidsaspekter som rör mat avhandlas också. Kött och potatis och hur husmanskosten är normerande bearbetas i uppsatsen. Andra ämnen jag tar upp är god mat och mat som ogillas. Till sist beskriver jag det sociala runt mat och idealbilder av mat. / This paper is about five Swedish informants and their views on food. Important parts are what food is and what is not. The meaning of meals and their importance. Time and aspects of time surrounding food is also studied. I write about meat and potatoes and the normative values of the Swedish “husmanskost”. Other subjects are good food, disliked food, social aspects of food and ideal images of food.

Bakgrund Populationer i västvärlden har länge lärt sig att kött är hälsosamt då det innehåller goda källor till protein, mineraler och vitaminer. Dock är överkonsumtion av kött och charkprodukter problematiskt både ur ett hälso- och miljöperspektiv. Syfte Syftet med studien är att undersöka val av kött och charkprodukter och om dessa val har förändrats över tid och i sådana fall i vilken riktning. Metod En kvantitativ metod användes för studien. Data samlades in via en nätbaserad enkät som publicerades på Facebook. Individer som var 15 år och äldre fick sammanlagt svara på tio stycken frågor, varav tre demografifrågor, sju ämnesfrågor och en fritextfråga för egen reflektion. Data analyserades i IBM SPSS version 25.0 med Chi2-test och Kruskal-Wallis-test. Signifikansnivån sattes till värdet p&lt;0,05. Resultat Sammanlagt svarade 120 personer på enkäten, majoriteten var kvinnor och median-födelseåret var 1982. Största andelen av deltagarna hade en högskoleutbildning som sträckte sig längre än två år. Data i undersökningen visade bland annat att fler kvinnor än män angav att de konsumerade charkprodukter varje månad, men att både män och kvinnor hade minskat sitt intag av rött kött och charkprodukter. Kvinnor förhöll sig dock mer positiva kring de miljö- och hälsopåståenden som gavs, jämfört med männen. De med en högskole-/universitetsutbildning åt mindre rött kött än de utan en högskole- /universitetsutbildning. Slutsats Fler kvinnor än män, angav att de konsumerade charkprodukter varje månad. Både män och kvinnor hade minskat sitt intag av rött kött och charkprodukter. Fler kvinnor än män tyckte att det var viktigt att tänka på den hälso- och miljöpåverkan som rött kött och charkprodukter kan orsaka. / Background Populations in the western world has long learned that meat is healthy as it contains good sources of protein, minerals and vitamins. However, overconsumption of red meat and charcuteries is problematic, both regarding a health and environmental perspective. Objective The objective of the study was to investigate the choice of meat and charcuteries and if these choices have changed over time and in such case which direction. Method A quantitative method was used for the study. Data was collected via a webbased survey published on Facebook. Individuals aged 15 and over received a total of ten questions, three of them where demographic questions, seven topics and one free-text question for self-reflection. Data was analyzed in IBM SPSS version 25.0 with Chi2-test and Kruskal-Wallis-test. Significance level was set to the value of p&lt;0,05. Results In total, 120 individuals answered the survey. The majority were women and the median birth year of the participants was 1982. The majority of participants had a commenced or completed a University college education that lasted longer than two years. The data in the survey showed, among other things, that more women than men indicated that they consumed charcuteries every month, but that both men and women had reduced their intake of red meat and charcuteries. Women, however, remained more positive about the environmental and health claims given, compared to men. Those with a college / university education consumed less red meat than those without a college / university education. Conclusion More women than men, indicated that they consumed charcuteries each month. Both men and women had reduced their intake of red meat and charcuteries. More women than men thought it was important to consider the health and environmental impact that red meat and charcuteries can cause.